Global Week: Stora hälsoskillnader i det segregerade Göteborg

– Skillnaden i medellivslängd mellan de rikaste och fattigaste delarna av Göteborg är 9,1 år för män och 7,5 år för kvinnor.

Det förklarade Margareta Forsberg från Social resursförvaltning i Göteborg. Hon var en av deltagarna i torsdagens seminarium om ojämlik hälsa i Göteborg och Västra Götaland.

Margareta Forsberg, verksamhetschef för Social utveckling i Göteborgs stad, inledde seminariet med att berätta om socioekonomiska skillnader i staden.

– Stadsdelsnämnderna är för stora för att det ska gå att säga särskilt mycket utifrån dem. Istället har vi delat in staden i 30 områden. Bland annat kan vi se att medianinkomsten åren 2007–2011 generellt gått upp men att det finns områden där inkomsterna istället sjunkit.

Små sociala skillnader är grunden för ett samhälle med ökad sammanhållning och färre konflikter, påpekade Margareta Forsberg.

– Det har kommunen tagit fasta på i sin senaste budget som bygger på tre hållbarhetsprinciper: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Bland annat har kommunen fastställt fyra fokusområden: att ge barn en god start i livet, fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren, skapa förutsättningar för arbete samt skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer. Syftet är att ge alla göteborgare möjlighet till goda livschanser och minska skillnader i hälsa mellan olika grupper.

Maria Gäbel på Västra Götalandsregionen förklarade att cirka 1 600 människor i regionen dör i förtid på grund av ojämlika förutsättningar. Hon berättade också om projektet Samling för social hållbarhet, ett åtgärdspaket som regionfullmäktige beslutade om förra året, och som innebär ett femtiotal åtgärder.

– Vi har inspirerats av Malmö stads arbete för social hållbarhet. Tjänstemän, politiker och forskare kommer att jobba tillsammans över olika gränser.

Av de 56 miljoner människor i världen som dör varje år, dör 36 miljoner i hjärt-kärlsjukdomar, berättade Peter Friberg, professor vid Sahlgrenska akademin.

– Det finns både risk- och skyddsfaktorer för dessa sjukdomar och mycket börjar redan i barn- och ungdomsåren. Det kan exempelvis handla om ohälsosam kost, bristande motion eller om stress i tidiga år. Förvånansvärt nog finns det dock inte så mycket forskning på barn i åldrarna 5–15 år eller på unga vuxna i åldrarna 15–35 år.

I samarbete med Västra Götalandsregionen kommer Sahlgrenska akademin därför att genomföra en undersökning där man följer 13-åringars hälsa under åtminstone 10 år, förklarade Peter Friberg.

– Det handlar om att komma åt socioekonomiska förhållanden som påverkar hälsan i så många olika befolkningsgrupper som möjligt. Det räcker inte att konstatera att man blir sjuk av att röka eller vara fysiskt inaktiv, vi måste också förstå varför människor väljer att leva på ett sätt som leder till sjukdom, det vill säga finna ”the cause of the cause”, roten till det onda.

Henry Ascher vid Angereds närsjukhus och Sahlgrenska akademin berättade att sjukhuset, som just nu befinner sig i tillfälliga lokaler, kommer att flytta till en alldeles ny och modern byggnad till våren. Sjukhusets uppdrag är att erbjuda en välfungerande vård i nordöstra Göteborg med bättre tillgänglighet, eftersom invånarna verkar underkonsumera vård.

– Vi har också fått i uppdrag att arbeta hälsofrämjande vilket är ovanligt för ett sjukhus i Sverige. Bland annat kommer vi att arbeta med vårt bemötande, exempelvis ge mer utrymme för diskussion, ha större mottagningsrum så att även andra personer, exempelvis en tolk, får plats, och så vidare. Eftersom patienter som kommer från oroshärdar ofta hyser misstro mot samhälle och myndigheter är ytterligare en uppgift att skapa tillit. Mänskliga rättigheter ska vara ett fungerande verktyg i allt vårt arbete.

Sedan 2012 arbetar sjukhuset tillsammans med Sahlgrenska akademin i projektet SAANS för att kartlägga behov av samverkan mellan vård och forskning.

– Vi hoppas också på en universitetsfilial i Angered. Det handlar inte om välgörenhet utan om att ta tillvara den unika kompetens som finns där. Hela världen finns ju representerad i Angered, bland annat talas där cirka 50 språk. Och många människor har väldiga inre resurser eftersom de, trots stora svårigheter, lyckats ta sig till Sverige.

Seminariet avslutades med frågestund. Bland annat undrade en dam i publiken om vi inte riskerar stämpla människor som bor i invandrartäta områden om vi bara fokuserar på problem, samt påpekade att människor också kan må dåligt i de rikare stadsdelarna.

– Hälsoriskerna i Göteborg ser olika ut, det är inte så enkelt att det är bra på vissa håll och dåligt på andra, medgav Henry Ascher. Men även om det förstås finns problem även i de resursstarka områdena, exempelvis ungdomar som missbrukar droger, har människor där bättre resurser att göra något åt saken, än invandrare med kanske svåra trauman bakom sig.

Moderator för debatten var Ronny Tikkanen vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Foto: Johan Wingborg

Fakta:
Seminariet Ojämlikhet i hälsa i Göteborg och Västra Götaland på torsdagen ingick i Göteborgs universitets satsning Global Week. Medverkande: Margareta Forsberg, verksamhetschef Social utveckling, Social resursförvaltning Göteborgs stad; Maria Gäbel, utvecklingsledare, Folkhälsokommitténs sekretariat Västra Götalandsregionen; Peter Friberg, Sahlgrenska akademin, samt Henry Ascher, Angereds närsjukhus/Sahlgrenska akademin. Moderator: Ronny Tikkanen, institutionen för socialt arbete.