Integration med förhinder? Hur etniska grannskap och främlingsfientlighet i det omgivande samhället påverkar invandrares politiska integration

Bakgrund

Migranters integration betraktas ofta som en av de största utmaningarna som europeiska samhällen står inför. Likväl har vi en förvånansvärd brist på kunskap om hur vi når ett välintegrerat samhälle. Tidigare forskning har visat att det finns ett ”integrationsfönster”, där den första tiden i ett nytt land utgör en lucka där migranter är öppna för förändringar. Här kan faktorer i det omgivande samhället spela en viktig roll i vilka beteenden som formas. Trots detta har en stor del av forskningsfältet missat att fånga migranters upplevelser under integrationsfönstret, och har framförallt fokuserat på individuella snarare än kontextuella förklaringsfaktorer.

Syfte

Syftet med vårt 3-åriga tvärvetenskapliga projekt är att besvara hur migranters politiska integration påverkas av omgivningen i det mottagande samhället under integrationsfönstret. Politisk integration – som innebär allt från en känsla av tillhörighet, till önskan om att bli medborgare och att delta politiskt – är avgörande för den sociala sammanhållningen och demokratiska legitimiteten. På den oberoende sidan undersöker vi två olika kontextuella faktorer: främlingsfientliga uttryck och etniska grannskap. De här områdena har uppmärksammats stort i den samhälleliga och politiska debatten, men inom forskningen finns det motstridiga teoretiska förväntningar och de empiriska resultaten är ofullständiga. ​​​​​​

Resultat och signifikans

Projektets resultat är av stor betydelse på flera sätt. Från ett samhälleligt perspektiv är politisk integration central för att nå ett sammanhållet samhälle. I Sverige är drygt 20 procent av invånarna födda utomlands, men av de migranter som har svenskt medborgarskap röstade endast 74 procent i riksdagsvalet 2018. Det här kan jämföras med valdeltagandet bland svenskfödda, där nästan 90 procent röstade i samma val. Den här betydande ojämlikheten i deltagande kan leda till att migranters intressen inte tas tillvara på i den politiska debatten och i lagstiftningen, vilket pekar på vikten av integration för att säkra demokratiskt legitimitet. Tidigare forskning visar dessutom att medborgarskap leder till ökad social och ekonomisk integration. Politisk integration är därmed viktig inte bara i sig själv utan även för att öka andra former av integration. Från ett policyperspektiv bidrar projektet därmed med en djupare förståelse för de kontextuella effekterna på utlandsfödda invånares politiska integration. Den här kunskapen är avgörande för att ta fram politiska åtgärder som ökar integrationen.

Ett originellt inslag med projektet är den omfattande datainsamlingen. Vi använder enkätundersökningar och registerdata för att samla information om de migrantgrupper som anländer till Sverige idag. I den första delen av projektet samlar vi deskriptiv information om effekten av främlingsfientliga uttryck på politisk integration med hjälp av enkäter till migranter i Sverige. I den andra delen av projektet testar vi den kausala effekten av främlingsfientliga uttryck med hjälp av den svenska bosättningsreformen 2016, som syftade till att sprida nyanlända till fler kommuner. Vi kan på så sätt testa huruvida integrationsnivåerna bland nyanlända skiljer sig åt bland de som placerades i kommuner med starkt eller svagt stöd för Sverigedemokraterna, ett parti som tydligt uttrycker fientlighet mot invandrargruppen. I den sista delen av projektet använder vi samma bosättningsreform för att testa den kausala effekten av etniska grannskap. Vi undersöker här om flyktingars integrationsnivå påverkas av att placeras i områden där det finns hög eller låg koncentration av grupper med samma nationalitet som flyktingarna själv.

Projektet kombinerar statsvetenskap och nationalekonomi, och bidrar med en innovativ forskningsdesign, för att lösa en viktig del av integrationsfrågan.

Forskargrupp

• Frida Boräng, docent, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet (forskningsledare)
• Linna Martén, forskare, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet
• Maria Tyrberg, postdoktor, Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet.