Bild
Flygplan över Göteborg
Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2024 har stärkt sin position som ett ledande universitet inom hållbar utveckling. Minskat flygresande är en av nyckelfaktorerna till att lyckas.
Foto: Miller Jacob, Unsplash

Hållbarhetsresultat 2021

Hållbar utveckling är ständigt närvarande och aktuella ledord för all universitetets verksamhet. Det utgör en drivkraft i rollen som samhällsaktör och i den fria forskningen, men är också en viktig utgångspunkt i universitetets utbildningar. Universitetet strävar efter att tydligt bidra till de globala målen i Agenda 2030.

Göteborgs universitet är sedan 2004 certifierat enligt den internationella standarden för miljöledningssystem, ISO 14001, vilket innebär att universitetet ständigt arbetar med att förbättra verksamheten för att minska den negativa miljöpåverkan och stärka den positiva påverkan för hållbar utveckling genom forskning, utbildning och samverkan. Universitetets handlingsplan för hållbar utveckling är en central del av miljöledningssystemet och flera strategiska förbättringar genomförs med denna som utgångspunkt, exempelvis hållbarhetsmärkning av utbildningar och insatser för att stimulera forskning i linje med Agenda 2030.

Med universitetets nya vision och strategi har hållbar utveckling fått en än mer framträdande plats. Hållbar utveckling har integrerats i strategier och verksamhetsplaner på såväl universitetsgemensam nivå som fakultetsnivå. Universitetets positiva och negativa miljöpåverkan ska även fortsättningsvis följas upp inom ramen för miljöledningssystemet. Med ett aktivt miljöarbete minskar den negativa miljöpåverkan som universitetet ger upphov till genom till exempel resursförbrukning, tjänsteresor och kemikalieanvändning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i forskning, utbildning, samverkan, studentmedverkan, kompetensutveckling samt i den dagliga verksamheten, bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

Resultaten för målen 2021 presenteras på den här sidan.

Agenda 2030 och universitetet

Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2024 har stärkt sin position som ett ledande universitet inom hållbar utveckling. 

Göteborgs universitet har ett internationellt erkännande för arbetet med hållbarhetsfrågor inom utbildning och forskning. Universitetet ska ytterligare utveckla och stärka hållbarhetsarbetet och öka relevansen som samhällsaktör och samarbetspartner och därigenom bidra till Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, innefattande ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner.

Ett stort antal aktiviteter har genomförts under året för att bidra till Agenda 2030 vid fakulteter, institutioner och övrig verksamhet. Här kan nämnas insatser och projekt som sammantaget omfattar alla de globala målen, allt från studier av digitaliseringens effekter på mödravården och beräkningsmodeller för smittspridning i samhället, till att bidra till policyutveckling inom havsmiljö. Flera institutioner har använt universitetets utvecklade IT-verktyg SDG Impact Assessment Tool för att kartlägga forskning och andra aktiviteter relaterade till de globala målen för hållbar utveckling. Verktyget identifierar såväl positiva som negativa bidrag till Agenda 2030 och kan utgöra ett underlag inför ansökningar om forskningsmedel, hållbarhetsmoment i kurser och program samt samverkansprojekt inom hållbar utveckling.

Två personer arbetar med verktyget SDG Impact Assessment Tool
IT-verktyget SDG Impact Assessment Tool används inom såväl forskning som utbildning och innovationssystemen.
Foto: GMV

Klimatramverket

Göteborgs universitet anslöt sig 2019 till klimatramverket, vilket är grunden i universitetets systematiska arbete med klimatpåverkan. Klimatramverket är ett samarbete mellan svenska universitet och högskolor med inriktningen att, i linje med nationella och internationella åtaganden, nå det så kallade 1,5 graders-målet. Inom universitetet finns en arbetsgrupp som driver klimatfrågan framåt genom att sätta upp riktlinjer för kommande insatser och samverka med övriga lärosäten.

