Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Bild på hjärna
Foto: Robina Weermeijer
Länkstig

Överlevnad och funktionshinder hos patienter samt livskvalitet hos patienter och närstående efter operation av hjärntumörer: Betydelsen av kirurgisk radikalitet och den kroppsegna reaktionen på tumören

En prospektiv och populationsbaserad studie av patienter med astrocytom grad IV Hjärntumörer utgångna från hjärnans stödjeceller, gliacellerna, av den allvarligaste graden (maligna gliom) är mycket svårbehandlade, och överlevnaden är ofta under 1 år efter operation och efterföljande onkologisk behandling. För att kunna uppnå ett genombrott avseende behandlingen måste egenskaperna hos hjärnans egna försvarsmekanismer i betydligt större utsträckning än idag förstås.

Vid alla former av skada i hjärnvävnaden inklusive tumörer sker det en försvarsreaktion. En ökad kunskap om dessa mekanismer kan antas ge en större möjlighet att modifiera behandlingen på sikt. När en person drabbas av malign hjärntumör drabbas också hela dennes familj.

För att vården ska kunna ge ett optimalt omhändertagande måste kunskapen kring hur dessa familjer mår förbättras från det att personen i fråga ska opereras till att livet närmar sig sitt slut. Idag råder brist på longitudinella studier som undersöker både patienter och närstående utifrån deras livskvalitet, välmående och syn på vården. Som delprojekt i det övergripande projektet undersöks därför longitudinellt patienters och närståendes livskvalitet, symtom på depression och ångest, samt upplevelse av vården och hur de önskar att den ska förbättras utifrån kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Projekttid: 2012-2017


Projektgrupp: Bertil Rydenhag (projektansvarig), Asgeir Jakola institutionen för neurovetenskap och fysiologi, GU, Anneli Ozanne, Charles Taft, Ingela Henoch, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, GU. Kontaktperson: Anneli Ozanne anneli.ozanne@gu.se