Lägre betyg för strategin och dess aktörer under andra pandemiåret

Under mars, april och maj 2021 genomfördes den andra SOM-undersökningen om coronaviruset. Denna specialundersökning följde upp resultaten från våren 2020, då utbrottet av Covid-19 över världen precis blivit klassat som en pandemi. Undersökningen studerar bland annat förtroende för pandemins aktörer, vaccinationsvilja, medievanor och hälsa i befolkningen, och avrapporteras i sex tematiska rapporter.

Lägre betyg för strategin och aktörerna 2021

Jämfört med resultaten från våren 2020 visar SOM-undersökningen om coronaviruset 2021 en kraftig nedgång i andelen som tycker att den svenska coronastrategin varit lämplig. Åsikterna går snarare mot att åtgärderna varit något (41 procent) eller mycket (19 procent) otillräckliga. Yngre personer (16-29 år) tycker i högst utsträckning att åtgärderna varit otillräckliga. Män tycker i något högre utsträckning än kvinnor att åtgärderna varit lite eller alldeles för strikta, men det är fortsatt förhållandevis få personer i denna grupp.

Vidare visar resultaten att flera nyckelaktörer har tappat i förtroende sedan förra undersökningen genomfördes. Folkhälsomyndigheten hade hela 81 procent av svenskarna med sig under våren 2020, men ett år senare var det 65 procent som hade mycket eller ganska högt förtroende för myndigheten och andelen med ganska eller mycket litet förtroende har ökat från 6 till 15 procent. Notera att det  fortfarande är en majoritet som har förtroende för Folkhälsomyndigheten.

 Även MSB och Socialstyrelsen har tappat i förtroende under pandemiåret, medan 1177 vårdguiden bibehåller sitt höga resultat med 72 procent förtroendefulla. Förtroendet för dessa pandemiaktörer påverkas framförallt av politiska sympatier där de till vänster har högre förtroende, och varierar tydligt med vad man tycker om den svenska strategin där de som är nöjda med denna har högre förtroende.

På samma spår visar undersökningen en viss minskning i andelen som anser att det är helt felaktigt att myndigheter inte berättar hela sanningen om viruset. Från 65 till 57 procent.

Medieförtroende tillbaka mot normalläge

Det rekordhöga förtroende för SVT som uppmättes i början av pandemin har återgått till ett normalläge. Det är nu 73 procent som säger sig ha mycket eller ganska stort förtroende för SVT, vilket motsvarar siffrorna från hösten 2019. Mönstret är liknande för SR och TV4. I motsats till detta genererade pandemin först ett lägre förtroende för kvällspressen (i undersökningen Aftonbladet och Expressen) men detta tapp är nu upphämtat och nivåerna liknar de i 2019 års undersökning.

De mer långsiktiga förlorarna är tryckta- och lokala nyhetsförmedlare. Morgontidningarna på papper (i undersökningen DN och SvD) har fortsatt tappa i förtroende under pandemiåret och är nu nere på 37 respektive 32 procent förtroendefulla. Den lokala morgontidningen har under pandemin gått från 52 procent med förtroende till 40. Det är framförallt unga och personer till höger i politiken som fått lägre förtroende för lokalpressen.

Förtroende påverkar vaccinationsvilja och oro för biverkningar

Enligt undersökningen är viljan att vaccinera sig mot Covid-19 alltjämt stor. En majoritet, 74 procent, uppgav under våren att de redan hade vaccinerat sig eller planerade att göra det. I likhet med vad Folkhälsomyndigheten visat kring vaccinationstäckning i Sverige, visar SOM-undersökningen om coronaviruset 2021 att vaccinationsviljan är lägre i socioekonomiskt utsatta grupper så som lågutbildade, ensamstående och utrikes födda. Undersökningen visar också hur stor betydelse förtroende har för vaccinationsviljan, och de med högt förtroende för sjukvård eller myndigheter har markant högre vaccinationsvilja.

Mot detta ställs oro för eventuella biverkningar hos vaccinet. I undersökningen instämmer 18 procent helt eller delvis med påståendet att de är oroliga för allvarliga biverkningar på sikt. På samma fråga svarade hela 35 procent att de inte har någon uppfattning. Sammantaget kan detta tolkas som att det finns en relativt utbredd osäkerhet kring vaccinets långsiktiga påverkan. Återigen spelar förtroende stor roll, och personer med högt förtroende är betydligt mindre oroliga för biverkningar än de med lågt förtroende.