Göteborgs universitet på Bokmässan: Hur står det till med yttrandefriheten?

Vad händer med yttrandefriheten när museer inte vågar ställa ut viss konst eller bloggare får hotfulla mejl direkt i sina telefoner? Det diskuterades vid ett seminarium under torsdagens bokmässa med titeln Vad är yttrandefrihet – för medborgaren, staten och marknaden?

Det vi tror oss vara övertygade om kan ibland visa sig vara mindre självklart, förklarade inledningsvis seminariets moderator, Björn Linnell. Ett tydligt exempel är Jyllands-Posten vars publicering av de så kallade Muhammedkarikatyrerna för tio år sedan ledde till en häftig debatt i Danmark.

– Konstnärers yttrandefrihet är hotad i alla delar av världen, vilket också hänger samman med att exempelvis bilder sprids allt snabbare, förklarade Ingrid Elam, dekan vid Konstnärliga fakulteten. Det största problemet är dock den självcensur som breder ut sig; vissa uttryckssätt kan vara farliga, det visar exempelvis attacken mot Charlie Hebdo. Men spelet runt konsten påverkas också, exempelvis när museer inte vågar ställa ut eller när kritiken tystnar.

Olika religiösa grupper upplever å andra sidan att samhällsdebatten hårdnat, påpekade religionsvetaren Göran Larsson.

– Utgångspunkten i västvärlden är att vi är sekulära och att exempelvis hur vi klär oss eller vad vi äter inte har med religion att göra. Samtidigt är vi nog ganska blinda för den religion som finns i våra egna samhällen. Att Göteborg är en så segregerad stad är ett annat problem. Stora delar av staden nås aldrig av gammelmedia, människor kan leva i sina egna informationsbubblor.

Yttrandefrihet nödvändig i ett demokratiskt samhälle

Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap, betonade att yttrandefrihet är nödvändig i ett demokratiskt samhälle.

– Men en utmaning som sällan diskuteras är kommersialiseringen av yttrandefriheten. Tidigare var distinktionen mellan journalistiska och kommersiella meddelanden klar. Idag, när media jobbar ihop med andra företag och det blir allt otydligare vad som är en artikel och vad som är reklam, blir den skillnaden alltmer otydlig. Det innebär att vårt sätt att se på yttrandefrihet hamnar i gungning. Trots att regelsystemet är entydigt är det i praktiken oklart hur vi ska värna det fria, icke-kommersiella ordet.

Yttrandefrihet handlar om individens rättigheter mot stat och myndigheter

Från universitetet i Oslo medverkade Helge Rønning. Han påpekade att yttrandefrihet handlar om individens rättigheter gentemot stat och offentliga myndigheter, inte om att enskilda personer skulle ha rätt att säga vad som helst till andra personer.

– Sociala medier är en term jag ogillar, alla medier är sociala, istället vill jag använda begreppet interpersonella medier. Gränsen mellan det privata och offentliga är svårare att dra i dessa medier. Men man måste göra skillnad på etiska och juridiska problem, allt som är oetiskt behöver inte vara olagligt.

Ingrid Elam höll med.

– Charlie Hebdo har exempelvis publicerat karikatyrer på den döde lille syriske pojken Alan. Å ena sidan tycker jag inte att dessa ska förbjudas, å andra sidan vill jag hävda min rätt att tycka väldigt illa om dem.

Medverkande i debatten: Helge Rønning, professor vid Institutt for medier og kommunikasjon, Universitetet i Oslo; Ingrid Elam, professor vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet; Göran Larsson, professor vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet samt Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap, Göteborgs universitet.
Moderator: Björn Linnell, före detta ordförande för Svenska PEN.
Inledningstal: Ulla Carlsson, professor UNESCO Chair in Freedom of Expression, Media Development and Global Policy, GU.