VFU-guide för handledare

En skola eller förskola som tar emot studenter från Göteborgs universitet kan dra nytta av det, så att VFU på olika sätt kan bidra till skolutveckling. Här presenteras några av de möjligheter som finns.

• Kontakten med blivande lärare kan problematisera vardagsarbetet i skolan/förskolan: ”Varför gör ni på detta viset?” och därmed bidra till en större medvetenhet bland skolans/förskolans personal.
• Studenterna och deras VFU-kurslärare kan vara bryggor till lärarutbildning, till fortbildning, till utvecklingsområden som är gemensamma för lärarutbildning och skolan/förskolan, till ämnesutvecklingen inom universitetet, till forskning och så vidare.
• Den fortbildning som handledare erbjuds kan få spridningseffekter när det gäller övrig skolpersonal. 
• Praxisseminarierna, där de förekommer, är en arena där teori och praktik möts, där skolans/förskolans och universitetets lärare kan mötas tillsammans med studenter för att reflektera över och belysa områden för skolutveckling.
• Studenternas examensarbeten kan kopplas till VFU-skolans/förskolans skolutveckling. Skolorna/förskolorna kan föreslå ämnen för studentens examensarbete. 
• Skolan/förskolan kan samla sina handledare efter avslutad VFU-period i ett uppföljande pedagogiskt seminarium för att diskutera erfarenheter och tankar man fått kring sin egen undervisning efter att ha tagit emot en student.
• Studenternas arbetsinsatser kan också underlätta för lärarna. Fler vuxna i klassrummet/barngruppen möjliggör fler pedagogiska variationer och individualisering i undervisningen. Dessutom underlättar det skolledares nyrekrytering av fast anställda lärare eller vikarier då man lärt känna studenter som har haft sin VFU på skolan/förskolan.

En övningsskola är en, eller flera skolenheter som samarbetar, och har en hög koncentration av studenter och utbildade handledare, som tar emot studenter kontinuerligt och har en fördjupad samverkan med lärarutbildning runt bl.a. VFU-kursinnehåll och kompetensutveckling. Syftet är att skapa en högre kvalitet i lärarutbildning och bidra till skolors utveckling och kompetensförsörjning.

En samverkansorganisation mellan universitet och skolhuvudman är kopplad till Göteborgs universitets övningsskolemodell, som regleras i avtal. 

Läs mer om övningsskolor och VFU-avtal

Examensmålen är ett sätt att beskriva resultatet av den process där olika kompetenser över tid utvecklas inom högskoleförlagd utbildning (HFU) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i samverkan. Detta sker i samspel med de mål som uttrycks i kursplan för aktuell inriktning och ämne. Undervisning och annan pedagogisk verksamhet har alltid ett innehåll, och examensmålen vävs därför in i respektive kursplan.

Högskolans examensmål för lärarutbildning är indelade i tre grupper:

• Kunskap och förståelse
• Färdighet och förmåga
• Värderingsförmåga och förhållningssätt

Under följande rubriker presenteras några förmågor som är centrala för att uppnå examensmålen och som visar på läraryrkets komplexitet:

Pedagogisk förmåga

Successivt tränas förmågan att reflektera över och problematisera frågor som rör den pedagogiska verksamhetens innehåll, metod och organisation. En lärare med hög kompetens kan variera undervisningsmetoderna för att möta varje barns/elevs behov och på så sätt omsätta relevanta kunskaper så att alla barn/elever lär och utvecklas. Studenten lär sig också göra en målrelaterad planering samt följa upp och utvärdera arbetet.

Kommunikativ förmåga, ledar- och medarbetarskap

En utvecklad kommunikativ färdighet innebär inte bara att kunna uttrycka sig klart och begripligt utan också att vara en god lyssnare. Ett gott ledarskap handlar om att våga vara personlig utan att bli privat, att framstå som en auktoritet utan att vara auktoritär. Flexibilitet och tydlighet är andra önskvärda egenskaper hos en ledare. Utöver detta krävs kunskaper om utvecklingsteorier, grupprocesser, konflikthantering mm för att förstå och hantera situationer som kan uppkomma i barn/elevgruppen men också för att kunna samarbeta med kollegor, skolledning och vårdnadshavare.

Ämneskunskaper

En professionell lärare har goda ämneskunskaper och en god förmåga att göra ett relevant urval av de ämneskunskaper som barnen/eleverna har möjlighet att tillägna sig. Till detta hör också att kunna värdera olika läromedels för- och nackdelar samt att vara källkritisk.

Bedömning och betyg

En viktig uppgift för en lärare i grundskola och gymnasium är att bedöma var en elev kunskapsmässigt befinner sig i förhållande till målen samt att betygsätta eleven. För detta krävs kännedom och kunskap om de styrdokument (kursplaner, ämnesplaner etc.) som styr verksamheten och som anger kunskapskriterier för olika nivåer. Dessa styrdokument är ofta så allmänt hållna att lärarna tillsammans måste göra tolkningar av vad de betyder rent konkret. Eleven har också en självklar rätt att få tydlig och konkret information om vilka kunskaper och färdigheter som krävs för de olika betygen, så kallad formativ bedömning.

Förmåga till analys och självreflektion

En lärare behöver kunna reflektera över det som händer i det dagliga arbetet i skolan/förskolan, samt reflektera över hur vi påverkas av och hanterar olika situationer som uppstår. Som student bör man träna sig i att dokumentera sina reflektioner och koppla dem till olika teorier. Målet är att utveckla ett professionellt förhållningssätt genom ökad självkännedom och personlig mognad och därmed bli en reflekterande praktiker.

Medie-, informationskunnighet och digital kompetens

Olika medier och digitala miljöer spelar idag en betydande roll för den pedagogiska verksamheten i förskola och skola. Lärare behöver aktuell kunskap inom dessa områden för att kunna hjälpa barn och unga att använda medier på ett effektivt, etiskt och källkritiskt sätt. Digitala verktyg används idag i både förskola och skola och som blivande lärare är det nödvändigt att få pröva och variera dessa verktyg i sin pedagogiska verksamhet.

Förhållningssätt

All verksamhet i skolan/förskolan ska utgå från en demokratisk värdegrund och genomsyras av likabehandling, jämställdhet och ett demokratiskt arbetssätt. Hållbar utveckling är ett annat nyckelbegrepp som ska ligga till grund för skolverksamheten. Allt detta ska återspeglas i studentens undervisning, dokumentation och i diskussioner. