Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Driveed framför Hansbreen, Svalbard
Foto: Hans Linderholm
Länkstig

Drivved ger nya insikter om historiska klimatförändringar i Arktis

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2019 - pågående
Projektägare
Institutionen för geovetenskaper

Kort beskrivning

Syftet med projektet är att använda drivved som en källa till paleoklimatinformation för att sätta den nuvarande klimatförändringen i Arktis i ett långsiktigt perspektiv. Drivved har samlats in från stränder på Svalbard och Grönland, och genom att använda vedanatomiska och dendrokronologiska metoder har drivveden daterats och dess härkomst bestämts. Eftersom transporten av träd från de cirkumpolära kontinenterna till Arktis kräver havsis, kan vi om vi känner till var och när de växte få information om havsisförhållanden och havsströmmar i Arktiska havet. Denna information ger möjligheter att rekonstruera tidigare atmosfäriska förhållanden, vilka har stor betydelse för variationer i havsströmmar och havsisförhållanden. Kunskapen kommer att vara mycket användbar vid beräkningar av hur Arktis påverkas av ett varmare klimat med mindre havsis.

Om projeket

Syftet med vårt projekt är att använda trädringsdata från drivved för att producera en detaljerad historia av havsisvariationer och havsströmmar i Arktis under Holocen. Denna information gör det möjligt att dra slutsatser om tidigare variationer i den atmosfäriska cirkulationen (till exempel Arctic Oscillation (AO) och jetströmmen) och hur dessa har påverkat lokala, regionala och pan-arktiska klimatregimer. Detta projekt kommer dessutom att öka vår förståelse för det arktiska klimatsystemets känslighet, vad som driver det, inklusive återkopplingsmekanismer, och dess påverkan på klimatförändringar på norra halvklotet.

Vårt huvudmål var att samla drivved från norra Grönland under Ryder 19-expeditionen med den svenska isbrytaren Oden, att lägga till vår befintliga samling data som tidigare insamlats från södra Grönland, Island och Svalbard. Den drivved som samlas in på Grönland, har sitt ursprung som träd växande i den pan-arktiska boreala zonen. Av olika anledningar spolas träd ut i havet via de stora floderna som mynnar i Arktiska bassängen. För att de ska kunna nå höga breddgrader måste träden frysas in i havsis, annans sjunker de efter ett antal månader. Så transporteras den infrusen drivveden i isen med hjälp av havsströmmar runt i Arktis, och när isen väl smälter deponeras drivved på stränder.

Genom att analysera och mäta trädringarna i de insamlade proverna, kan vi avgöra trädslaget, datera när de växte samt även var de växte. Ett daterat drivvedsprov, med känt ursprung, påvisar därmed närvaron av havsis i samband med dess transport, vilket gör det möjligt att rekonstruera historiska isförhållanden, och ger också information om havsströmmarna (riktning och styrka) som transporterade drivveden. Slutligen ger trädringarna högupplöst klimatinformation från områdena där träden växte.

Den mesta drivveden i Arktis, som vanligtvis finns vid eller nära dagens stränder, dog för mindre än 100 år sedan och visar tecken på att ha blivit avverkat. Äldre Drivved, från träd som spänner över Holocene, kan hittas på upphöjda (gamla) stränder eller inbäddade i sediment långt över nuvarande havsnivån. Även om drivved har använts i flera forskningsprojekt, har potentialen att få klimatinformation från deras trädringsdata inte utnyttjats. Fram till nu har drivved främst använts för datering av olika geomorfologiska objekt.

Bild
Drivved på Wulff Land, norra Greenland
Foto: Hans Linderholm
Provtagning av drivved på Kongsöya, Svalbard
Foto: Hans Linderholm
Drivved på Warming Land, norra Greenland
Foto: Björn Gunnarson