Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Fåglar i städer måste vara smarta eller fortplanta sig snabbt

Publicerad

För att vara framgångsrika i stadsmiljöer måste fåglar antingen ha stora hjärnor eller fortplanta sig många gånger under sin livstid, enligt en ny studie av ett internationellt forskarteam, med forskare från bland annat Göteborgs universitet och University College London (UCL).

Studien, som publicerades i Frontiers in Ecology and Evolution, menar att fåglar har två strategier att välja mellan för att hantera de svårigheter som städer innebär.

flygande måsar med stadsmiljö i bakgrunden– Utbredningen av städer är en stor orsak till förlorad biologisk mångfald och utrotade arter, men samtidigt frodas några djur i just storstäder. Vi hoppas att genom att identifiera vilka arter som är bättre på att anpassa sig så kan vi också identifiera vilka arter som kan ligga i riskzonen och styra bevarandeåtgärder därefter, säger en av författarna, forskaren Alex Pigo vid UCL, Centre for Biodiversity & Environment Research.

– De arter som klarar sig i städer är viktiga eftersom det är de som människor kommer ha kontakt med i sina dagliga liv och de kan också ha viktiga effekter på miljön i våra städer, tillägger han.

– Städer är tuffa miljöer för de flesta arter och vi ser därför en mindre biologisk mångfald än i naturliga miljöer, säger huvudförfattaren till studien, Ferran Sayol vid Göteborgs universitet och Göteborgs Centrum för globala biodiversitetsstudier.

Stora hjärnor och frekvent fortplantning är fördelar

Tidigare studier har visat att fåglar med större hjärnor har ett antal fördelar, som att de är bättre på att hitta mat och undvika mänskliga faror. Men forskarna har inte ännu lyckats förklara varför vissa arter med små hjärnor, som till exempel duvor och seglare, också lyckas bra i städer.

För att förstå vad det är som möjliggör för vissa fåglar att anpassa sig till ett liv i städer har ett forskarlag från Sverige, Spanien och Storbritannien analyserat databaser med fåglars hjärn- och kroppsstorlek, livslängd, global utbredning och häckningsfrekvens.

Forskarna har använt befintliga databaser från fågelsamlingen vid Naturhistoriska Museet i Tring, där huvudförfattaren Ferran Sayol tillbringade en vecka med hjälp av finansiellt stöd från the British Ornithology Union. Forskningsteamet samlade information från mer än 629 fågelarter från 27 städer runt om i världen.

Fynden bekräftar att hjärnstorlek spelar en stor roll men det är inte den enda vägen till framgång.

– Vi har identifierat två olika sätt på hur fågelarter blir framgångsrika i städer. Å ena sidan är arter med stora hjärnor, som kråkor eller måsfåglar, vanliga i städer för att deras stora hjärnstorlek hjälper dem att hantera omväxlande miljöer. Å andra sidan, ser vi också att arter med små hjärnor är framgångsrika om de fortplantar sig ofta under sin livstid, säger Ferran Sayol.

Den andra strategin representerar en anpassning som prioriterar artens framtida framgång när det gäller fortplantning över att överleva här och nu.

Strategier som sällan förekommer i naturliga miljöer

Intressant nog så föreslår denna forskning att de två strategierna representerar tydligt separata sätt att hantera stadsmiljöer då fåglar med mellan-stora hjärnor (i relation till sin kroppsstorlek) är minst sannolika att leva i städer.

Dessa olika strategier förkommer också mer sällan i naturliga miljöer, vilket belyser de nya utmaningar som stadsmiljöer utgör. Forskare jobbar nu för att förstå hur dessa anpassningar kommer ändra beteendet och populationerna hos stadslevande fåglar i framtiden.

Med tanke på påverkan på djur och natur, i en alltmer urban framtid, blir det viktigt att tänka på både arternas reproduktiva strategier och deras hjärnstorlek.

– I vår studie hittade vi ett generellt mönster, men i framtiden kan det vara intressant att förstå de specifika mekanismerna bakom mönstret, till exempel vilka aspekter av intelligens som är av störst nytta. Att förstå vad det är som gör vissa arter bättre på att hantera, eller till och med nyttja städer, kommer att hjälpa oss att förstå hur biologisk mångfald kommer reagera när våra städer fortsätter växa, säger Ferran Sayol.

För mer information, kontakta Dr Ferran Sayol via e-post: ferran.sayol@bioenv.gu.se
Foto: Mostphotos (drobma).