"Att prata om systemkollaps uppmanar oss att fokusera på hot och fara istället för på vad som är skyddsvärt"
Fem frågor till Mathias Ericson, post doc i genusvetenskap, som kommer att delta i panelsamtalet ”’Systemkollaps’ – för vem?” under Vetenskapsfestivalen. Samtalet kommer att handla om det politiska talet om ”systemkollaps” och hur det påverkar vår tillit till samhällets funktioner.
Vad menas egentligen med begreppet ”systemkollaps”?
– Det är ett vagt, suggestivt begrepp som används för att måla upp en bild av allvarliga hot mot samhället där du inte behöver ta ansvar för att förklara och försvara dina motiv. Begreppet är effektivt eftersom det lämnar mycket öppet för tolkning. Ibland används det för att hävda att samhället måste omvandlas, utifrån någon slags apokalyptisk reningsprocess. I andra fall används det snarare för att peka på behovet av att försvara och återgå till något som varit. Begreppet kräver också ett samförstånd om att det inte finns tid att ifrågasätta; antingen är du med eller också är du en fiende.
Varför har begreppet blivit så välanvänt idag? Och vilka är det som använder det?
– Att prata om systemkollaps gör det bekvämt att ta ställning eftersom det uppmanar oss att fokusera på hot och fara snarare än på vad som ska försvaras, vad som är skyddsvärt. Som jag ser det används begreppet i många olika sammanhang, för olika politiska syften.
Vilka beröringspunkter finns det med samtalets ämne och din egen forskning?
– Jag arbetar med ett projekt som handlar om vad som bedöms som risker och sårbarheter inom krisberedskapen och hur genusordningar sätter ramar för vem som bedöms som skyddsvärd, vem som ska erbjuda skydd och vilka risker som tenderar att lyftas fram. Krisberedskapen värnar neutralitet och behöver oftast inte öppet hantera de politiska dimensionerna av arbetet, men det ändrades i samband med hanteringen av flyktingsituationen våren 2015. Man har fortfarande svårt att bestämma sig för om det var en kris eller inte, vilket är ganska slående. En händelse som jag funderat mycket kring är vad det innebar att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap hösten 2015 kände sig manade att ingripa och förklara att det inte fanns fog för talet om systemkollaps.
Finns det något särskilt du ser fram emot att diskutera eller utbyta perspektiv kring med de andra forskarna i samtalet?
– Det finns många frågor där jag själv är osäker som jag skulle vilja diskutera och få perspektiv på. Det kan exempelvis vara vad vi menar med att tillit är något som ska värnas, vad vi kan lära oss om rasism och nationalism utifrån de senaste årens utveckling, vad civilsamhällets mobilisering betyder och vilka utrymmen för kritiska röster som kan skapas.