Sidans innehåll

GPCC:s strategiska forskningslinjer och fokusområden

År 2025 etablerade GPCC fyra särskilda strategiska forskningslinjer som vägleder vår långsiktiga forsknings- och samverkansagenda. Tre strategiska fokusområden fanns redan, inom vilka GPCC:s forskningsprojekt kan sorteras.

Strategiska forskningslinjer

1. Precisionshälsa

Vi bedriver forskning om precisionshälsa, med fokus på integreringen av precisionsmedicin och personcentrerad vård. Målet är att utveckla vårdmodeller som förenar biologisk, klinisk och personlig kunskap för mer träffsäker, jämlik och hållbar vård.

Flera forsknings- och innovationsprojekt inom GPCC bidrar till utvecklingen av precisionshälsa, där vård och behandling individanpassas genom att tidigt identifiera risker och hälsomönster för att möjliggöra förebyggande och tidiga träffsäkra insatser.

Definitionen på precisionshälsa baseras här som: Precisionshälsa utgör ett ramverk för att identifiera prediktiva biomarkörer och tidiga indikatorer på sjukdom på individnivå, vilket möjliggör tidiga interventioner för att mer effektivt förebygga eller hantera sjukdom¹.

Projekt

PicPecc och den utvecklade Ansiktstermometern fokuserar på barns möjlighet att själva rapportera symtom med hjälp av digitala och visuella verktyg. Genom att fånga individuella uttryck för smärta och välbefinnande skapas en mer precis grund för bedömning och behandling. Detta stärker barnets delaktighet och möjliggör vård anpassad efter unika biologiska och psykosociala behov.

Publikationer

¹Nilsson S, Hansson H, Moons P, Onerup A, Saarijärvi M, Sabel M, Bratt EL. Is this the road to health? - the person in precision health. Eur J Cardiovasc Nurs. 2025 Sep 5;24(6):988-995.

Höök A, Forsgren E, Björk M, Castor C, Nordh E, Nilsson S. Access to an mHealth Tool for Symptom Management in Pediatric Oncology Care: Triangulation Study. JMIR Form Res. 2026 Jul 2;10:e93934. doi: 10.2196/93934.

2. Governance

Vi forskar om personcentrerad governance – det vill säga hur styrning, organisering, ledarskap och incitamentsstrukturer kan utformas för att möjliggöra, integrera och skala upp personcentrerad vård.

Forskningen tar sin utgångspunkt i centrala normer för personcentrering – såsom respekt för individen, integritet, informerat samtycke och partnerskap – och relaterar dessa till bredare internationella utvecklingar avseende integrated care, patientens “rätt”, hälso- och sjukvårdens governance samt policyutveckling.

Vi studerar såväl systemnivåfrågor som hur beslut och ledning fungerar i praktisk kontext, inklusive styrning mellan huvudmän, kvalitets- och kunskapsstyrning samt ekonomiska incitament. Målet är att belysa hur normer för personcentrering inte bara kan formuleras, utan också omsättas i strukturer och processer som främjar hållbar och personcentrerad vård i både svensk och internationell kontext.

Projekt

Kvalitetsindikatorer för personcentrerad vård
Ett projekt som tar fram och når konsensus kring relevanta kvalitetsindikatorer för att mäta personcentrering inom vård och skapa underlag för uppföljning och förbättring.
OMTÄNKT – Förändringsallians för långsiktig systemomställning
En förändringsallians som tillsammans med regioner, kommuner och civilsamhälle utforskar nya modeller för styrning, ledning och samverkan för att främja sammanhållen och personcentrerad vård och omsorg.
Blir kommunal vård och omsorg mer personcentrerad efter en utbildningssatsning?
En utvärdering av hur en utbildningssatsning påverkar personcentreringen i kommunal hälso- och sjukvård och omsorg, med fokus på resultat i praktisk verksamhet.
Samskapande av en hållbar nationell plattform för allmänhetens medverkan
Projekt som fokuserar på att utveckla strukturer och en plattform för allmänhetens medverkan i vårdens styrning och utveckling, som en del av systemets omställning till mer personcentrerad vård.

Publikationer

Gyllensten, H., Emmesjö, L., Filipsson Nyström, H. (2025). Från policy till praktik: Reflektioner om personcentrering, styrning och digital utveckling.
Petrusson, U., Hermansson, C., Borkmann, A. (2025). Hälso- och sjukvård som norm: implementering av ”patientens rätt” och möjliggörande av personcentrerad hälso- och sjukvård.
Bergholtz J, Wolf A, Crine V, et al Patient and public involvement in healthcare: a systematic mapping review of systematic reviews – identification of current research and possible directions for future research. BMJ Open 2024;14:e083215.
Bergholtz, J., Wallström, S., Gyllensten, H. et al. Reducing tokenism in patient and public involvement by integrating the Gothenburg person-centred care framework, relational bridges and impact log – a co-produced position paper. Res Involv Engagem 12, 86 (2026).
Forsgren E, Feldthusen C, Wallström S, Björkman I, Bergholtz J, Friberg F and Öhlén J (2025) Learning from the implementation of person-centred care: a meta-synthesis of research related to the Gothenburg framework. Front. Health Serv. 5:1589502.
Lood Q, Lalloo EC, Bergholtz J, Barenfeld E (2026) Leadership education to support person-centred health and social care: A scoping review of empirical literature. PLoS One 21(6): e0350991.
Bergholtz, J., Bais D. and Mylonopoulou, V. "Developing a national online platform for public involvement in research/innovation and healthcare improvement in Sweden with users as active co-creators." International Journal of Integrated Care, vol. 26, no. S1, Ubiquity Press, 2026, pp. 121-121.

3. Digitala infrastrukturer

Vi studerar vilken roll digitala infrastrukturer, data och artificiell intelligens spelar i framtidens hälso- och sjukvård, med särskilt fokus på hur dessa teknologier kan utvecklas och användas i linje med den personcentrerade etiken, ansvarstagande samt tillit.

GPCC:s arbete inom digital infrastruktur tar sin utgångspunkt i en lång tradition av forskning om digital teknik och e-hälsa i personcentrerad vård. I dag omfattar området även nya satsningar på artificiell intelligens, med-tech, digital monitorering, distansvård, rehabiliteringsstöd och samskapande digitala plattformar.

Gemensamt för projekten är ambitionen att utveckla digitala lösningar som inte bara är tekniskt avancerade, utan också etiskt förankrade, tillitsfulla och utformade i partnerskap med patienter, närstående och profession. På så sätt bidrar GPCC till kunskap om hur digitalisering samt dess digitala infrastrukturer kan möjliggöra framtidens hälso- och sjukvårdens verksamhetsutveckling på ett sätt som är hållbart, jämlikt samt konsekvent personcentrerat.

Projekt

4. Krissituationer

Vi forskar om personcentrering och hanteringen av katastrofer. Kriser utmanar samhällets normala funktioner och katastrofer utgör samhällshotande situationer där resurserna inte räcker till. Katastrofer berör oss både strukturellt och individuellt. Strukturellt krävs tydlig myndighetsutövning som präglas av handlingskraft och individuellt behövs strategier som reducerar utsatthet, lidande och skada.

Det är en utmaning att hantera tidskritiska och samhällshotande händelser och samtidigt ta hänsyn till enskilda individers situation. Vi menar att personcentrering är nödvändigt i kritiska lägen.

Vi har studerat vilka olika strategier som används vid masskadescenarior, de är:

proceduralism, det vill säga en avpersonifiering för att gynna beslutsförmåga och rationalitet
selektiva överlevnadsbedömningar utifrån ett utilitaristiskt konsekvenstänkande och
personcentrering som reducerar olika val till den enskilda individens behov och preferenser där hänsyn tas till förmågor, rättigheter och att bli behandlad med respekt.

Våra resultat visar att erfarna katastrofmedicinare använder sig av alla tre modellerna men hanterar möten med skadade, oavsett scenario utifrån personcentrerade perspektiv. När våra resultat jämförs med de utbildningar som ges på området kan vi se att personcentrerad etik saknas bland de handlingsstrategier som lärs ut.

