”Ger tyngd åt slutsatsen att människan påverkar klimatet”
2021 års nobelpris i fysik går till tre forskare som har hjälpt oss att förstå klimatet och andra komplexa system.
– Priset ger energi till klimatforskningen och visar igen att det inte längre finns någon tvekan om att mänskligheten påverkar den globala uppvärmningen, säger Deliang Chen, forskare vid Göteborgs universitet och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.
Nobelpriset i fysik 2021 handlar om slump och oordning, och hur det går att förstå, förutsäga och kontrollera så kallade komplexa system. Årets pris sätter också fokus på vårt klimat, som är just ett sådant komplext system.
– Priset visar att klimatforskningen vilar på en solid vetenskaplig, fysikalisk grund, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meterologi vid Göteborgs universitet.
– Det är roligt att priset uppmärksammar komplexa system, och tydliggör att klimatutvecklingen är en process som behöver analyseras med statistiska metoder, säger Bernhard Mehlig, professor i komplexa system vid Göteborgs universitet.
Förståelse för till synes slumpmässiga fenomen
Tre forskare delar på årets Nobelpris i fysik. Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann får pris för arbetet med att utveckla fysikaliska modeller för jordens klimat. Giorgio Parisi får pris för sin forskning om komplexa system, som gör det möjligt att på ett matematiskt sätt förstå många olika till synes helt slumpmässiga fenomen – som exempelvis väder och klimat.
Deliang Chen tycker att valet av de tre pristagarna är spännande. Han arbetar själv med avancerad klimatmodellering, något han påpekar är möjligt både tack vare statistiska fysikaliska metoder inom komplexa system, och den utveckling inom klimatmodellering som pristagarna har lämnat avgörande bidrag till.
Avgörande kunskap om människans klimatpåverkan
Som välkänd klimatforskare och expert vid IPCC är han särskilt glad över att årets Nobelpris i fysik uppmärksammar vikten av vår förståelse för klimatet, och han anser att valet av tidpunkt knappast kunde vara bättre.
– Den nyligen släppta IPCC-rapporten slår tydligt fast att mänsklig påverkan ligger bakom den globala klimatuppvärmningen. Det har tagit tid att nå dit, och pristagarna har tagit avgörande steg mot denna kunskap. Hasselmanns klimatmodeller – som bygger vidare på Manabes forskning – kunde visa på en skillnad mellan mänsklig och naturlig påverkan på klimatet, och därmed ge oss verktyg för att analysera människans betydelse för klimatförändringarna. Årets nobelpris i fysik ger ett ytterligare bevis på att vetenskapen har mognat på klimatområdet, säger han.
Sannolikhet och statistik hjälper oss förstå komplexa system
Enligt professor Bernhard Mehlig vid Göteborgs universitet, som själv arbetar med komplexa system, ger nobelpristagaren Giorgio Parisis forskning en grundläggande förståelse för hur komplexa system som består av väldigt många samverkande delar kan ge upphov till till synes slumpmässiga variationer och mönster. Han framhåller att priset visar på vikten av att använda sannolikheter och statistiska metoder för att förstå och beskriva komplexa system – och därmed kunna påverka dem.
– Klimatmodeller är exempel på ett sådant komplext, kaotiskt system, där väldigt små förändringar kan ge otroligt stora effekter. De här fluktuationerna kan verka helt slumpmässiga, men om vi tittar närmare på dem med statistiska metoder kan vi lära oss mycket om mekanismerna som styr, säger han.
Både han och Deliang Chen är glada över att årets nobelpris i fysik sätter fokus på den tydliga kopplingen mellan fysik och forskning om klimatet.
– Klimatet är en av mänsklighetens största frågor. Förhoppningsvis ger priset mer energi åt klimatforskningen, och tyngd åt de upptäckter som redan har gjorts inom området, säger Deliang Chen.
Text: Ulrika Ernström