Första nordiska forskningsöversikten om förebyggande arbete mot sexuella trakasserier

Forskningsöversikten Förebyggande arbete mot sexuella trakasserier i svenskt och nordiskt arbetsliv sammanställer för första gången forskning om hur sexuella trakasserier kan förebyggas. Angelica Simonsson, fil. dr i pedagogiskt arbete och utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, har skrivit forskningsöversikten:

Bild

Det främsta resultatet är att forskning som i första hand fokuserar på förebyggande arbete mot sexuella trakasserier i svenskt och nordiskt arbetsliv till stora delar saknas. Förebyggande av sexuella trakasserier är istället något som ofta ligger vid sidan av studiernas egentliga fokus. Behovet av mer forskning på området är slående.

Forskningsöversikten visar dock på flera strukturella aspekter som behöver beaktas för att kunna förebygga sexuella trakasserier.

– Det finns forskningsbaserat stöd för att förebyggande arbete behöver bygga på djup förståelse av vad sexuella trakasserier är, samt att metoder behöver anpassas beroende på syftet. Föreläsningar kan vara kunskapshöjande, men för att påverka beteenden och färdigheter föreslås ibland mer interaktiva tillvägagångssätt, fortsätter Angelica Simonsson.

Studier pekar också på att ledarskapet är betydelsefullt i det förebyggande arbetet och för hur effektiva eventuella insatser blir. Aktivt ledarskap som stöttar förändringsarbete påverkar positivt. För att kunna organisera förändringsarbete på ett hållbart sätt är det viktigt att involvera hela organisationen och inte se sexuella trakasserier som ett problem på individnivå. Istället för att rikta fokus mot enskilda individer föreslås organisationsnivån ingå i såväl analyser som lösningar.

Ett brett perspektiv i problembeskrivningen och en utvärdering av den specifika organisationens behov behöver föregå insatserna. Flera faktorer är bidragande till ett gynnsamt organisationsklimat och bör tas i beaktande i det förebyggande arbetet, till exempel HR-processer och praktiker, ledarskap, transparens och statusskillnader.

Rekommendation: Fokusera på kraften hos bystanders
 

I forskningsöversikten görs även en utblick mot internationell forskning, som bland annat visar att bystander-program, utbildningar som bland annat syftar till att få vittnen att ingripa när sexuella trakasserier sker, kan minska förekomsten av sexuella trakasserier. Studier av universitet i Nordamerika visar att de som deltagit i bystander-program är mindre benägna att sympatisera med normer som understödjer sexuellt våld och i mindre utsträckning uppvisar acceptans för våld i relationer, jämfört med kontrollgrupper som inte tagit del av någon intervention.

Studenter vid universitet som har bystander-program visar också lägre grad av självrapporterad utsatthet för sexuella trakasserier, liksom lägre grad av självrapporterat förövarskap av sexuella trakasserier, jämfört med studenter vid universitet som inte har sådana program. Det finns även svenska skolor som arbetat med bystander-program, med liknande positiva utvecklingstendenser hos studenterna.

– En av de nio rekommendationerna till arbetsmarknadens parter är att använda kunskaperna från bystander-inriktade ansatser, som fokuserar på den positiva kraften hos alla de som finns runtomkring. Genom träning i att känna igen våld och i att avbryta och ifrågasätta våldsbejakande normer kan beteendeförändringar åstadkommas, säger Angelica Simonsson.

Forskningsöversikten bygger på en systematisk genomgång av peer review-granskad forskning inom det aktuella fältet. Nationella sekretariatet för genusforskning har tagit fram översikten på uppdrag av Kantar Sifo, inom ramen för ”Samverkan för ett hållbart och inkluderande arbetsliv, fritt från trakasserier”. Samverkansinitiativet finansieras av Unionen, LO, Handelsanställdas förbund, BAO (Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation), Svenska Bankföreningen och TSN (Trygghetsstiftelsen).

Text: Susanna Young Håkansson