Göteborg skildras ur musikaliskt perspektiv

Till helgen, 14 november, invigs Stadsmuseets utställning "Musiklivet i Göteborg 1955-2018" som låter oss färdas mellan replokaler, arenor, svartklubbar och bortglömda dansgolv. En av medlemmarna i referensgruppen för utställningen är musikvetaren Lars Lilliestam vid Göteborgs universitet, som även skrivit den inledande översiktstexten i utställningskatalogen. 

– Musik speglar sitt samhälle, säger Lars Lilliestam. Den beskriver vad människor gör och upplever, hur de känner och tänker, deras drömmar, glädjeämnen och rädslor. Olika generationer präglas av sin tid, man kan se hur den musik man växer upp med finns kvar som känsloladdade bokmärken livet.                                        

Lars Lilliestam nämner till exempel låtar som Tages Sleep Little Girl och Ace of Bases The Sign, som är lika typiska för 1960- & 90-talet som Håkan Hellströms Känn ingen sorg för mig Göteborg är för nutiden.

– Musikaliska och sociala stilar, låtar och artister symboliserar något utöver sig själva och kan ses som tecken för sin tid och kultur och sitt samhälle. Nationalteaterns Barn av vår tid från 1976 med sin brutala skildring av hur det är att vara ung i förorten är dessvärre lika aktuell nu som då. Musik är en spegel av samhällets förändring men också en vital del av vårt identitetsskapande.    

Utställningen bygger på material ur museets samlingar och unika inlån från privatpersoner och skildrar artisterna, platserna och ger möjlighet att uppleva tidens sound i inspelningar, fotografier och föremål.

Foto: Johan Wingborg, Way Out West 2015