En av de övergripande insatserna som genomförts för att minska universitetets klimatpåverkan är årets beslut om att införa en koldioxidbudget för universitetets verksamheter. Samtliga fakulteter, universitetsbiblioteket och gemensamma förvaltningen har fått i uppdrag att reducera sina koldioxidutsläpp i två etapper, med minst 25 procent till 2024 och med minst 50 procent till 2030 jämfört med basåret 2019.  I enlighet med beslutet om implementering av klimatramverket tas aktiviteter fram som är relevanta för respektive verksamhet. Dessa ska bidra till minskade koldioxidutsläpp och energiförbrukning samt ökad energieffektivitet.

Forskning

Mål

Universitetet ska främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar.

Resultat

794 vetenskapliga artiklar som behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling publicerades under 2021, en ökning med 11 procent jämfört med 2020.

Exempel från verksamheten

Göteborgs universitet strävar efter att stärka sin roll som ett ledande universitet inom hållbar utveckling. Det finns ett behov av ökad kompetens och insikt i hur omställning till ett hållbart samhälle ska ske, både nationellt och globalt. Universitetets forskning har en tydlig uppgift att bidra med vetenskapligt byggd kunskap i denna omställning.

Göteborgs universitet har en lång tradition av forskning inom marin naturvetenskap och teknik, men också en stark samhällsvetenskaplig forskning som tillsammans med forskning inom humaniora och konst bidrar till en bred kompetens om havet. Flera projekt knyter samman värdet av en hållbar förvaltning av marina resurser med ett framtida nyttjande. Här kan nämnas algforskargruppen vid Göteborgs universitet som undersöker hur alger och tång samspelar med sin omgivning, hur algerna reagerar på naturliga och mänskligt framkallade miljöförändringar och hur de kan användas som en förnybar resurs för biomassa. Fokus ligger på frågor om genetisk mångfald, ekologi, ekofysiologi, mikrobiom-interaktioner och kemisk ekologi. Denna grundläggande forskning överlappar med tillämpad forskning som ska optimera algodling för livsmedel, foder och andra produkter.

I ett annat projekt, LIFE Lophelia, i Koster-Väderöfjordens Naturaområde i norra Bohuslän, restaureras ögonkorall med hjälp av artificiella rev. I Koster-Väderöfjordens Natura-område i norra Bohuslän finns rev av kallvattenkorallen Lophelia pertusa, ögonkorall. På två lokaler finns fortfarande levande korall, men på fyra andra lokaler, där det tidigare funnits levande korall, finns nu bara döda korallskelett. I projektet utvecklas metoder för att restaurera ögonkorall med hjälp av artificiella rev vars ytstruktur och form underlättar för korallarverna att sätta sig fast och påbörja kolonibygget. De artificiella reven ska kunna massproduceras och syftet är att restaurera korallreven i området i stor skala så att det verkligen gör skillnad. Lyckade försök kan innebära att det sker en ökning av fisk och annan fauna som trivs i revmiljöerna. Projektet drivs i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Kosterhavets nationalpark.

Ögonkorall
Ögonkorallen är en revbildande stenkorall. Enda kända förekomsten i Sverige är Koster- Väderöfjorden i norra Bohuslän.
Foto: Susanna Strömberg

Den strategiska satsningen UGOT Challenges som finansierat sex utmaningsdrivna tvärvetenskapliga centrumbildningar sedan 2016 löper mot sitt slut. För UGOT Challenges som helhet har en internationell sakkunnigpanel bedömt i vilken utsträckning satsningen bidragit till att förverkliga de mål som sattes upp när den lanserades och vilket arvet efter satsningen kan vara. Panelen konstaterar att det samlade utfallet i stort sett är i linje med förväntningar och mål samt lämnar en rad rekommendationer om hur resultaten kan förvaltas. Såväl rapporten som rekommendationerna har tagits emot och diskuteras inför beslut om kommande strategiska satsningar.

Utbildning

Mål

Universitetet ska öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen.

Resultat

Nästan 18 procent av kurserna (835 av 4669 kurser) och drygt 21 procent av programmen (44 av 205 program) är hållbarhetsmärkta. Andelen hållbarhetsmärkta kurser och program har ökat jämfört med 2020.

