University of Gothenburg
Navigate to video: Ocean Blues - från ångest till action
Video (1:00)
Ocean Blues - från ångest till action
Image
Breadcrumb

Fyra teman inom Ocean Blues

Inom Ocean Blues alla teman presenterar vi den senaste forskningen, diskuterar vilka lösningar som finns och vad man kan göra för att vända en negativ trend. Vi pratar även generellt om människan påverkan på havet och hur havet påverkar oss. Välj det område ni är mest nyfikna på eller vill lära er mer om.

Navigate to video: Ocean Blues: Minskad biologisk mångfald
Video (02:07)
Ocean Blues: Minskad biologisk mångfald
Är det sant att vi är på väg mot ett sjätte massutdöende? Gymnasieeleven Huda Nasrullah möter forskaren Allison Perrigo, föreståndare för Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, GGBC, som berättar om hoten mot den biologiska mångfalden i havet och vilka lösningar som finns.

Minskad biologisk mångfald

Varför är biologisk mångfald viktig för mänskligheten och den blå planetens hälsa?

Exploatering av kustområden, överfiske och klimatförändringar är de viktigaste drivkrafterna bakom den snabba förlust av arter och biologisk mångfald vi ser i havet idag och man pratar nu om att jorden genomgår ett sjätte massutdöende. Vad kan då detta ha för effekter? Varför är biologisk mångfald så viktig och vad betyder begreppet?

Biologisk mångfald definieras som variationen av allt liv på jorden, både inom en art, mellan arter och på ekosystemnivå. I århundraden har forskare arbetat med att beskriva livet på jorden och att ge namn åt djur och växter, ändå finns det fortfarande massor av arter som vi inte namngett eller ens upptäckt, speciellt i havet. 

De resurser och tjänster som den biologiska mångfalden tillhandahåller är livsviktig för mänskligheten. Naturen ger oss vår mat, våra kläder, våra mediciner, vår energi och den ger oss skydd mot extremväder. Dessutom ger den oss icke-materiella värden, kultur, skönhet, en plats för återhämtning och inspiration. Oavsett orsaken till att naturen är viktig för oss, har vi en enorm inverkan på den. Men det finns hopp – många arter och ekosystem är idag hårt pressade, men de är ännu inte borta!

Initiativ och åtgärder vidtas redan nu av både individer, politiker och företag över hela världen, och vi kan idag se positiva effekter från åtgärder som genomförts under de senaste decennierna. FN har en egen organisation som jobbar med de här frågorna som kallas The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) och de efterlyser nu "förändringar över alla ekonomiska, sociala, politiska och tekniska gränser" från alla länder, inklusive Sverige. Vilka förändringar behövs och hur jobbar forskarvärlden och Sverige för att skydda havsmiljön? Hur kan man vara med och påverka och använda makten vi har för att få förändringar att ske?

Under denna del av Ocean Blues lär vi oss mer om hur viktig den biologiska mångfalden i havet är, vi diskuterar även hur den kan skyddas, och restaureras och hur vi som medborgare kan påverka omställningen mot ett mer hållbart nyttjande av jordens resurser.

Boka föreläsning

Boka en föreläsning genom att mejla Grazzia Matamoros. Skriv vilken föreläsning du är intresserad av och möjliga datum.

Navigate to video: Ocean Blues: Plast i havet
Video (02.26)
Ocean Blues: Plast i havet
Är det sant att det kommer att finnas mer plast än fisk i havet 2050? Gymnasieeleven Nour Alkhshman möter forskaren Bethanie Carney Almroth som berättar om problemen med plast i havet och vilka lösningar som finns.

Plast i havet

Kommer det verkligen finnas mer plast än fisk i havet år 2050?

Plast är ett material med extremt många användningsområden, som löser många problem och som har möjliggjort stora tekniska framsteg. Tyvärr skapar plast också många problem eftersom det sätt vi idag producerar och använder plast på inte är hållbart. Vad är då problemet och varför hamnar en så stor del till slut i havet? Plast är inte en sak, det är ett samlingsnamn för en mängd material och produkter vilket gör både lagstiftning och återvinning krångligt. Många plaster innehåller även skadliga kemikalier, ofta okända för oss som konsumenter. När plasten sprids i den marina miljön resulterar det även i skador på de djur som sväljer den eller trassla in sig. 

Världen över, påverkar plastföroreningar både människors hälsa, ekonomi och miljön. Därför bör vi vara medvetna om vad vår plast består av, hur vi använder dem, och varför återvinning fortfarande är en komplex process. Att förstå problemet och sätta frågor i perspektiv hjälper oss att arbeta med lösningar i vårt dagliga liv men även att förstå hur vi kan påverka de som producerar plasten, de som säljer plasten och de som lagstiftar om plasten. Låt oss börja med att minska onödig plastförbrukning och bidra till en ökad medvetenheten. Historien visar oss att konsumenter kan trycka på och påverka politiska beslut och de åtgärder som behöver tas finns faktiskt tillgängliga idag. Är du med?

Under denna del av Ocean Blues diskuterar vi varför så mycket plast hamnar i havet, vilken effekt det har på havsmiljön och hur forskarvärlden och Sverige jobbar med dessa frågor. Vi diskuterar även hur vi som medborgare kan påverka omställningen mot ett mer hållbart nyttjande av jordens resurser.

