Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Förväntad livslängd går i arv

Publicerad

Vad påverkar om vi får god hälsa och ett långt liv? Är det förutbestämt redan när vi föds eller påverkas det mest av vår uppväxtmiljö? Mikael Lindahl, professor i nationalekonomi, är intresserad av hur ojämlikhet överförs från en generation till en annan. Tillsammans med forskare från tre andra universitet har han studerat hälsa och livslängd hos ett stort antal adopterade barn i Sverige.

Resultatet visar att de biologiska föräldrarnas livslängd och adoptivföräldrarnas utbildningsnivå är centrala faktorer för barnens hälsa och förväntade livslängd.

– Vi var intresserade av att med svenskt material följa upp en studie gjord i Danmark om adopterade barns livslängd. Genom att studera gruppen adoptivbarn kan vi sortera ut faktorer som handlar om före födseln respektive efter födseln, eller något förenklat arv eller miljö, säger Mikael Lindahl.

Studien utgår från 21 000 barn födda i Sverige mellan 1940-1967 och som av olika skäl adopterades av andra föräldrar i Sverige. En vanlig orsak till bortadoption var utomäktenskapliga barn eller att kvinnor av olika skäl inte kunde ta hand om sitt barn. Från mitten av 1960-talet ökade antalet aborter och användningen av p-piller, vilket lett till en minskning av bortadopterade barn.

Mikael Lindahl och hans kollegor började med att studera gruppen barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Det finns relativt lite forskning på föräldrars livslängd och hälsa och hur detta påverkar deras barns liv i vuxen ålder. Studien visar ett starkt samband mellan föräldrars och barns hälsa och livslängd - lever dina föräldrar länge är sannolikheten hög att du också gör det.

Mikael LindahlAdopterade barns hälsa och livslängd

Hur ser det ut för gruppen adopterade barn? Påverkas de på samma sätt av de biologiska föräldrarna? Enligt Mikael Lindahl är resultatet förvånande.

– Vår forskning visar att det framför allt är faktorer före födseln som påverkar din livslängd. Däremot hur långt liv dina adoptivföräldrar har saknar betydelse. Resultat för hälsoutfall, som utgår från patientregister, är något mindre tydliga men stöder i stort dessa slutsatser, det vill säga även där finns en stark koppling mellan de biologiska föräldrarnas hälsa och dess påverkan på de adopterade barnens hälsa. Vi blev överraskade att de faktorer som bestäms innan födseln, det vill säga antingen nedärvda egenskaper eller förhållanden under graviditeten, är så betydelsefulla, säger Mikael Lindahl.

Forskarna har också tittat på vilken roll utbildningsnivån spelar för barnets hälsa och livslängd. Då visar det sig att det är adoptivföräldrarnas utbildningsnivå som är avgörande, inte de biologiska föräldrarna. Ju mer välutbildade adoptivföräldrarna är desto större chans att det adopterade barnet får en god hälsa.

– Sammanfattningsvis är det både faktorer före och efter födseln som påverkar ett barns hälsa och livslängd, även om mekanismerna skiljer sig åt för hälsa och utbildning. Det finns en ju en tröghet här eftersom de biologiska villkoren ändras långsamt. Dock kan uppväxtmiljön, till exempel genom föräldrars utbildning, också ha betydelse för barns hälsa genom att påverka hur de biologiska förutsättningarna slår igenom. Vår studie visar därför på betydelsen av utbildning och andra samhällsinsatser, säger Mikael Lindahl.

Nationalekonomisk kompetens viktig för studier med omfattande datamaterial


Mikael Lindahl presenterade nyligen studien på en forskarkonferens i Puerto Rico och möttes av stor nyfikenhet och intresse. Utanför Norden kan den här typen av studier inte genomföras då det inte finns tillgång till dataregister över hälsa och livslängd som spänner över flera generationer i kombination med information om adopterades biologiska föräldrar.

Idag är det relativt vanligt att nationalekonomer gör studier som innefattar stora mängder statistiskt material, även om ämnet inte handlar om nationalekonomisk teori, menar Mikael Lindahl.

– Man har inom nationalekonomin i alla fall sedan början av 1990-talet sett en kraftig ökning i fokuseringen på att studera och skatta empiriska relationer. Vi har en god kunskap i statistik, vilket behövs för att analysera stora datamängder och komplexa samband. Men det hade såklart varit önskvärt om det också gjordes fler tvärvetenskapliga studier.

Mikael Lindahl är sedan september 2015 professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.

Läs mer

Studien "Parental Influences on Health and Longevity: Lessons from a Large Sample of Adoptees" har getts ut i serien Working Papers in Economics och finns att ladda ner via GUP, Göteborgs Universitets Publikationer: http://hdl.handle.net/2077/41631