Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Solfångare på Handelshögskolan Göteborgs universitet
Foto: Johan Wingborg

Hållbarhetsresultat 2020

Göteborgs universitets miljöledningssystem är sedan 2004 certifierat enligt både den internationella miljöstandarden ISO 14001 och EU:s miljöförordning EMAS. Miljöledningssystemet möjliggör ett målinriktat och systematiskt arbetssätt för att nå ambitionerna i universitetets styrdokument Vision 2021-2030, Ett universitet för världen.

Med ett aktivt miljöarbete minskar den negativa miljöpåverkan som universitetet ger upphov till genom till exempel resursförbrukning, tjänsteresor och kemikalieanvändning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i forskning, utbildning, samverkan, studentmedverkan, kompetensutveckling samt i den dagliga verksamheten, bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

Göteborgs universitets betydande miljöaspekter är målsatta i universitetets handlingsplan för hållbar utveckling. Resultaten för målen 2020 presenteras på den här sidan.

Forskning

Mål

Universitetet ska främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar.

Resultat

684 vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling publicerades 2020. Antalet vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling har ökat de senaste fem åren. Samtliga universitetets vetenskapsområden finns representerade, vilket visar på bredden inom forskning för hållbar utveckling. Artiklar inom naturvetenskap och medicin dominerar.  

Exempel från verksamheten

Minskad biologisk mångfald är ett av fyra teman i Ocean Blues – från ångest till action, ett tvärvetenskapligt projekt där gymnasieelever och forskare vid Göteborgs universitet möts för att diskutera hoten mot havsmiljön och hur vi tillsammans kan skapa en mer hållbar framtid. I projektet ingår forskare inom ekotoxikologi, biologi, fotografi, pedagogik, kollektivt handlande och juridik. Projektet finansieras av forskningsrådet Formas och pågår 2020–2022. 

Environment for Development (EfD) vid Handelshögskolan är ett globalt nätverk av forskningscenter som grundades 2007 med syfte att öka användningen av miljöekonomi för minskad fattigdom och ökad hållbarhet i de länder i Afrika, Asien och Latinamerika som numera ofta betecknas som ”Globala syd”. Centralt för EfD är också att främja internationellt samarbete, samtidigt som EfD:s miljöriskanalys pekar på flygresor som den största negativa miljöpåverkan från EfD:s aktiviteter. EfD organiserar en forskningskonferens varje år och 2019 hölls denna konferens virtuellt, vilket resulterade i stora besparingar av koldioxidutsläpp och möjlighet att involvera andra som inte vanligtvis hade kunnat delta i konferensen. EfD försöker nu utarbeta en modell för att minska resandet även framöver utan att riskera att tappa nya ideér, internationella samarbeten, och möjligheter för juniora forskare att bygga sina nätverk.

Utbildning

Mål

Universitetet ska öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen.

Resultat

Den stadiga trenden med ökning av andelen hållbarhetsmärkta kurser fortsätter även under 2020. 692 kurser av totalt 4579 stycken var hållbarhetsmärkta. 44 program av 212 stycken var hållbarhetsmärkta. 

Exempel från verksamheten

Göteborgs universitet har två nivåer av hållbarhetsmärkning, beroende på hur bärande hållbarhetstemat är i kursen respektive programmet. Kurser och program kan vara hållbarhetsrelaterade eller hållbarhetsfokuserade. Arbetet med att revidera hållbarhetsmärkningen av kurser och program har fortsatt under året. Primära syftet med revideringen är att inkludera de globala målen för hållbar utveckling i universitetets märkningssystem. Revideringen kommer även medföra en del förtydliganden av processen samt ett mera enhetligt system som är tydligare för både kursansvariga och studenter.

Göteborgs universitets pris för uppsatser inom hållbar utveckling, GUSTA, delades ut för andra året. Priset är tänkt att motivera studenter att kritiskt analysera och engagera sig i hållbarhets­frågor samt söka ny kunskap för en hållbar värld.

Studentmedverkan

Mål

Universitetet ska öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället.

Resultat

Antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för, av eller med studenter har minskat med 43 procent sedan 2019 som en följd av pandemin. Antal genomförda aktiviteter och samverkansprojekt var 174.

Exempel från verksamheten

Vid universitetet finns många aktiva studentföreningar och initiativ som arrangerat evenemang och projekt under året. Under 2020 har föreningarna mött stora utmaningar i och med pandemin, vilket resulterat i en minskning av aktiviteter. Flertalet arrangemang så som studieresor och konferenser har ställts in eller flyttats medan andra evenemang har genomförts digitalt. Trots stora utmaningar har dock flera lyckade projekt genomförts – i ny tappning. Under 2020 har också nya föreningar deltagit i föreningsnätverket som koordinerats av Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV). Exempel på nya föreningar är Vegan Student Association Gothenburg (VSA) och GU-Fem.

Handels Students for Sustainability (HaSS) har genomfört flertalet lunchföreläsningar under året med gäster från bland annat Nudie Jeans och Oatly. Föreläsningarna har i huvudsak genomförts via Zoom och besökts av ett hundratal gäster.

