Samtidigt har det inte skett någon förändring i grad av tystnadskultur. Fortfarande är det drygt hälften som uppger att de inte informerade någon om att de blivit utsatta. En orsak är att utsatta saknar förtroende för den de rapporterar till.
Trakasseribarometern 2022 är framtagen av Kantar Public i samverkan med Industriarbetsgivarna, Unionen, LO, Byggnads, Handels, och Kommunal. Delar av rapporten diskuterades på ett seminarium 1 juni, där även Rasmus Cruce Neayé, statssekreterare hos arbetsmarknads- samt jämställdhetsminister Eva Nordmark, medverkade.
Fredrik Bondestam, docent i sociologi på Uppsala universitet och föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, har bidragit i arbetet med rapporten:
– Tystnadskulturen är viktig att ta tag i. Samtidigt finns det samtal som handlar om konkreta strategier i vardagen, till exempel för att undvika vissa kollegor, platser eller situationer. Dessa samtal med erfarenheter från utsatta, borde plockas upp och tas tillvara.
Forskning visar att erfarenhet av olika typer av utsatthet i olika miljöer, sätter avtryck både i privatlivet och i arbetslivet: Stress, olika former av ohälsa, avhopp från arbete och utbildning, det finns också risker för suicid.
– I det förebyggande arbetet är dialogen nyckeln, att diskutera olika beteenden. Det är ute på arbetsplatserna som förändringen måste ske, kommenterade Linn Svansbo från Byggnads.
Sifo-undersökningen har genomförts tre gånger; första gången strax efter #metoo-uppropen 2018, andra gången 2020 och den tredje 2022. Undersökningen baseras på svar från ett representativt urval av den yrkesverksamma allmänheten, i Sifopanelen.
