Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

EU-anslag ska ge ny kunskap om lBS och ljudmiljö och hälsa

Publicerad

Forskare vid Sahlgrenska akademin får mångmiljonbelopp genom medverkan i sex stora EU-anslag, i den senaste utdelningen inom ramprogrammet Horisont 2020 och utmaningsområde Hälsa. Totalt hamnar cirka 42 miljoner till Göteborg, varav 12,6 miljoner går till Kerstin Persson Waye och Magnus Simrén vid institutionen för medicin.

Kerstin Persson Waye och hennes forskargrupp inom ljudmiljö och hälsa deltar i det stora projektet EQUAL-LIFE (Early environmental quality and life-course mental health effects), som totalt får motsvarande nästan 130 miljoner kronor, varav motsvarande drygt sju miljoner kommer till Göteborg.

Målet med det stora forskningskonsortiet är att utforska samband mellan mental hälsa och den samlade exponering som man utsätts för under livet, med särskilt fokus på barn och unga upp till 21 års ålder. Projektet ska resultera i verktyg för att utvärdera och hantera miljömässiga hälsoeffekter och förebygga mental ohälsa. 

– Projektet är angeläget mot bakgrund av att mental ohälsa ökar i Europa och att vi i Sverige ser en fortsatt ökning av unga som upplever symptom på psykisk ohälsa, säger Kerstin Persson Waye.

Totalt deltar tjugo olika parter från tolv länder med expertis inom folkhälsa, miljömedicin, barnpsykologi, miljöpsykologi, arkitektur, epidemiologi, miljö och geografisk planering, mikrobiologi, neurobiologi, medicin, fysik, informations- och kommunikationsteknologi och statistisk modellering. Inom projektet finns mer än två miljoner barn från olika kohorter där data finns av miljö och sociala exponeringar samt indikatorer på mental ohälsa

Kerstin Persson Waye ansvarar för ett av de sex delprojekten, som handlar om att identifiera mekanismer som länkar tidiga tecken på mental hälsa och ohälsa till den fysiska och sociala miljön:

– Först ska vi göra litteraturgenomgångar av sannolika mekanismer mellan miljö, social exponering och mental ohälsa som stress, sömn, återhämtning, självkontroll och strategier som man tillämpar för hantering av sin livssituation. Vi ska identifiera frågeställningar där det saknas data, särskilt för de utvecklings- och åldersstadier då individer är mest känsliga för exponering för olika hälsoutfall.

Sömnens återhämtande funktion

Om data är tillgänglig inom befintliga studier ska projektet göra djupare analyser, men om data saknas eller är ofullständiga planeras fördjupade studier bland olika åldersgrupper att utföras.

– Vi tror att dessa studier framför allt kommer att handla om sömnens återhämtande funktion bland unga vuxna och dess koppling till mental hälsa, samt hur kognitiva funktioner påverkas av den dagliga miljö i förskola och skola som mindre barn vistas i, säger Kerstin Persson Waye.

Projektet är angeläget mot bakgrund av att mental ohälsa är den snabbast ökande sjukdomen i Europa och att vi i Sverige ser en fortsatt ökning av unga som upplever psykisk ohälsa, vilket redovisades i en färsk rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Förutom forskargruppen Ljudmiljö och hälsa deltar även Yun Chen och Peter Friberg från Göteborg.

Rekryterar patienter med IBS

Magnus Simrén är forskningspartner i konsortiet DISCOvERIE (Development, dIagnosis and prevention of gender-related Somatic and mental COmorbiditiEs in iRrItable bowel syndrome in Europe), vars mål är att fördjupa kunskapen om IBS och sjukdomens medsjuklighet och dessas riskfaktorer. I förlängningen ska forskningsresultaten leda till bättre diagnostik i kliniken och i framtiden ge förutsättningar för evidensbaserad målinriktad och skräddarsydd behandling. DISCOvERIE får totalt motsvarande nästan 65 miljoner kronor, och leds av IBS-forskaren Javier Santos i Barcelona, Spanien. Projektet omfattar 19 forskningspartners i elva länder, varav en partner är det amerikanska bioteknikföretaget Nanostring Technologies Inc. 

Magnus Simrén medverkar i flera av projektets delprojekt, och är huvudansvarig för den del som fokuserar på att rekrytera patienter med IBS med och utan andra kroppsliga och psykiatriska problem, och ansvarar även för noggrann karaktärisering av dessa patienter.

– I delprojektet ska prover samlas in och sparas på standardiserat sätt för att möjliggöra analys av tarmflora, tarmfunktion och genetik, och vi ska delta i analys av interaktionen mellan den tarmfunktion som utgörs av bakterier, barriär, interaktion mellan immunsystem och tarmens nerver, och funktion i centrala nervsystemet, via funktionell magnetkameraundersökning av hjärnan, säger Magnus Simrén.

Magnus Simréns delprojekt får drygt motsvarande 5,6 miljoner av de forskningsmedel som projektet tilldelas.

–Det är ett bra tillskott till verksamheten och helt i linje med den forskning som vi redan bedriver med fokus på patofysiologi och co-morbiditet vid IBS, säger Magnus Simrén.

Läs mer om forskarna vid Sahlgrenska akademin som får EU-medel

Text: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN