Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

19 miljoner till fem forskningsprojekt på FLoV

Riksbankens jubileumsfond har i år beviljat anslag till fem forskningsprojekt inom filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Sammanlagt får projekten 19 096 000 kronor.

Riksbankens Jubileumsfond har fördelat 300 miljoner till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. När beskedet kom på torsdagskvällen visade det sig att en stor del av kakan går till institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori där fem av Göteborgs universitets sju beviljade projekt finns.

– Jag är oerhört glad över utfallet – det är ytterligare ett bevis för att forskningen vid institutionen håller högsta klass, säger Fredrik Engström, tf prefekt.

Här är de fem projekten, huvudsökande och storlek på anslagen:

1) Metafysiska förklaringar
Anna-Sofia Maurin
7 715 000 kronor

2) Dialogiskt resonerande hos personer med schizofreni
Ellen Breitholtz
3 786 000 kronor

3) Vetenskap för miljöförvaltning: rådgivningens dilemman

Sebastian Linke
3 149 000 kronor

4) Metaetisk pluralism

Ragnar Francén Olinder
2 251 000 kronor

5) Expressivism och mening: tankar, tal och dispositioner

John Eriksson
2 195 000 kronor

1) Filosofi: Metafysiska förklaringar
Medsökande är Alexander Skiles, universitetet i Neuchâtel, Naomi Thompson, universitetet i Southampton och Robin Stenwall, Lunds universitet. Dessutom medverkar nio personer i projektets ”scientific board”.

Forskningsprojektet utforskar metafysiska förklaringar – som förklarar existensen och naturen hos saker och ting med hänvisning till det som dessa saker i en icke-kausal mening är uppbyggda av.
– Det är en än så länge ganska lite utforskad sorts förklaring, men den tycks vanligare än vad man skulle kunna tro, och förekommer inom alla vetenskapsgrenar. Att förstå sig på alla sorters förklaringar är viktigt, då vi ofta värderar och jämför teorier med hänvisning till just deras förklaringsvärde, säger Anna-Sofia Maurin.

För egen del innebär anslaget att hon nu kan fokusera på sin forskning som bland annat rör förståelsens roll i metafysiska förklaringar, och likheter och skillnader mellan metafysiska och kausala förklaringar.
– Det är så klart roligt att veta att jag nu kommer ha gott om tid att fokusera på forskningen under de närmaste tre åren. Jag ser också mycket fram emot att tillsammans med min forskargrupp bygga upp en kreativ, opretentiös och dynamisk miljö där man tillsammans vrider och vänder på idéerna. Filosoferande är ofta en relativt ensam aktivitet, så detta är något jag verkligen längtat efter, säger Anna-Sofia Maurin.

2) Lingvistik: Dialogiskt resonerande hos personer med schizofreni
Medsökande är Christine Howes och Robin Cooper, båda vid samma institution som Ellen Breitholtz, samt Mary Lavelle vid King’s College i London.

Det är väl belagt att personer som lider av schizofreni ofta resonerar på ett sätt som uppfattas som avvikande. Forskning på området har dock främst gällt hur försökspersoner enskilt löser olika typer av uppgifter som inbegriper resonerande.
– Men få studier har undersökt hur personer med schizofreni resonerar och löser uppgifter i en interaktiv kontext. Detta projekt syftar till att undersöka hur personer med schizofreni resonerar i dialog, med utgångspunkt i hur de argumenterar. Vår forskning kommer förhoppningsvis inte bara att bidra till utveckling av nya behandlingsformer, utan också en utveckling av metoder för dialogmodellering, säger Ellen Breitholtz.

– Det är otroligt roligt att få göra allt som vi planerade när vi slet med ansökan, och också kul att få ett erkännande för en forskningsidé som inte är helt traditionell, säger Ellen Breitholtz.


3) Vetenskapsteori: Vetenskap för miljöförvaltning: rådgivningens dilemman
Vetenskap är en central aktör inom dagens miljöförvaltning, men det är kontroversiellt hur vetenskaplig kunskap för politiskt beslutsfattande ska produceras och användas.
– Projektet undersöker hur spänningen mellan vetenskaplig trovärdighet och demokratisk legitimitet hanteras i nya former av rådgivningsprocesser. Vi tittar på detta inom EU:s fiskeri- och havsförvaltning. Det området domineras sedan länge av rådgivning från världens äldsta internationella vetenskapliga organisation, Internationella Havsforskningsrådet, säger Sebastian Linke.
Han hoppas att projektet kan bidra till en mer effektiv och hållbar miljöförvaltning.
– För mig är anslaget väldigt viktigt för min karriär. Det är jätteroligt för mig att jag nu kan fortsätta med denna typ av forskning, säger Sebastian Linke.


4) Filosofi: Metaetisk pluralism
Vad betyder det när något säger att en handling är moraliskt fel eller rätt?
– Är moraliska åsikter föreställningar om objektiva moraliska fakta, eller subjektiva fakta, eller är de kanske känslor? Traditionellt har filosofer antagit att det finns ett generellt eller enhetligt svar på frågan. Jag, och några andra filosofer, argumenterar för att det inte är så, säger Ragnar Francén Olinder.
Han menar att svaret i stället är olika för olika moraliska åsikter. Hans forskningsprojekt går ut på att undersöka denna fundamentala moralfilosofiska idé vidare.
– Denna idé skulle kunna förklara varför det är så svårt att nå konsensus om vad moraliska omdömen är.

5) Filosofi: Expressivism och mening: tankar, tal och dispositioner

Hur ska vi förstå moraliska termers och satsers mening? Expressivister menar att moraliskt språk (och normativt språk mer generellt) uttrycker icke-beskrivande mentala tillstånd, exempelvis gillande eller ogillande, och att dessa slags tillstånd ska användas för att förklara meningen hos exempelvis "rätt" och "fel". Anslaget ger John Eriksson möjligheten att utveckla tankar och idéer i relation till det expressivistiska ramverk han lagt grunden till i sin tidigare forskning.
Personligen är han är glad över beskedet.
– För mig innebär forskningsanslaget att jag kan fortsätta arbeta i en miljö med en massa inspirerande personer, säger John Eriksson.

För mer information om respektive projekt kontakta:

1) Anna-Sofia Maurin, professor i teoretisk filosofi, 031-786 6969 anna-sofia.maurin@gu.se
2) Ellen Breitholtz, postdoktor i lingvistik, 031-786 1176 ellen.breitholtz@ling.gu.se
3) Sebastian Linke, forskare i vetenskapsteori, 031-786 4754 sebastian.linke@sts.gu.se
4) Ragnar Francén Olinder, forskare i praktisk filosofi, 031-786 4837 ragnar.francen@filosofi.gu.se
5) John Eriksson, forskare i praktisk filosofi 031-786 4837 john.eriksson@gu.se