Bild
Studenter vid fontänen
Studenter från HDK-Valand vid LTH-fontänen, våren 2019.
Foto: Maddie Leach
Länkstig

The fountain Fontänen: An art-technological-social drama

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
3 999 895 kr
Projekttid
2021 - 2024
Projektägare
HDK-Valand – Högskolan för konst och design

Kort beskrivning

Inaugurated in 1970 on the campus of Lunds Tekniska Högskola, LTH-fontänen (The LTH Fountain) was anticipated as a modern “artistic-technological cathedral of steel, glass and water without parallel in the world”. Yet it proved frustrating as a fountain: leaking, fracturing and never effectively carrying water. Today it remains inert on campus; neither an artwork nor a ruin. Our research initiates a recommitment to a substantially state-funded public artwork after a 25-year hiatus and introduces new questions––not about how to get the fountain to work as a fountain––about whether LTH-fontänen offers a platform from which a new public artwork can emerge.

Det övergripande syftet med vår forskning är att undersöka om "misslyckade" offentliga konstverk kan återupplivas och tänkas om. Vårt mål är att bidra med en innovativ modell som har relevans för producenter, ägare och ansvariga för offentliga konstverk, men som även har betydelse för de som bor och verkar i de samhällen och sammanhang där dessa objekt uppförts. Härmed ifrågasätter vi avsiktligt begrepp som konstnärlig upphovsrätt och ägande. Vår forskning avser att undersöka och ifrågasätta begrepp som "framgång" eller "misslyckande" i samband med offentliga konstverk. Vårt angreppssätt skapar nya utmaningar för uppdragsgivare, arkitekter, stadsplanerare och konstnärer. Detta gäller inte minst i de sammanhang där olika avtal om offentlig konst skrivs. För att stödja vår forskning föreslår vi att LTH-fontänen ses som en fallstudie för ett ”omtänkande” av ett offentligt objekt. Vi vill utveckla ett förslag och utforma ett avtal för samtida anpassning av LTH-fontänen.  Härmed återaktiverar vi diskussionen om Lunds största offentliga uppdrag med en ny generation studenter, personal och invånare i staden. Vi vill visa på ett konstnärligt och hållbart alternativ till att verket överges eller tas bort.

Konsthistoriker Hal Foster framhåller att vi förstår konstverk retrospektivt. Vilken kollektiv mening kan postumt avläsas i LTH-fontänen, utifrån förändrade sociala förhållanden? Med smeknamn så som "Laxtrappan", "Döda fallet" och "Fontana di Träti", har fontänen varit källa till åtlöje och urbana myter. Offentliga konstverk i urbana områden kan lätt bli föremål för kritik och stridigheter, inte minst utifrån kontroverser kring kostnader, placering, estetik och syfte. Ibland bibehåller ett konstverk sin plats i generationer. Vid andra tillfällen resulterar offentliga påtryckningar eller frågor om underhåll, i att de tas bort. Misslyckandet med LTH-fontänen är inte unikt i sitt slag. Däremot är det ovanligt att ett offentligt konstverk överlever i femtio år som orealiserat projekt. Situationen erbjuder en unik plattform för att studera frågor om kulturarv, hållbarhet och förändring i utformandet av offentliga rum och dess konstverk.