Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
en kvinna i rullstol
Foto: Nayeli Dalton
Länkstig

En utbildningsintervention till vårdpersonal för att ge förbättrat existentiellt stöd till patienter med progredierande neurologiska sjukdomar – en kontrollerad studie

Denna forskningsstudie undersöker om en utbildningsintervention med reflektion kan leda till att vårdpersonal känner sig säkrare att bemöta och samtala om existentiella frågor med patienter som drabbats av progredierande neurologiska sjukdomar och deras närstående från diagnosbesked och under hela sjukdomens förlopp.

Studien utgår från ett tidigare projekt där en intervention med utbildning till vårdpersonal som vårdade patienter med obotlig cancer och deras närstående har genomförts. Eftersom progredierande neurologiska sjukdomar bland annat leder till fysisk funktionsnedsättning, och ibland även till nedsatt kommunikativ och/eller kognitiv förmåga behöver interventionen anpassas till frågor som särskilt berör existentiella frågor utifrån denna problematik.

Eftersom närstående till patienter med progredierande neurologiska sjukdomar också är utsatta och kan påverkas fysiskt, psykosocialt och existentiellt har frågorna också anpassats för att i ökad grad kunna ge vårdpersonal stöd vid samtal med dem. Studien inkluderar vårdpersonal som arbetar på neurologmottagningar och neurologavdelningar som möter patienter och närstående från diagnos och under hela sjukdomsförloppet.

Syftet med studien är att undersöka om en intervention bestående av utbildning och reflektion är till stöd för att vårdpersonal på neurologmottagning och avdelning kan känna sig tryggare i att bemöta och samtala om existentiella frågor med patienter med progredierande neurologiska sjukdomar, samt med deras närstående. Interventioner kopplade till vårdpersonalens dagliga vård avseende existentiella frågor hos patienter med progredierande neurologiska sjukdomar kommer att vara betydelsefulla för att svara upp till de behov som patienter och deras närstående har.

Omhändertagandet av patienter och närstående kan förbättras och det kan också leda till att vårdpersonalen känner sig säkrare i att bemöta och samtala om existentiella frågor med dessa patienter och närstående. Projekttid: 2016-2017

Projektgrupp: Anneli Ozanne (projektledare), Ingela Henoch, Joakim Öhlén, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, GU, Titti Melin, Mittuniversitetet, Birgitta Jakobsson Larsson, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Kontaktperson: Anneli Ozanne anneli.ozanne@gu.se