Exempel från verksamheten

Universitetet har uppdraget att utbilda för en hållbar framtid och dagens studenter förväntar sig att hållbarhetsperspektivet lyfts in i utbildningarna på ett adekvat sätt. Hållbarhetsmärkningen av kurser och program ger vägvisning för hur utbildningsinnehållet svarar upp mot de globala målen.

Göteborgs universitet har, sedan hållbar utveckling infördes i högskolelagen 2006, strävat efter att integrera hållbarhet och hållbar utveckling i utbildningen. Under året har en studie genomförts och en rapport publicerats, Baseline study on the Integration of Sustainable Development into education at the University of Gothenburg. I rapporten presenteras universitetets tidigare prestationer, rådande utmaningar och möjligheter när det gäller integration av hållbarhet i utbildningen. Studien kommer att ligga till grund för att diskutera och utveckla en handlingsplan för att stärka arbetet med att integrera hållbar utveckling i utbildningen tillsammans med fakulteter och institutioner.

Göteborgs universitet har sedan flera år ett system för hållbarhetsmärkning av kurser och program. Märkningen, som utgår från kriterier som speglar det mångdimensionella begreppet hållbar utveckling, följs upp årligen inom universitetet. Ett arbete har pågått med att se över och revidera systemet för hållbarhetsmärkning. I uppdraget ingick att ta tillvara erfarenheter, kunskap och styrkor från nuvarande system samt undersöka om och hur det reviderade systemet kan inkludera eller relatera till de globala målen i Agenda 2030. Under 2022 kommer det att utarbetas regler och riktlinjer för märkningen samt en webbaserad vägledning för hur universitetet kan arbeta med hållbarhetsmärkning. 

Studentmedverkan

Mål

Universitetet ska öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället.

Resultat

Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för, av eller med studenter har ökat med 16 % procent sedan 2020. Antal genomförda aktiviteter och samverkansprojekt var 201 stycken.

Exempel från verksamheten

Hållbarhetsveckan Act Sustainable genomfördes för sextonde gången 2021. Veckan ska stimulera och inspirera såväl studenter som medarbetare till att få mer kunskap och bidra till ett ökat engagemang. På scen i Studenternas Hus fanns bland annat studenter och forskare som deltog på konferensen COP 26 i Glasgow och danslärare framförde en koreografi som gestaltade årets tema: Faktivism – Fatta din fakta! Veckan bjöd även på workshop med den nationella samordnaren för Agenda 2030, föreläsningar, provsmakning av alger och forskarsamtal om vetenskap och desinformation.

Bild
En kvinlig talare på en scen framför en publik.
Temat för 2021 års version av hållbarhetsveckan Act Sustainable var Faktivism.
Foto: Göteborgs centrum för hållbar utveckling

Universitetets Sustainability Thesis Award (GUSTA) uppmärksammar framstående studentuppsatser inom hållbar utveckling. Priset, som delades ut för tredje året under hållbarhetsveckan ska motivera studenter att kritiskt engagera sig i hållbarhetsfrågor och söka efter mer kunskap för en hållbar värld. Årets fyra pristagare behandlade ämnen som närvaron av kvinnor som förutsättning för hållbar utveckling, kommuners arbete med klimatanpassning, hur utbildning för hållbar utveckling kan stärkas genom modersmålsutbildning och ge ökad jämlikhet samt klimatanpassning utifrån ett Stillahavsperspektiv.

Inköp och upphandling

Mål

  • Universitetet ska ställa hållbarhetskrav vid alla ramavtal och öka kravställningen vid objektsupphandlingar. Med hållbarhetskrav avses ekonomiska krav, miljökrav, sociala och etiska krav samt krav på livscykelperspektiv. 
  • Universitetet ska öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav, inom prioriterade produktområden (datorer och bildskärmar, drycker, frukt, kontorspapper, mjukpapper, städkemikalier, bilar, textila profilprodukter och möbler.)
     

