Sommaren 1968 bildas gruppen Bildaktivisterna av fotograferna Tommy Tommie, Björn Myrman och Bengt O Nordin. Men Bildaktivisterna kommer att formas som en öppen sammanslutning som inte är rent mediespecifik, utan som aktivt integrerar och använder en rad olika medier, vilka sammanförs i nya kombinationer och konstellationer. Text- och bildmontage skapar slagkraftiga kritiska budskap, aktioner i bild.
Hos Bildaktivisterna, vilka som mest har ett sjuttiotal medlemmar i Stockholm och lokalgrupper i Landskrona, Gävle och Göteborg, kommer kunskapen om det som dokumenteras och bildernas bruk i fokus. Man insisterar på att ta ansvar för samtliga led i ett informationssystem: inte bara framställning och produktion av fotografier, utan också distribution, presentation och användning av dem i sammanhang som gruppen kan stå bakom. Kurt Bergengren skriver vid tiden att Bildaktivisterna utgör ”sprängkilar för en helt ny tidsålder”, medan tidskriften Foto menar att de har uppfunnit ”ett nytt medium” – en öppnare, mer operativ och mindre fackspecialiserad konstellation av skilda medier och praktiker. ”Vi ville vara våra egna uppdragsgivare och ha kontroll över hela processen. Vi ville att det vi gjorde skulle ha en funktion och vara en del av någonting som vi själva var en del av, ett visst socialt sammanhang. På det sättet var vi kanske förnyare” (Tommy Tommie).
Bildaktivisternas arbete i Stockholm och på andra platser i slutet av 1960- och början av 1970-talet är lika radikalt som det är nyskapande. Inte desto mindre har denna socialistiska fotografi förblivit anmärkningsvärt underhistoriserad.
På Centrum för fotografi visas fotografier, bildspel, affischer, trycksaker och filmer från Bildaktivisternas produktion. Utställningen är gjord av Cecilia Grönberg och Jonas (J) Magnusson, som hösten 2022 utkommer med boken Bildaktivisterna (aktioner i bild i svenskt 1960- och 1970-tal) på OEI editör (1020 sidor).
