Slaviska språk
De slaviska språken hör, liksom svenska, engelska och många andra språk i Europa, till den indoeuropeiska språkfamiljen och är modersmål för invånarna i många länder i Europa och Asien. Vid Göteborgs universitet kan du studera det största och det tredje största slaviska språket: ryska och ukrainska. Du kan även studera fornkyrkoslaviska som är en del av slaviska medeltidsstudier.
De slaviska språkens indelning
Traditionellt indelas de slaviska språken i tre huvudgrenar: en östlig (ryska, vitryska, ukrainska), en sydlig (fornkyrkoslaviska, bulgariska, makedonska, bosniska, kroatiska, serbiska och slovenska) samt en västlig (polska, tjeckiska, slovakiska, sorbiska).
Ryska
Ryska är ett av FN:s arbetsspråk och har även en viktig roll som andraspråk för folken i en rad länder i före detta Sovjetunionen
Göteborgs universitets utbildningskatalog
Forskarnivå
Ukrainska
Ukrainskan hade fram till slutet av 1980-talet en relativt låg status. Från och med Ukrainas självständighet 1991 har språket upplevt en renässans. Vid Göteborgs universitet erbjuder vi flera kurser i ukrainska.
Göteborgs universitets utbildningskatalog
Utbytesstudier i ryska och ukrainska
Från och med hösten 2020 har du möjlighet att studera tredje terminens ämnesstudier (fördjupningsnivå) i ryska och/eller ukrainska vid Taras Sjevjtenko-universitetet i Kiev (http://www.univ.kiev.ua/en/) via Göteborgs universitet.
Slaviska medeltidsstudier - fornkyrkoslaviska
Fornkyrkoslaviskan, vilket läses inom slaviska medeltidsstudier, har haft stor betydelse för framväxten av de moderna syd- och östslaviska språken.
Fornkyrkoslaviska användes under medeltiden i ett stort område som omfattade hela eller delar av dagens Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Ryssland, Serbien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ukraina, och Vitryssland. Språket i dess senare utvecklingsform kyrkslaviska används, till viss del, även idag inom de kristna ortodoxa slaviska kyrkorna.