Experter: Artificiell intelligens (AI)
Utvecklingen av artificiell intelligens går fort och påverkar allt från samspelet mellan teknik och människa till övervakning och beslutsfattande. Vid Göteborgs universitet finns forskare som kan kommentera och analysera olika aspekter av AI. Listan uppdateras löpande, senast 2023-05-26.
ChatGPT och andra språkmodeller
AI, ChatGPT, och språkmodeller
Mattias Rost kan svara på frågor om hur ChatGPT och andra språkmodeller fungerar, vad de klarar av, vad de inte klarar av, och hur de kan användas. Han kan även svara på frågor om hur vi kan bygga och designa nya saker med hjälp av den här nya tekniken.
Mattias Rost, universitetslektor i interaktionsdesign, telefon: 031−786 62 35, 070−414 5664, e-post mattias.rost@ait.gu.se
Generativ AI och dess inverkan på högre utbildning
Mattias von Feilitzen jobbar som pedagogisk utvecklare och ger bland annat stöd till lärare vid universitetet som vill utveckla sin undervisning med digitala verktyg. Han kan svara på frågor som rör hur generativ AI, såsom ChatGPT, påverkar högre utbildning, exempelvis i relation till examinationer.
Mattias von Feilitzen, pedagogisk utvecklare, telefon: 031−786 2744, 070−673 2344, e-post: mattias.von.feilitzen@ait.gu.se
Språkförändringar och ords betydelser
Nina Tahmasebi forskar om hur man med hjälp av AI-baserad textanalys och stora språkmodeller kan ta reda på vad ord betyder i olika texter. Denna information kan bland annat användas för att studera språkförändringar, men också för att besvara andra forskningsfrågor inom humaniora och samhällsvetenskap. Ett exempel på en språkmodell är den AI som ligger bakom ChatGPT.
Nina Tahmasebi, docent i språkteknologi, e-post: nina.tahmasebi@gu.se
Samspelet AI och människa
Ny teknik, kunskapsutveckling och AI
Jonas Ivarssons forskning rör ny teknik, kunskapsutveckling och artificiell intelligens. Han kan svara på frågor om samspelet mellan teknik och människa, människa-datorinteraktion samt olika AI-tillämpningar.
Jonas Ivarsson, professor i informatik och tidigare professor i pedagogik, telefon: 031–786 2473, 076–618 2473, e-post: jonas.ivarsson@gu.se
Dialog, semantik och artificell intelligens
Staffan Larssons forskning handlar om hur mänsklig dialog fungerar, hur vi uträttar saker tillsammans med hjälp av språket och hur språklig betydelse uppstår och förhandlas i interaktion. Han intresserar sig också för hur dessa processer kan modelleras och reproduceras i artificiella agenter (dialogsystem).
Staffan Larsson, professor i datalingvistik, telefon 031–786 4378, e-post: staffan.larsson@ling.gu.se
Interaktion mellan AI och människa
Alexander Berman studerar hur språkliga gränssnitt mellan AI och människa kan utformas så att det blir möjligt för människor att förstå hur AI:n "tänker" och att bedöma hur mycket man kan lita på AI:n. Han studerar också vad som krävs för att människor och AI ska kunna göra bättre bedömningar tillsammans än vad de kan göra utan varandras hjälp.
Alexander Berman, doktorand i datalingvistik, telefon: 070−400 99 42, e-post: alexander.berman@gu.se
Hållbart samspel mellan människor och smarta maskiner
Asad Sayeed kan svara på frågor om artificiell intelligens och kognitionsvetenskap, alltså hur människor och smarta maskiner bearbetar och använder information, samt hur ett hållbart, långsiktigt samspel mellan människor och IT fungerar. Han fokuserar särskilt på hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Asad Sayeed är också projektledare för ett samarbete mellan språkforskare och statsvetare som forskar om AI:s roll i manipulativ politisk kommunikation – till exempel så kallade hundvisslor där någon säger något med ett dolt budskap som bara några få uppfattar.
Asad Sayeed, universitetslektor i datalingvistik, e-post: asad.sayeed@gu.se
AI och samhället
AI, digitala plattformar och övervakningsteknologi
Jan Ljungberg är professor i informatik och forskar bland annat om digitala plattformar, artificiell intelligens och digitaliseringen av samhället. Han forskar också om övervakningsteknologi och balansen mellan säkerhet och integritet. Han kan kommentera potentiella konsekvenser av den digitala utvecklingen för arbetsliv och vardagsliv, och även hur den påverkar innovationskraft och samhällets institutioner.
Jan Canbäck Ljungberg, professor i informatik, telefon: 031−786 6152, 070−627 9454, e -post: jan.ljungberg@ait.gu.se
AI och beslutsfattande i offentlig sektor
Agneta Ranerup intresserar sig för automatiskt beslutsfattande (ADM) i offentlig sektor. Ofta tänker man då på AI, men en enklare form av teknologi utgörs av Robotic Process Automation (RPA) som beslutsstöd eller beslutsfattande. Forskningsteman är bland annat hur de beslutande tjänstemännens handlingsutrymme ("discretion") påverkas av RPA i exempelvis beslut om försörjningsstöd. Ett andra tema är ambitionen att mer konkret tydliggöra hur hela den teknologiska infrastrukturen inklusive RPA påverkar beslutsfattandet i kontrast till forskning där teknologin behandlas övergripande eller inte alls.
Agneta Ranerup, professor i informatik, telefon: 031−786 6154, 072−965 1874, e-post: agneta.ranerup@ait.gu.se
Global styrning av AI
Magnus Lundgren är statsvetare med fokus på internationell politik. Han forskar bland annat på hur stater förhandlar kring reglering av AI på internationell nivå. Ett pågående projekt undersöker olika aktörers intressen rörande AI-reglering och hur dessa intressen främjas eller inte i internationella förhandlingar, till exempel inom förhandlingar om EU:s nya AI-förordning.
Magnus Lundgren, universitetslektor i statsvetenskap, telefon: 072–443 1608, e-post: magnus.lundgren@gu.se
Digitaliseringen av arbetslivet
Bertil Rolandssons forskning handlar om hur olika aspekter av arbetslivet påverkas av den pågående digitaliseringen (inklusive användningen av AI). Han har deltagit och deltar i forskningsprojekt som undersöker digitalisering och dess konsekvenser för arbetslivet i allmänhet och för specifika yrkesgrupper som poliser, vårdgivare och översättare. Studierna spänner från bland annat mjukvaruindustri och media till nya former av digital övervakning och vård.
Bertil Rolandsson, professor i sociologi, telefon: 031–786 63 71, e-post: bertil.rolandsson@gu.se
Medicin
AI-metoder för läkemedelsutveckling
Leif Erikssons forskning fokuserar på att använda datorberäkningar och nya metoder inom AI för att utveckla läkemedel och studera hur proteiner växelverkar med varandra. Ett av hans huvudområden är läkemedel mot cancer, men han arbetar även med ny antibiotika, virus-läkemedel, och substanser som hämmar nedbrytning av vitamin A.
Leif A. Eriksson, professor i fysikalisk kemi, telefon: 076–622 9117, e-post: leif.eriksson@chem.gu.se
Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden, eller har möjlighet att svara. Om du inte får svar på telefon, mejla istället.
På vissa forskare finns det bilder i Göteborgs universitets bilddatabas. Dessa är fria att använda i publicistiska sammanhang. Vänligen ange fotografens namn.