Under 2020 har Sahlgrenska Students for Sustainability (SaSS) och gruppen Urban Gardening at Global Studies samarbetat i den urbana trädgården vid Campus Linné. Tillsammans har de bland annat arrangerat en växtbytarträff och veckovisa träffar i trädgården för intresserade studenter och anställda.

Bild
Studiomiljö under Act Sustainable 2020
Act Sustainable 2020 var ett helt digitalt event och sändes från Medieteknik vid Göteborgs universitet. Fler än 1500 personer deltog under föreläsningar och workshops inom ämnen som biodiversitet, transport och åsiktsbubblor. Flera av programpunkterna arrangerades av studentföreningarna inom hållbar utveckling vid Göteborgs universitet och Chalmers.

Göteborgs universitets årliga satsning Act Sustainable-veckan gick av stapeln i november 2020. Veckan arrangeras från och med i år tillsammans med Chalmers och på grund av pandemin genomfördes hela veckan digitalt. Veckan tog upp ämnen som biodiversitet, transport och avfallsfrågor. Årets huvudtalare var forskaren och vetenskapsjournalisten Emma Frans.

Vid universitetet finns även studenter anställda som Student Sustainability Coordinators. Under året har de bland annat arbetat med genomförandet av GUSTA, ett pris för bästa uppsats inom hållbar utveckling, som delades ut under Act Sustainable-veckan. De har också arbetat med revideringen av hållbarhetsmärkningen av kurser och program.

Inköp och upphandling

Mål

  • Universitetet ska ställa hållbarhetskrav vid alla ramavtal och öka kravställningen vid objektsupphandlingar. Med hållbarhetskrav avses ekonomiska krav, miljökrav, sociala och etiska krav samt krav på livscykelperspektiv. 
  • Universitetet ska öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav, inom prioriterade produktområden (datorer och bildskärmar, drycker, frukt, kontorspapper, mjukpapper, städkemikalier, bilar, textila profilprodukter och möbler.)
     

Resultat

  • I samtliga ramavtal där hållbarhetskrav är relevant har sådana krav ställts. I 33 procent av objektsupphandlingarna (14 av 42 stycken) har hållbarhetskrav ställts.
  • I nio av tolv prioriterade produktområden har andelen produkter med hållbarhetskrav ökat, eller är på samma nivå, jämfört med 2019. I hälften av produktområdena är i stort sett alla inköpta produkter sådana som svarar mot hållbarhetskraven från universitetet.  

Exempel från verksamheten

Utskrivna pappersark minskade med 44 procent under 2020. Det motsvarar 27 ton CO2e, eller hela 200 träd.

Vid upphandling av lokalvårdsprodukter utvärderades det utifrån krav på fossilfria transporter vilket nu sker med lastbilar som drivs med HVO100. I flera av de nya ramavtalen höjdes den grundläggande kravnivån till ett standardiserat ISO 14001. Detta leder till att universitetets leverantörer ska ta större ansvar för miljö samt att de blir externreviderade. I upphandlingen Tvätt och hyra av arbetskläder, textil och entrémattor ställdes krav på Svanen-märkning för textilservice vilket minskar miljöbelastningen.

Resor

Mål

Universitetet ska minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor med 6 procent jämfört med 2019.

Resultat

Göteborgs universitets tjänsteresor genererade sammantaget 2107 ton koldioxid under 2020. Det är en minskning med 73 procent. Anledningen till att utsläppen blev så mycket mindre 2020 var pandemin som påverkat resandet i mycket stor utsträckning. Alla reseslag har minskat under 2020.

Exempel från verksamheten

Långa flygresor är den i särklass största källan till utsläpp när det gäller tjänsteresor.
Cirka 90 procent av tjänsteresornas utsläpp kom från långa flygresor. Sett över tid har dock kilometer med flyg minskat fyra år i rad. Minskningen under 2020 beror till största del på pandemin.

Pandemin har även medfört nya arbetssätt för såväl medarbetare som studenter och antalet digitala möten har ökat med mer än 500 procent. Arbetet med att utveckla stöd och teknik för digitala möten har pågått under flera år, men under 2020 har universitetet tagit ett stort steg i att utnyttja den teknik som finns tillgänglig. Flera institutioner arbetar för att ta vara på de erfarenheter som pandemins minskade resande har inneburit och en del har också beslutat om resepolicyer som ska ge en bättre överblick av institutionens resande och möjlighet att föreslå alternativa sätt att resa.

Energi och byggnader

Mål

  • Universitetet ska minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2020 jämfört med 2015.
  • Universitetet ska vid alla nybyggnationer och större ombyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld, framförallt gällande energiförbrukning.

Resultat

  • Användningen av el och värme har minskat med elva procent per kvadratmeter sedan 2015.
  • Inga ny- eller ombyggnationer har färdigställts under 2020.

Samverkan för minskad energiförbrukning

Högskolan för scen och musik (HSM) har ett projekt tillsammans med Akademiska Hus, universitetets största fastighetsägare, med målet att minska den totala energianvändningen i byggnaden, exempelvis genom att släcka vissa delar av huset tidigare än innan och genom en översyn av ventilationen. Detta gav resultatet att den totala energianvändningen minskade med drygt elva procent under en 12-månadersperiod. HSM byter kontinuerligt ut befintligt ljus till LED-armaturer. Även samhällsvetenskapliga fakultetskansliet har sett över sin energiförbrukning genom att genomföra en utökad energikartläggning, vilket bland annat resulterade i utbyte av armaturer.  

Bild
Solfångare på Handelshögskolans tak.
Den egenproducerade energin från solcellerna på universitetets fastigheter har närapå fyrdubblats under 2020. Under året har solceller installerats på ytterligare tre fastigheter och totalt producerar nu sju av universitetets fastigheter egen energi.
Foto: Johan Wingborg

Under året har universitetet även startat ett övergripande samverkansprojekt med Akademiska hus i syfte att sätta gemensamma mål för hållbar utveckling och att skapa en samarbetsmodell för hur detta omsätts till konkreta aktiviteter. Universitetets och Akademiska hus målsättningar är många gånger desamma och en utökad och koordinerad samverkan kan förhoppningsvis ge god effekt för måluppfyllelsen.  

Kemiska ämnen och miljörisker 

Mål

Universitetet ska minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter.

Resultat

Fem incidenter och 35 förebyggande åtgärder rapporterades 2020. Under året fokuserades den största delen av det förebyggande arbetet på pandemins effekter på arbetsmiljön för personal på arbetsplatsen såväl som i hemmiljön, då majoriteten av alla medarbetare arbetat hemifrån. Där arbete trots allt bedrivits inom universitets lokaler har det förbyggande arbetet fortgått som vanligt; systematiskt brandskyddsarbete, riskanalyser, substitutioner av farliga kemiska ämnen och förbättrande åtgärder kring säkerhet och miljö i laboratorier och verkstäder.

Exempel från verksamheten

Vid högskolan för konst och design fortsätter arbetet med att fasa ut material där det finns miljömässigt bättre alternativ såsom biogas istället för traditionell gasol i ugnarna. 

På Kristineberg marina forskningsstation ersätts formalin med etanol eller Lugols lösning som konserveringsmedel för zoo-plankton. Det har också skett ett byte från diesel till HVO (hydrogenated vegetable oil) till stationens fartyg samt från vanlig bensin till alkylatbensin för småbåtar. 

I samarbete med fastighetsägaren har också brandskyddet förbättrats genom installation av varningsblixtljus i speciella lokaler.

Vid Svenskt NMR-centrum har en anläggning installerats för att fånga avkokat helium från den stora mängd flytande helium som används för att kyla magneter. Gasen har under några år komprimerats och sålts istället för att som tidigare försvinna ut i rymden. Under hösten 2020 installerades en heliumförvätskningsmaskin så att det komprimerade och förvätskade heliumet nu kan återanvändas i ett eget kretslopp. Installationen bekostades delvis genom universitetets klimatfond.
 

Återanvändning och avfall

Mål

  • Universitetet ska minska den totala mängden avfall med tio procent till 2020 jämfört med 2015.
  • Universitetet ska öka andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras med tre procentenheter till 2020 jämfört med 2015.

Resultat

  • Den totala mängden avfall uppgick till 733 ton, vilket innebär en minskning med 34 procent jämfört med 2019. Sedan 2015 har den totala mängden avfall minskat med 33 procent.
  • Andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras är 36 procent, en minskning med två procentenheter sedan 2019. Sedan 2015 har andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposterats minskat med sex procentenheter.

Exempel från verksamheten

Av allt elektroniskt avfall återvinns ungefär 71 procent, medan 18 procent går till energiåtervinning och övriga 11 procent  till deponi. Återvunnet elektroniskt avfall utgörs till 40 procent av järn och 15 procent av plast. Mässing och aluminium står för cirka 5 procent var. Övriga återvunna material är koppar (4,3 procent), rostfritt (3 procent), zink 0,8 procent, bly 0,5 procent och nickel 0,3 procent. Även mycket små mängder av litium, silver, guld och platina återvinns. 

Övrig redovisning

I Göteborgs universitets årsredovisning 2020 finns hållbarhetsredovisningen som en integrerad del. Hållbarhetsredovisningen uppfyller kraven för en EMAS-godkänd miljöredovisning. Göteborgs universitet rapporterar resultatet av miljöledningsarbetet till Utbildningsdepartementet och Naturvårdsverket i enlighet med Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och Förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Hållbarhetsredovisningen är årligen återkommande och resultaten presenteras så långt det är möjligt så att de är jämförbara från år till år. Mätdata har sitt ursprung i egen statistik samt statistik från leverantörer och entreprenörer som universitetet anlitar. Den senaste redovisningen publicerades i februari 2021. Samtliga resultat från Hållbarhetsredovisningen hittar du på Medarbetarportalen.