Resultat

  • I samtliga ramavtal där hållbarhetskrav är relevant har sådana krav ställts. I 41 procent av objektsupphandlingarna (11 av 27 stycken) har hållbarhetskrav ställts.
  • I elva av tolv prioriterade produktområden har andelen produkter med hållbarhetskrav ökat, eller är på samma nivå, jämfört med 2020. I tio av tolv av produktområdena är i stort sett alla inköpta produkter sådana som svarar mot hållbarhetskraven från universitetet (minst 80%).

Exempel från verksamheten

Skärpta hållbarhetskrav har bland annat ställts i universitetets upphandling av kaffe. Det resulterade i att vald leverantör har certifierade ledningssystem för kvalitet och miljöledning (ISO 9001 och ISO 14001) samt fossilfria transporter med biogas.

Ett annat exempel från 2021 är upphandling utav utskrifttjänsten. Leverantören har kvalitets- och miljöledningssystem (ISO 9001 och ISO 14001) och miljömärkta skrivare är Blå Ängeln. Utvärdering på total energiförbrukning gav en minskning på ca 16% mot tidigare lösning.

Resor

Mål

Universitetet ska minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor med 25 procent under 2021 jämfört med 2019.

Resultat

De totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor under 2021 var 711 ton, en minskning med 91 procent sedan 2019.

Exempel från verksamheten

Utsläppen från våra tjänsteresor fortsatte att minska under 2021. Det är tydligt att detta framförallt är kopplat till pandemin och de begränsningar som denna medfört. Tjänsteresorna med flyg minskade med cirka 70% och detta från redan ovanligt låga nivåer från pandemins första år.

Även resorna i tjänsten med bil och tåg minskade under 2021. Utsläppen från bilresorna minskade med 6% och tågresornas utsläpp med 42%. Tågresornas andel av utsläppen är ju mycket marginella är viktigt att minnas medan utsläppen från tjänsteresor med egen bil är mera påtagliga.

Nedan visas en graf över emissionerna från tjänsteresor vid GU under åren 2008-2021. Den stora ”spiken” för 2019 beror på byte av mätmetod för flygresor och innebär att vi numera tar hänsyn till höghöjdseffekten. De blir ju även tydligt vilken effekt pandemin gett oss under de gångna två åren, kring 70% minskning både för 2020 och 2021.

En utmaning framöver nu blir då att lyckas förvalta denna minskning som varit av tvingande karaktär; att så att säga permanenta beteendeförändringen.

Diagram över GU:s resande i staplar där 2019 var en trendbrytande topp som sedan blev en trendbrytande dal 2020.
Universitetets resande har legat stabilt under de senaste åren men år 2019 blev en trendbrytande ökning som sedan störtdök under pandemiåren 2020-2021. Flygresor över 50 mil kvarstår dock som dominerande transportsätt.
Foto: Fredrik Högberg

Energi och byggnader

Mål

Universitetet ska minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter under 2021 jämfört med 2015.

Resultat

  • Användningen av el och värme uppgick till 179 kWh/m2 2021, en minskning med 4 % jämfört med 2020.
  • Användningen av el och värme har minskat med 14 % jämfört med 2015.

Exempel från verksamheten

Under året har det övergripande samverkansprojekt mellan universitetet och Akademiska hus i syfte att sätta gemensamma mål för hållbar utveckling och att skapa en samarbetsmodell för hur detta omsätts till konkreta aktiviteter. Universitetets och Akademiska hus målsättningar är många gånger desamma och en utökad och koordinerad samverkan kan förhoppningsvis ge god effekt för måluppfyllelsen.

Bild
Solfångare på Handelshögskolans tak.
Den egenproducerade energin från solcellerna på universitetets fastigheter har närapå fördubblats under 2021. De solceller som installerades under 2021 har tagits i bruk och totalt producerar nu sju av universitetets fastigheter egen energi.
Foto: Johan Wingborg

Under 2021 har verksamheten rapporterat in vilka energieffektiviteten som genomförts under året. Detta för att uppfylla klimatramverket vars implementeringsbeslut fattades under 2021. Flertalet fakulteter har satsat på att modernisera och bygga ut faciliteter för fortsatt utveckling av digitala möten. Den ökade energin för att hålla digitala möten är försvinnande liten vid jämförelser med minskat behov av tjänsteresor. Aktiviteter för utbyte av lampor till LED och effektivisering i ventilation och uppvärmning har också kan också nämnas.

