Betygsinflationen ökar inte med större konkurrens

I sin avhandling har Sebastian Larsson, doktorand i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, i tre kapitel undersökt hur konkurrens, prissättning och informationstillgång påverkar välfärdssektorn i Sverige.

Jämför områden med hög och låg konkurrens

Vilken roll konkurrensen mellan skolor har för att driva upp betygsinflationen har länge varit föremål för en intensiv debatt. När eleven betraktas som en kund finns misstanken att skolor sätter betyg som inte motsvarar elevernas kunskaper för att konkurrera med andra, närliggande skolor. Tidigare studier i ämnet har i huvudsak handlat om grundskolan, medan Sebastian Larsson har fokuserat på gymnasieskolor i Sverige under perioden 2016–2019. Där har han jämfört betygen i matematik med resultaten på de nationella proven, för att få ett mått på betygsinflationen.

Bild

– Jag har försökt skapa en konkurrensmodell som inte är byggd på kommuner utan i stället på avstånd mellan skolorna. Där har jag tittat på om skolor i ett område med hög konkurrens har mer betygsinflation än skolor i ett område med lägre grad av konkurrens. Mitt första resultat är att det generellt sett inte är så, säger Sebastian Larsson.

Mina resultat går lite emot bilden av att konkurrensen i sig är drivande för betygsinflationen

Ett andra resultat i studien handlar om smittsamhet i betygsinflation. Om du har en skola som är lite mer villig att tumma på reglerna och blåsa upp betyg, smittar det då till skolor i närheten som konkurrerar om samma elever? Sebastian Larsson har inte hittat något sådant samband – vilket i sig är intressant.

– Mina resultat går lite emot bilden av att konkurrensen i sig är drivande för betygsinflationen. Det finns också en vidare analys man kan göra, att det skulle kunna vara så att det inte nödvändigtvis är styrkan i konkurrens som är avgörande utan att det främst finns en skillnad mellan noll konkurrens och viss konkurrens. På sitt sätt är det väl ett positivt resultat, att studien visar att modellen med offentliga och privata aktörer och fritt skolval inte just nu verkar spä på problemet med betygsinflation.

Större betygsinflation på privata gymnasier

Studien pekar dock även på att privata gymnasier har större betygsinflation än offentliga skolor men att det verkar drivas av ett fåtal aktörer. Det handlar i huvudsak om skolor som nyss har startats upp eller som är på väg att läggas ner, där det är ett antal procentenheter av eleverna som får högre betyg än de skulle ha fått utifrån de nationella proven.

– Man kan behöva titta på hur man ska hantera skolor som är på väg in eller ut från marknaden, men också ställa sig frågor om det behövs hårdare tillsyn överlag eller enbart för problemskolor. Till exempel att man rättar alla nationella prov centralt, för att få ett mer objektivt mått på utbildningskvalitet, säger Sebastian Larsson.

I avhandlingens två andra kapitel undersöker Sebastian Larsson teoretiskt vad som skulle kunna vara incitament för privata leverantörer av välfärdstjänster att frivilligt begränsa vinstuttaget, samt under vilka förutsättningar det skulle kunna vara gynnsamt att ge privata utförare lägre betalt än offentliga.

Text: Lars Magnusson