Navigate to video: Ocean Blues: Kemiska föroreningar
Video (02:02)
Ocean Blues: Kemiska föroreningar
Är det sant att vår användning av p-piller kan få fiskar att ändra kön? Gymnasieeleven Karam Hijazi frågar forskaren Åsa Arrhenius om dagens användning av kemikalier och hur de kan påverka livet i havet.

Kemiska föroreningar

Vad är kemikalier och hur många kemikalier använder vi dagligen? Hur påverkar kemiska föroreningar människors hälsa och havsmiljön?

Kemikalier finns överallt – i maten vi äter, i kosmetika, kläder, i våra mediciner och i havet där vi badar. Det finns ingen tvekan om att det moderna samhället behöver och till viss del är beroende av kemikalier. De flesta kemikalier är harmlösa men vissa kan skada både människors hälsa och den marina miljön. Enligt lag måste därför riskbedömningar av alla kemikalier göras och det finns också lagar och regler som begränsar användningen. Trots detta hittar man koncentrationer av kemikalier i havet i sådana mängder som är skadliga för de växter och djur som bor där.

En undersökning som nyligen utfördes av Nordiska kemikaliemyndigheten visade till exempel att mer än hälften av alla produkter som säljs på nätet på den nordiska marknaden inte uppfyller kraven i EU:s kemikalielagstiftning. Hur kan vi som konsumenter veta om produkter är säkra att använda? Och vilka effekter har kemikalierna vi använder efter att vi spolat ned dem i avloppet? Hur kan vi som medborgare och konsumenter påverka? Vilka förändringar behövs och hur jobbar forskarvärlden och Sverige för att skydda havsmiljön?

Under denna del av Ocean Blues lär vi oss mer om kemikalierna i vår vardag, hur de påverkar oss och den marina miljön, vi diskuterar även vad som görs för att minska kemiska föroreningar idag och vilka framtida förändringar som kan behövas göras för att uppnå målet en giftfri havsmiljö. 

Navigate to video: Ocean Blues: Klimatförändringar
Video (01:34)
Ocean Blues: Klimatförändringar
Hur påverkar klimatförändringar och förbränning av fossila bränslen havet? Gymnasieelever Kajsa Johansson frågar forskaren Sam Dupont om hur vi måste agera för att bromsa de skenande klimatförändringarna.

Klimatförändringar

Hur påverkar klimatförändringar vårt hav och varför ska vi bry oss?

Havet är vår planets största kolsänka och havet spelar en nyckelroll för att reglera klimatet. Ökande globala utsläpp av växthusgaser gör dock att temperaturen ökar stadigt i världshaven. Havet håller på att förändras och vi kan se det – glaciärer smälter, hela ekosystem såsom korallrev försvinner, arter hotas av utrotning eller tvingas migrera till kallare områden. Ändå är andra förändringar osynliga för det mänskliga ögat - har du någonsin sett hur havsförsurning ser ut? Antagligen inte. Har du någonsin smakat på det? Troligtvis inte det heller, men även smaken av skaldjur kan förändras om vi inte minskar våra koldioxidutsläpp.

Vi kan alla göra en skillnad genom att dela vad vi vet med andra och vidta åtgärder. Forskare är överens om att klimatförändringar sker och att vi måste agera så snart vi kan. De flesta är idag, inklusive politiker, också väl medvetna om detta och Sverige har undertecknat ambitiösa avtal med tydliga mål för att bromsa klimatförändringarna. Trots detta går omställningen idag för långsamt. Den goda nyheten är att vi kan göra något åt det och att vi kan börja nu. Den framtid vi kommer att ha beror på vad vi gör idag. 

Under denna del av Ocean Blues diskuterar vi växthusgasernas effekt på havsmiljön och hur forskarvärlden och Sverige jobbar för att bromsa klimatförändringarna och för att skydda havsmiljön. Vi diskuterar även hur vi som medborgare kan påverka omställningen mot ett mer hållbart nyttjande av jordens resurser.

Havsmedvetenhet – för en bättre havsmiljö

Havsmedvetenhet eller ”Ocean Literacy” är en satsning och begrepp (instiftat av FN) som handlar om att sprida kunskap om hur vi påverkar havet och hur havet påverkar oss. Havet ger oss skönhet, en plats för njutning och återhämtning men det kontrollerar även vårt klimat, det ger oss mat, energi och syret vi andas. Vår planet är blå och havet länkar oss samman. Tanken är att en person som har kännedom om detta och som därmed är ”havsmedveten” har större förståelse för de insatser, lagar och regler som behövs för att skydda havets resurser, arter och ekosystem.

Sju principer för vad man behöver förstå för att kalla sig havsmedveten

  1. Jorden har ett enda stort hav med många egenskaper.

  2. Havet och livet i havet formar jordens egenskaper.

  3. Havet har ett stort inflytande på väder och klimat.

  4. Havet gör jorden beboelig.

  5. Havet stöder en stor mångfald av liv och ekosystem.

  6. Havet och människan är ofrånkomligen sammankopplade.

  7. Havet är i stort sett outforskat.

Under varje tema av Ocean Blues diskuteras hur vi påverkar havet och hur havet påverkar oss, på sidan Eco actions kan man även läsa mer om hur man som klass eller individ kan bli mer havsmedveten.

Läs mer om Havsmedvetenhet