Kemiska ämnen och miljörisker 

Mål

Universitetet ska minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter.

Resultat

Två incidenter rapporterades under 2021.

 En incident som rapporterats rör ett experiment som genomfördes trots att ventilationen var avstängd. Detta berodde på brist i kommunikationen. Den andra incidenten rörde en kvicksilvertermometer på ett laboratorium som gick sönder och kvicksilvret spreds på golvet.

Ytterligare 11 avvikelser är rapporterade, huvudsakligen rör det felsorterat avfall och länkar till miljödokument som inte fungerat. 5 förbättringsförslag är också rapporterade; förslag till pris till hållbarhetsprofil, önskemål om cykelgarage, förslag att revidera mötes-och resepolicy, samt två förslag om förbättrade rengöringsmetoder.

Exempel från verksamheten

42 av 63 rapporterande institutioner/enheter har genomfört en eller flera förebyggande åtgärder för att förhindra negativ miljöpåverkan. Årets förebyggande arbete har förstås präglats av riskanalyser p g a pandemin men vid sidan av detta och ett systematiskt brandskyddsarbete har många institutioner rapporterat ett löpande förebyggande arbete.

Flera ledningsgrupper har genomfört övning i krisberedskap. Riskanalyser sker systematiskt vid laboratoriearbete och fältarbete.

Experimentell biomedicin har haft en temavecka kring miljö och farligt avfall.

Svenskt NMR-centrum har ersatt gamla syresensorer.

Biologi och miljövetenskap stärker rutiner för introduktion och säkerhet på lab.

Institutionen för medicin har påbörjat ett kunskapsutbyte mellan avdelningar för att stärka arbetet med riskdeklarationer.

På Steneby har arbetet fortsatt med att säkra träverkstaden för att minska förekomsten av lövträdamm och risken för brand. 

Återanvändning och avfall

Mål

  • Universitetet ska minska den totala mängden avfall med tio procent till 2021 jämfört med 2015.

  • Universitetet ska öka andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras med tre procentenheter till 2021 jämfört med 2015.

Resultat

  • Den totala mängden avfall uppgick till 672 ton, vilket innebär en minskning med 8 procent jämfört med 2020. Sedan 2015 har den totala mängden avfall minskat med 39 procent.
  • Andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras är 40 procent, en ökning med fyra procentenheter sedan 2020. Sedan 2015 har andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposterats minskat med två procentenheter.

Exempel från verksamheten

Av osorterat avfall återvinns ungefär 5 procent, medan 70 procent går till energiåtervinning och övriga 25 procent till deponi.  

Fastighet och serviceenheten har inventering samtliga möbler/inventarier på Rosenlundsgatan 4 plan 2. Detta har gjorts i appen Palats som utgör ett utmärkt verktyg för fortsatt hantering av produkter i det fortsatta arbetet med återbruk. Utöver information om produkten (mått, fabrikat etc) får man också en CO2-vinst i förhållande till nyinköp av motsvarande produkt vid återbruk. Ett förslag om att införa ”Återbruk på GU” har presenterats i arbetsgruppen för Klimatramverket. Förhoppningen är att ett beslut ska fattas under 2022.

Övrig redovisning

I Göteborgs universitets årsredovisning 2021 finns hållbarhetsredovisningen som en integrerad del. Hållbarhetsredovisningen uppfyller kraven för en EMAS-godkänd miljöredovisning. Göteborgs universitet rapporterar resultatet av miljöledningsarbetet till Utbildningsdepartementet och Naturvårdsverket i enlighet med Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och Förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Hållbarhetsredovisningen är årligen återkommande och resultaten presenteras så långt det är möjligt så att de är jämförbara från år till år. Mätdata har sitt ursprung i egen statistik samt statistik från leverantörer och entreprenörer som universitetet anlitar. Den senaste redovisningen publicerades i februari 2022. Samtliga resultat från Hållbarhetsredovisningen hittar du på Medarbetarportalen.