Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Almedalen: Hur stimulerarvi bra äldreforskning?

Publicerad

I bild: Susanne Iwarsson (CASE,) Ingmar Skoog (AgeCap) samt Mats Thorslund (ARC)Äldrevården i Sverige kostar idag 100 miljarder om året. Vad behövs för att göra vården bättre, billigare och mer mänsklig? Det var frågan under ett seminarium på Västsvenska arenan på tisdagen.

Var femte svensk är idag över 65 år, vilket är en kraftig ökning sedan 1970-talet.

– Till och med kungen har noterat att han inte längre hinner skriva brev till alla som fyller hundra, förklarade Anders Palmgren, moderator under seminariet. Men med åldern kommer sjukdomarna, och frågan är hur forskning kan göra vården bättre.

Seminariet bjöd på en bred panel med forskare, finansiärer, en brukare samt statssekreteraren Pernilla Baralt. Hon menade att äldreforskning självklart är avgörande för att ge rätt underlag till politiska beslut.

– Idag går bara 0,5 procent av kostnaderna för äldrevård till forskning. Om det är bra eller dåligt kan diskuteras. Men vi vet att exempelvis demenssjukdomarna kommer att öka, och därför borde det finnas utrymme att öka kompetensen hos bland annat de sjuksköterskor som står för vården.

Att styra eller inte styra forskningen

Ändå verkar det vara svårt att prioritera just forskning om äldre.

– Det är för att finansiärerna ofta tänker i stuprör, menade Ingmar Skoog, föreståndare för forskningscentrumet Agecap vid Göteborgs universitet. I VR:s senaste forskningsöversikt över medicin och hälsa hittar jag nästan ingenting om äldreforskning. Demens nämns visserligen, men neuroområdet säger att det är psykiatri, medan psykiatrikerna menar att det är neurologi. Äldreforskning hamnar på så sätt mellan stolarna. Forskarna behöver därför mer styrning, annars finns en risk att de bara satsar på sexiga områden, sådant som anses tufft, och dit hör inte äldreforskning.

Sven Stafström, VR:s generaldirektör, menade att rådets huvuduppgift är att stötta grundforskning.

– Det tar lång tid att se effekter för samhället av denna forskning. Men vi vill ha mer fria pengar, det är fri forskning som ger kvalitet. Men ibland behöver man självklart också riktade satsningar, det finns dock en svårighet att välja ut vilka områden man då ska välja.

Ewa Ställdal, generaldirektör för Forte, berättade att hälften av deras forskningsmedel går till fri forskning inom hälsa, arbetsliv, välfärd, vård och omsorg. Den andra hälften är tematiserade utlysningar inom exempelvis åldrande och hälsa.

– Vi har en viss styrning, en summa pengar ska gå till eftersatta områden.

Fler typer av äldreforskning behövs

Gösta Bucht, professor emeritus samt företrädare för SPF Seniorerna, menade att äldre överlag inte är särskilt populära.

– Pensionärsorganisationerna har tagit fram vilka frågor vi ser som bekymmer inom äldreomsorgen; det vi önskar är tvärvetenskaplig forskning inom exempelvis organisation och ekonomi. Landsting och kommuner är tokiga på så sätt att så fort något går snett organiserar de om, utan att först utvärdera. Här skulle behövas forskning på hur det skulle kunna fungera bättre.

Susanne Iwarsson, föreståndare för forskningscentrumet CASE, ville utmana VR.

– Vem sätter exempelvis kriterier för kvalitet? Vid CASE har vi exempelvis ett användarråd. Hur ska vi få pengar till sådana initiativ när det alltid är högsta vetenskapliga kvalitet som gäller? Långsiktiga satsningar som går på tvären är väldigt viktiga men vi måste också ha ett system som klarar av att granska den här typen av verksamhet och det har vi inte idag.

Forskningsråden satsar främst på sådant som kan vara av internationellt intresse, påpekade Mats Thorslund, föreståndare för forskningscentrumet ARC.

– Det innebär att man kan ge pengar åt åldrandets gåta men inte åt hur man skapar en bra äldreomsorg. Men om åldringsvården på något sätt ska vara evidensbaserad måste vi ha forskning, utan att för den skull sluta satsa på annan äldreforskning där Sverige är världsledande. Därför krävs det fulaste man kan säga som forskare, nämligen mer politisk styrning.

Politikerna vill se mer tvärvetenskap

Tvärvetenskap är av största betydelse för politikerna, menade Pernilla Baralt.

– Regeringen presenterade förra veckan en nationell kvalitetsplan där vi listar viktiga områden. När det gäller äldreforskning har vi fokus på exempelvis bemanning, och hur vi kan förebygga bland annat demens. Styrning finns alltså men fri forskning måste också värnas.

Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet, påpekade vikten av att se vilken effekt forskningen får i samhället.

– Ett exempel är personcentrerad vård där man jobbar tvärvetenskapligt, och på så sätt har lyckats reducera sjukhusvården med en tredjedel; det är ju en jättebesparing! Även om det är svårt med tvärvetenskap är det viktigt; det är så nya ämnen uppstår, miljövetenskap är ett exempel. Att tänka nytt behövs också för utbildningen.

VR:s bedömargrupper gammeldags – missar viktiga perspektiv

Ingmar Skoog framhöll att svensk äldreforskning inom många områden är framgångsrik.

– Men vad som räknas som framstående beror också på vilka forskare som bedömer. VR har många laboratorieforskare men det vi behöver är en överbryggande forskning där man från populationsstudier kan lära sig vad man bör titta på i labbet. Dagens bedömningsgrupper är uppdelade på ett väldigt gammaldags sätt, att vi forskare samarbetar inom olika områden verkar VR helt ha tappat.

Pam Fredman påpekade också vikten av basanslag till universiteten.

– Vi måste kunna anställa de duktiga forskare vi har, inte minst för att forskningen också ska komma utbildningen till del. Och varför kan regeringen inte pröva att jobba mer med så kallad social innovation? Man skulle kunna kräva att kommunerna måste arbeta i team tillsammans med forskarna, där man lär sig från båda håll. Det skulle vara väldigt effektivt.

Medverkande vid seminariet Hur stimulerar vi bäst svensk äldreforskning i en värld med allt fler äldre? var: 

  • Ingmar Skoog, föreståndare för Agecap, Centrum för åldrande och hälsa
  • Susanne Iwarsson, föreståndare för CASE, Centre for Aging and Supportive Environments
  • Ewa Ställdal, generaldirektör för Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd
  • Sven Stafström, generaldirektör för VR, Vetenskapsrådet
  • Pernilla Baralt, statssekreterare
  • Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet
  • Gösta Bucht, professor emeritus samt företrädare för SPF Seniorerna
  • Mats Thorslund, föreståndare för ARC, Aging Research Center

Moderator var Anders Palmgren, journalist och publicist.

FOTO: Johan Wingborg/GU