Bild
Bokhylla på universitetsbibliotek
Foto: Inga-Bodil Ekselius
Länkstig

Delade forskningsintressen kan ge fördel vid bedömning

Publicerad

Forskningsintressen hos sakkunniga påverkar den akademiska rekryteringsprocessen. Bedömare väljer oftare sökande som intresserar sig för samma inriktningar. Ofta resulterar det även i att kvinnliga sökande missgynnas. Det menar forskare i en nyskriven artikel i European Journal of Higher Education.

Könsrelaterade fördomar i sakkunniggranskningar och andra former av bedömningar är ett välstuderat område. Men hur påverkar forskares maktpositioner rekryteringsprocesser? Om det handlar den nyligen publicerade artikeln Gender, cognitive closeness and situated assessments in academic recruitment, av Kajsa Widegren, forskare och senior utredare och Susanna Young Håkansson, utredare, på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, samt Bo Jarneving, docent i Biblioteks- och informationsvetenskap, Göteborgs universitetsbibliotek.

Forskarnas egna forskningsintressen gör deras expertbedömning möjlig, men samtidigt blir det till en försvårande omständighet när meriter ska granskas, hävdar artikelförfattarna, eftersom dessa forskningsintressen speglar varför och hur granskarna fattar rekryteringsbeslut.

– Det är påtagligt att sakkunniga betraktar sina egna bedömningar som objektiva snarare än påverkade av sina egna erfarenheter av ett specifikt forskningsfält. Ytterst sällan är det någon bedömare som reflekterar över vad deras egna forskningsintressen kan få för betydelse för bedömningarna, säger Kajsa Widegren.

Rekryteringar till akademisk anställning, och rapporter från granskare är offentliga handlingar. I studien har använts både bibliografiskt material och närläsning av tre rapporter av sakkunniga, för att kartlägga kognitiv närhet, distans och hur partiskhet påverkar bedömningsprocesserna.

– Genom att använda dessa metoder tillsammans ser vi på olika sätt hur bedömares kognitiva närhet respektive distans till de sökande tar sig uttryck i sakkunniggranskningar. Vi ser också hur det ofta slår över i partiskhet. Kvinnorna i materialet missgynnas för att deras meriter inte ges samma tyngd. Sen ser vi att manliga sakkunniga och sökande delar forskningsintressen i högre grad och det får också betydelse för bedömningarnas kvalitet, säger Susanna Young Håkansson.

Artikeln är publicerad i European Journal of Higher Education (Open Access via tex Göteborgs universitet): Gender, cognitive closeness and situated assessments in academic recruitment