Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Forskarna Åsa Löfgren, Jasmine Elliot och Sverker Jagers.
Forskarna Åsa Löfgren, Jasmine Elliot och Sverker Jagers kommer vara på COP26 i Glasgow och följa förhandlingarna.
Länkstig

Forskare på plats i Glasgow

Publicerad

Tre forskare från Göteborgs universitet har blivit ackrediterade för att delta på FN:s klimattoppmöte COP26 i Glasgow. De forskar alla om klimatåtgärder ur ett samhällsvetenskapligt eller humanistiskt perspektiv och deltar för att träffa andra forskare och viktiga klimataktörer och få nya idéer till sin forskning. För en av forskarna är det första gången hon deltar på ett COP-möte medan en annan var med redan på COP4.

Sverker Jagers är professor i statsvetenskap och forskar brett inom området miljö- och klimatpolitik. Han var på sitt första COP-möte redan som doktorand. Det var på COP4 i Buenos Aires 1998 då det internationella samfundet inte bara diskuterade hur utsläppen skulle minska, utan också började prata om anpassning till klimatförändringarna.

– COP4 var en dörröppnare för mig, fullt med forskarföredrag och nätverkande som gav mig uppslag till min fortsatta forskning om klimatfrågans rättviseaspekter: vem ska stå för kostnaden för olika klimatåtgärder?

Flera teman

I år är ett tema på COP-mötet hur finansieringen av klimatåtgärderna ska säkerställas, både för minskade klimatutsläpp och anpassning till klimatförändringarna. Genom internationella klimatavtal ställs krav på hur ländernas klimatavgifter ska betalas in, men Sverker Jagers är särskilt intresserad av vilka krav som ställs och vilka kriterier som gäller för att betala ut från de internationella klimatfonderna. Om ett land inte utför klimatåtgärder på grund av att statsapparaten fungerar dåligt och de har problem med korruption, ska de då ändå ha rätt till klimatstöd? Hur ska rättvisefrågor hanteras gentemot dålig statsförvaltning? Under COP vill Sverker Jagers ta reda på om några forskargrupper tittat närmare på detta.

Ett annat tema på COP26 är den så kallade Artikel 6 i Parisavtalet som handlar om hur utsläppen skulle kunna minska på ett kostnadseffektivt sätt genom att ett land kan tillgodoräkna sig utsläppsminskningar för projekt de genomför i andra länder. Detta är något som Åsa Löfgren som är miljöekonom och forskar om klimat- och beteendeekonomi vill undersöka närmre på CO26.

– Nu när alla länder måste sätta mål för utsläppsminskningar och vill använda sig av artikel 6, finns det en uppenbar risk för dubbelräkning på statistiken av klimatåtgärderna. Det här måste lösas på COP26, säger hon.

Nationella klimatplaner

Åsa Löfgren har varit med på flera COP-möten tidigare, bland annat på COP15 i Köpenhamn då de höga förväntningarna inför mötet förbyttes i stor besvikelse över uteblivna överenskommelser. Hon var också med på det framgångsrika mötet COP21 i Paris, då världens regeringar kom överens om Parisavtalet med det så kallade 1,5-gradersmålet.

En viktig del av Parisavtalet var beslutet om mekanismen NDC (Nationally Determined Contributions), det vill säga "nationellt fastställda bidrag" som på svenska ofta kallas för nationella klimatplaner. NDC innebär att länderna redovisar hur stora utsläppsminskningar de tänker göra de kommande åren. Länderna förväntas lämna in nya och mer ambitiösa nationella klimatplaner vart femte år, vilket betyder att årets COP-möte är det första testet för att se hur de ökade åtgärdsambitionerna fungerar i praktiken. De sammanvägda åtgärderna inom de nationella klimatplanerna tyder dock på att växthusgasutsläppen kommer att öka fram till 2030 jämfört med 2010.

Klimatfinansiering och banksektorn

En tredje forskare som ska till COP-mötet är Jasmine Elliott som är doktorand i praktisk filosofi och forskar om professionella rådgivares roll och ansvar för att underlätta etiskt affärsbeteende. Hon har ett särskilt intresse för företagsjuristers och finansinstitutioners roller kopplat till bland annat korruption, mänskliga rättigheter och klimatförändringar. Jasmine Elliott forskar tillsammans med Åsa Löfgren i ett projekt om hur bankerna ser på sin roll i arbetet med att minska klimatutsläppen. Hon deltar för första gången på ett COP-möte och är särskilt nyfiken på att följa diskussionerna om klimatfinansieringen och hur överenskommelserna från COP kan påverka banksektorn. 

– Jag kommer vara som en svamp och ta till mig så mycket som möjligt av alla event och lyssna in vilken typ av klimatåtgärder som olika nyckelaktörer väljer att inrikta sig mot. Det kommer stärka min forskning och tillsammans med resultatet från COP26 kommer det ge mig nya idéer på vad jag ska forska på avseende bankernas roll i klimatomställningen, säger Jasmine Elliott.

Under COP-mötena arrangeras också en mängd sidoevent och det är ett fullspäckat program. Det finns också en mäss-del med många utställningar och massa aktörer som representerar allt från ideella organisationer, myndigheter, näringsliv och entreprenörer. Mängden lobby-organisationer visar också på hur komplex klimatfrågan är, där varje klimatlösning riskerar att påverka någon aktör negativt.

"COP-mötena sänder en signal" 

Hur viktiga är då COP-mötena? Sverker Jagers beskriver COP som det tyngsta klimatpolitiska mötet med ländernas förhandlingsdelegationer och ett sätt för länderna att koordinera sig. Utan dialogen på COP skulle det inte ske någon samordning alls mellan länderna.

– COP-mötena är viktiga för att det sänder en signal som visar att världssamfundet är överens. Även funktionen som COP har att dela ut uppdrag till alla länder och sedan följa upp ländernas åtgärder är oerhört viktig. Detta skapar ett tryck på samhällets aktörer att ställa krav på ländernas åtgärder, och allt mer tyder på att kraven kommer öka.

Jasmine Elliott menar också att COP-mötena är viktiga eftersom så många uppmärksammar dem: världsledare, forskare, ideella organisationer och allmänheten, och att åtaganden som görs där medför att världens ledare kan hållas ansvariga.

–  Jag tycker också att allmänheten bör granska dessa åtaganden för att se om de kommer att vara tillräckligt omfattande för att faktiskt göra något åt klimatförändringarna. Särskilt med tanke på IPCC-rapporten som publicerades tidigare i år, säger hon.

AV: Mikael Östblom