Bli inte en soffpotatis under helgerna - din hälsa kommer att tacka dig

– Det är alltid viktigt att vara fysiskt aktiv och ur ett hälsoperspektiv är regelbundenhet grundläggande. Att sitta still över jul och nyår får med största sannolikhet konsekvenser för hälsan. Den som är mycket stillasittande och rör på sig lite kan gå miste om flera hälsovinster som idag kan kopplas till regelbunden fysisk aktivitet, däribland förbättrad livskvalitet och fysisk funktion, samt förbättrat stämningsläge, säger Andreas Fröberg, universitetslektor i idrottsvetenskap.

Ett konkret och enkelt tips för att röra på sig mer under julen är att varje dag ta en rask promenad tillsammans med familj och vänner. Idag har de flesta tillgång till stegräknare i sina smarta mobiltelefoner eller aktivitetsband som kan användas för att på ett enkelt sätt uppskatta mängden fysisk aktivitet.

Ett riktmärke bör vara ungefär 7 000–8 000 steg per dag för vuxna och 10 000–12 000 steg per dag för barn och ungdomar. Den fysiska dagliga aktiviteten för vuxna bör pågå sammanlagt 20–30 minuter eller mer per dag. Barn och ungdomar bör vara aktiva i minst en timma.

– Aktiviteten bör öka puls och andning och kan exempelvis ske genom vardagsaktiviteter som raska promenader och cykling eller i form av konditions- eller styrketräning. Men en bra utgångspunkt är att lite fysisk aktivitet är bättre än ingen.

Ta trapporna!

För den som vill förbättra sig på sikt, efter julhelgerna, gäller att även små förändringar i vardagen kan ge positiva hälsoeffekter. Enkla saker som att gå av bussen eller spårvagnen en hållplats tidigare och promenera den sista biten eller ta trapporna istället för hissen gör skillnad. För den som vill öka mängden fysisk aktivitet är det också viktigt att de förändringar som görs blir hållbara över tid.

– Den stora utmaningen brukar inte vara att få människor att börja röra på sig utan snarare att få dem att fortsätta vara fysiskt aktiva på längre sikt, säger Andreas Fröberg.

Det är skillnad på hälsoriskerna av att sitta för mycket för barn och unga jämfört med hälsoriskerna för vuxna.

– Det finns en del som tyder på att effekterna av till exempel långvarigt stillasittande skiljer sig mellan unga och vuxna. Man ser inte samma negativa hälsoeffekter av långvarigt stillasittande hos barn och unga vilket kan bero på att de har ett mer varierat rörelsemönster och sällan sitter under längre perioder. Det kan också bero på att en del livsstilsrelaterade sjukdomar normalt uppträder under senare delen av livet och först blir observerbara i vuxen ålder. Därför kan det vara svårt att hitta samband mellan stillasittande och ohälsa under unga år.

Av en studie du var med och gjorde för en tid sedan framgår att den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, sjunkit med 24 procent för 14-åriga flickor och 30 procent för jämnåriga pojkar under åren 2000 till 2017. Vet ni vad detta beror på?
– Den frågan är svår att besvara eftersom många olika faktorer påverkar fysisk aktivitet. Men vi tror att en del av denna nedgång kan bero på att många av dagens ungdomar använder smarta mobiltelefoner och läsplattor som inte fanns i samma utsträckning 2000.

Hur gör du själv under julhelgen? Håller du igång motionen eller blir du en soffpotatis?
– Ordspråket som säger att skomakarens barn går i de sämsta skorna stämmer nog ganska bra in på mig. Under julhelgen blir det mycket stillasittande. Men jag har också som vana att varje dag gå promenader. Promenader är också en av de vanligaste motionsformerna bland svenskar. Detta kanske för att promenader kan ses som en enkel, billig, socialt accepterad och miljövänlig form av fysisk aktivitet som, förutsatt att den sker med lite högre intensitet, är kopplat till flera positiva hälsoeffekter.

För mer information kontakta:
Andreas Fröberg, universitetslektor i idrottsvetenskap, e-post: andreas.froberg@gu.se, telefon: 073–722 7026