"Initiativet till Segerstedtinstitutet springer ur övertygelsen om att vi kan göra skillnad"

Klicka på bilden ovan för fler bilder från invigningen.

– Kunskap har genom historien alltid varit rasismens värsta fiende.
Med de orden invigde statsminister Stefan Löfven den 14 augusti Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, ett nationellt resurscentrum mot rasism och våldsbejakande ideologier.
Ceremonin började i Kungälv och fortsatte sedan i Göteborg.

Invigningen inleddes i Kungälv eftersom det var här som Toleransprojektet startade för 20 år sedan. Toleransprojektet kommer att ingå som en befintlig arbetsmodell i Segerstedtinstitutet.

Projektets syfte är att lära skolungdomar alla människors lika värde samt minska utanförskap och startade 1995 efter att 14-årige John Hron hade mördats av högerextrema ungdomar i Kode.

– Intolerans och rasism bygger man dock inte bort på en dag, förklarade kommunfullmäktiges ordförande Elisabeth Mattsson i sitt välkomsttal där hon tackade politiker, lärare och elever som arbetat hårt för att mota bort mörka krafter.

40 elever inom vit maktrörelsen

Miguel Odhner, kommunstyrelsens ordförande, påminde om att Kungälv för 15 år sedan hade över 40 elever inom vit maktrörelsen.

– Idag ser situationen helt annorlunda ut, med mindre våld och fler hela människor på skolorna.

Utrikesminister Margot Wallström menade att vi, i tider av intolerans, extremism, våld och ökade flyktingströmmar, måste vara starka, både som individer och som solidariska samhällsmedborgare.

– Den stora majoriteten, som vill ha ett anständigt samhälle, måste våga ta ett steg framåt och stå upp för humanism och ständig dialog.

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, berättade om torsdagens konsert i Älvparken som föreningen Tillsammans för Kungälv som arbetar mot rasism arrangerat till minne av John Hron.
– Över tusen människor hade samlats och upplevelsen gör mig fortfarande alldeles öm i själen.

Skolresor till Auschwitz

Louise Eklund, före detta elev i Toleransprojektet, berättade mer om Tillsammans för Kungälv, varpå följde ett samtal mellan förmiddagens värd, Poul Perris, och John Hrons föräldrar, Marie-Louise och Tony Hron.
Christer Mattsson, tillförordnad föreståndare för Segerstedtinstitutet och grundare av Toleransprojektet, redogjorde för sin långa resa mot en mer dialogbaserad pedagogisk metod, som bland annat inneburit skolresor till koncentrationslägret Auschwitz.

"Med rätt stöd kan varje människa utveckla den bästa versionen av sig själv"

Efter en tyst minut för John Hron steg före detta eleven Madeleine Ytterstedt fram. Hon hade varit en av skolans jobbiga elever som fått sitta tillsammans med de bråkiga pojkarna i en barack på skolan, vilket fått hennes nazistiska åsikter att växa ytterligare.

– När jag skulle följa med på Toleransprojektets resa till Auschwitz var jag nervös: jag hade bara en lånad jacka, hade aldrig tidigare använt pass och var orolig över att under en hel vecka behöva umgås med lärare och vanliga elever. På hemresan var det inte upplevelserna i Polen som fyllde mina tankar utan oro över min lillasyster.

Ändå blev resan en av de händelser som påverkat Madeleine Ytterstedt mest i livet.

– Jag började vara med på lektionerna och vågade göra saker tillsammans med de vanliga eleverna. Jag klarade både grundskolan och gymnasiet och är nu snart klar med mina universitetsstudier i socialpedagogik. Idag vet jag att med rätt stöd kan varje människa utveckla den bästa versionen av sig själv.

Madeleine Ytterstedts berättelse fick publiken att resa sig upp under förmiddagens längsta applåd.

Global samhällsutmaning

Invigningen av Segerstedtinstitutet fortsatte sedan i universitetets huvudbyggnad i Vasaparken, Göteborg.

Rektor Pam Fredman påminde om att institutet fått namn av två starka förkämpar för mänskliga rättigheter, Torgny Segerstedt och Ingrid Segerstedt Wiberg.

– Arbetet med att minska rekryteringen till våldsbejakande organisationer är en global samhällsutmaning som kräver ny kunskap och nya infallsvinklar. Vi blir påminda om detta varje dag när medierna berättar om nya våldsdåd i Sverige och runtom i världen. Därför måste vi våga vilja göra något som gör skillnad.

Men Pam Fredman framhöll också, med anledning av den kritik som framförts av flera forskare, att institutet inte är ett forskningsinstitut.

– Institutet ska bidra till att skapa kontaktytor som formaliseras mellan akademin och praktiken. Arbetsmodeller och metoder ska utvecklas och prövas vetenskapligt. Det är mötet mellan olika aktörer och den korsbefruktning av kunskap och erfarenheter som sker dem emellan som är det viktiga.

Bekämpa rasism, hat och våldsbejakande extremism

Sedan fick statsminister Stefan Löfven ordet. Han påpekade att institutet fått ett viktigt uppdrag att bekämpa rasism, hat och våldsbejakande extremism.

– Initiativet till Segerstedtinstitutet springer ur övertygelsen om att vi kan göra skillnad, att människor kan bilda motståndsrörelser, och att vi har en skyldighet att göra det. Vi är inte åskådare till det som sker idag – vi är aktörer. Det är genom många människors engagemang som vi kan hindra att antidemokratiska krafter får fotfäste i vårt land, sa Stefan Löfven.

Han framhöll också att regeringen gör ytterligare ett antal satsningar, bland annat ska man inrätta ett nationellt forskningsprogram mot rasism. Dessa medel kommer att utlysas i höst och fördelas 2016.

– Vi fortsätter att ta kampen för att vi måste, men vi gör det också för värdet av att bry sig om varandra, och glädjen att bygga något tillsammans. Jag förklarar härmed Segerstedtinstitutet för invigt.

Sedan följde korta föreläsningar av fyra välkända forskare: Heléne Lööw, universitetslektor i historia, Uppsala universitet, Mattias Gardell, professor i jämförande religionsvetenskap, Uppsala universitet, Göran Larsson, professor i religionsvetenskap, Göteborgs universitet, samt Marie Demker, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet.

Foto: Johan Wingborg