Bild
Henrik Ekengren Oscarsson
Henrik Ekengren Oscarsson på plats i USA under valvakan av det amerikanska valet år 2016.
Länkstig

GU:s valexpert kommenterar USA-valet i SVT

Publicerad

Den 3 november 2020 är det presidentval i USA. Då ställs den republikanske presidenten Donald Trump mot demokraternas presidentkandidat Joe Biden. SVT kommer att påbörja sin valvaka klockan 21.45 på valdagen, i studion finns bland andra Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och forskningsledare för Valforskningsprogrammet.

Henrik, du kan ju det mesta om svenska val men nu vill vi fråga dig några frågor om det amerikanska. I vilka politiska frågor skiljer sig de två presidentkandidaterna mest?

De representerar två partier som har olika syn på det mesta i det amerikanska samhället men även när det gäller Amerikas roll i världen. Demokraterna är mer positivt inställda till exempelvis frihandel, globalt miljöarbete, migration, sjukvårdsförsäkringar och skatter.

Valprognoserna från Fivethirtyeight ger Trump ungefär en chans på sex att vinna. Det motsvarar sannolikheten att få en sexa om du kastar en tärning. Det kan hända. 

Det viktigaste i USA-valet är inte att få flest röster utan att vinna i rätt delstater, så kallade vågmästarstater. Att ett helt val kan avgöras i några få delstater, det känns nästan lite odemokratiskt?

USA är uppbyggt som en federation med 50 olika ”länder” där valet av president sker indirekt. Majoriteten bestämmer vem som vinner i varje delstat. Även om en kandidat vinner med en enda röst så kammar den hem alla delstatens elektorsröster. Precis som i tennis gäller att vinna rätt bollar, inte nödvändigtvis flest bollar.

På tal om demokrati, ny forskning från V-Dem-institutet här vid Göteborgs universitet visar att demokratin i USA har tagit ett kliv tillbaka under Donald Trumps styre. På vilket sätt märks det?

Under Donald Trumps tid som president har polariseringen i det amerikanska samhället förstärkts. Även saker som har med den demokratiska infrastrukturen att göra blir föremål för politisering, som till exempel hur valförfarandet ska gå till eller hur och när nya domare i högsta domstolen bör tillsättas.

President Trump har aktivt bidragit till att underminera legitimiteten i valsystemet och uppmanat sina anhängare att rösta två gånger, något som inte bara är brottsligt utan också går tvärs emot grundläggande demokratiska idéer. Den toxiska polariseringen är självförstärkande och i denna onda spiral deltar anhängare från båda partier. Hätskheten och fientligheten till ”dom andra” hotar att allvarligt skada demokratiska institutioner.  

Valet hålls mitt under den pågående coronapandemin och många människor har redan poströstat. Det verkar också som att valdeltagandet kommer att bli högre tack vare det. Samtidigt pågår det en konflikt i USA om poströsternas giltighet, kan du förklara vad det innebär?

Många delstater i USA har behövt skala upp sin valadministration på mycket kort tid för att kunna erbjuda nya möjligheter för väljarna att rösta. En utmaning som heter duga! Jag är övertygad om att alla röster kommer att räknas, även om det i vissa delstater kan ta lite längre tid än vanligt. Det bråkas dock fortfarande på sina håll om vilka regler som ska gälla. Jag tycker det är trist om det ska avgöras i domstolar om sent inkomna brevröster ska räknas eller inte. Det vore rimligt att det fanns likadana regler för valförförandet i alla USA:s delstater när de går till gemensamma val.

Hur påverkar utgången av det amerikanska valet oss i Sverige?

Anledningen till att det amerikanska valet får så stor bevakning i Sverige är att valutgången har så stor betydelse för den politiska, ekonomiska, kulturella, militära maktbalansen i hela världen. För svensk del har vi viktiga samarbeten med USA inom snart sagt alla områden: säkerhet, ekonomi, handel, kultur, forskning. Många, inklusive jag själv, tycker om USA och har många amerikanska vänner. Vi bryr oss på ett personligt plan.

Slutligen, vem av Trump och Biden tror du vinner valet?

Det är klar fördel för Joe Biden inför sista valveckan. Joe Bidens ledning har varit större och mer stabil än vad Hillary Clintons ledning var 2016. Vi har ett mer fastlåst opinionsläge nu. Den här gången är det fler väljare som bestämt sig tidigt och färre väljare som står och väger mellan kandidaterna, så utrymmet för snabba kast i valvindarna är mindre. Därmed inte sagt att Trump är uträknad. I många vågmästarstater är det nu helt jämnt mellan kandidaterna. Lärdomen från förra gången är att en stor nationell ledning inte betyder så mycket för valutgången. Valprognoserna från Fivethirtyeight ger Trump ungefär en chans på sex att vinna. Det motsvarar sannolikheten att få en sexa om du kastar en tärning. Det kan hända. 

Den här gången behöver vi ha lite extra tålamod och visa respekt för att alla avlagda röster i valet ska räknas. Eftersom demokraternas väljare har en större tendens att rösta i förtid medan republikanernas väljare har en större tendens att avlägga röster på valdagen den 3 november, kommer det vara svårt att dra snabba slutsatser av rösträkningen i en del delstater.