Elevhälsoarbete i praktiken - att förebygga problem och skapa förutsättningar för god omsorg och rätt stöd
Kort beskrivning
Vi vet idag att det föreligger ett tydligt samband mellan studieresultat och hälsa där goda resultat leder till bättre hälsa och tvärtom att en god hälsa leder till bättre skolresultat. Skolsvårigheter i grundskolan riskerar således att leda till psykisk ohälsa och utanförskap i unga år. Skolans elevhälsa spelar en avgörande roll för att skapa kunskap om och stötta barn i utsatta situationer genom sin uppgift att arbeta förebyggande för en god hälsa på lika villkor för alla barn och unga. Trots det vet vi mycket lite om hur elevhälsans arbete organiseras i praktiken. Syftet med projektet är att bidra till utvecklingen av kunskap om hur skolan kan uppnå en likvärdig elevhälsa för alla barn och unga oavsett funktionsnedsättning, social och etnisk bakgrund.
Elevhälsan och elevhälsoteamet (EHT), där medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser (SFS 2010:800) ingår, är således en oerhört central instans för kunskapsbildning om en hälsofrämjande skolutveckling och om framgångsrika förebyggande insatser. De sätt på vilket olika yrkeskategorier tillsammans kartlägger och resonerar om elever, deras relationer och förutsättningar, problem och behov, inom EHT blir avgörande för de beslut om förebyggande insatser och åtgärder som kommer att fattas.
Frågeställningar:
• På vilket sätt organiseras elevhälsoarbetet och hur hanteras och definieras elevers problem i skolan under elevhälsoteamsmöten?
• Vilka modeller för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete har utvecklats och av vilka professioner?
• Hur arbetar elevhälsoteamet och hur samverkar olika professioner med att uppnå god omsorg och ett bra stöd för barn?
• På vilket sätt kommer barns perspektiv och rationalitet till uttryck i dessa möten?
Projektet har en etnometodologisk och kommunikationsteoretisk ansats där fokus är på hur kunskaper om och åtgärder av elever i svårigheter genereras och formuleras i kommunikation mellan människor i institutionella praktiker. För att skapa en fördjupad förståelse av det institutionella sammanhang inom vilket elevhälsoteamarbetet organiseras kommer data att samlas in genom deltagande observation, audio/videoinspelningar, fältanteckningar, intervjuer och dokumentanalyser av åtgärdsprogram.
Vi kommer att fokusera på elever i åldern 6-12 år i minst tre kommuner. Eftersom man i studier funnit ett samband mellan socioekonomisk status och elever i behov av särskilt stöd har vi valt att undersöka elevhälsans arbete i både större och mindre kommuner i olika delar av Sverige där denna effekt blir särskilt synlig.
Det faktum att det föreligger brist på forskning och kunskap om elevhälsans arbete och i synnerhet dess förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolor, vilka strategier som har utvecklats och kanske t o m är framgångsrika idag när det gäller barn och ungas rätt till stöd och välbefinnande understryker betydelsen av att undersöka hur det vardagliga arbetet sker i elevhälsans praktik.
Projektedlemmar
Eva Hjörne, GU, projektledare
Ann-Carita Evaldsson, Uppsala universitet
Marie Karlsson, Uppsala universitet