Ett annat område vi intresserar oss för är samhällets kapacitetsökningsförmåga vid större kritiska händelser. Vår utgångspunkt är att ett personcentrerat förhållningssätt gynnar samarbetet över organisations- och förvaltningsgränser, villigheten att erbjuda resurser som kan sättas in där de behövs som mest ökar, och förmågan hos allmänheten stärks.

Publikation

Khorram-Manesh, A., Grey, L., Cocco, A-L., Ranse, J., Goniewic, K., Phattharapornjaroen, P., Nebil, A., Peyravi, M., Hertelendy, A., Kupietz, K., Bergholtz, J & Carlström, E. (2024) Care in Emergencies and Disasters: Can it be Person-Centered? Patient Education and Counseling.  Jan:118:108046.  doi: 10.1016/j.pec.2023.108046.

Strategiska fokusområden

1. Utveckling, anpassning och utvärdering av personcentrerad vård

Vi avser genomföra empiriska studier och synteser av internationell forskning om personcentrerad vård av betydelse för regionala, nationella, internationella vård-, behandlings- och omsorgsriktlinjer. Dessa kommer att inkludera förklaringsmodeller till i vilken utsträckning personcentrerad vård är generisk och kan tillämpas för att främja hälsa och minska ohälsa samt hur de kan anpassas till specifika hälso- och sjukvårds- och omsorgsituationer och livsomständigheter (såsom åldrar – barn och ungdomar liksom äldre personer). Specifikt avser vi bidra med anpassning av personcentrerad vård för att förbättra kontinuitet i vårdkedjan. Vi kommer även att ha en särskild satsning för att stärka förmågan för personcentrering genom digitalisering, såsom personcentrerad med-tech samt studier med fokus på hur AI/Big Data kan utnyttjas. Genomförandet av personcentrerad vård kommer genom denna forskning att spänna från fysiska möten mellan patient och personal till digitala arbetssätt och verktyg för personcentrerad vård, både helt digitala vårdlösningar och hybridarbetssätt som kombinerar digitala verktyg med personliga vårdmöten. Genomförandet kommer också att inkludera samverkan mellan formella vårdgivare och informell vård och omsorg inom familj, nätverk och civilsamhälle.

2. Möjliggörande av omställning till personcentrerad hälso- och sjukvård och omsorg

Vi avser bidra med kunskap om utformning, genomförande, påverkan och effekter vad gäller strategier för implementering av och lärande om personcentrerad vård inom hälso- och sjukvårdens och omsorgens verksamheter liksom inom professionsutbildningar. Denna forskning spänner från specifika åtgärder för en hälsofrämjande och inkluderande hälso- och sjukvård och omsorg till studier av omställning till personcentrerad vård på mikro-, meso- och makronivå. Avsikten är att forskningen på så vis ska bidra till nationell, nordisk och europeisk omställning till personcentrerad vård inom såväl vård under vanligtvis förekommande samhällssituationer som vid ansträngda situationer (tidskritiska händelser, förhöjd belastning och insättning av förstärkningsresurser vid t.ex. pandemier och andra omfattande samhällsutmaningar).

3. Utveckling av partnerskap mellan patientföreträdare/allmänheten och hälso- och sjukvårdens organisationer och beslutssystem

Denna del av forskningen avser bidra med förklaringar till former för partnerskap med patienter och allmänhet inom hälso- och sjukvårdens organisationer och vad som kan ses optimalt för gynnsamt beslutsfattande i förhållande till organisationers uppdrag. Vi avser att belysa vilka betydelser inkludering av patienters och närståendes perspektiv i tillägg till forskningsbaserad evidens kan ha för beslutsfattande inom hälso- och sjukvård. GPCC har en unik förmåga att kunna genomföra detta då vi etablerat välfungerande samverkansformer med nationella patientorganisationer och att vi i projekten systematiskt inkluderar patient- och brukarmedverkan.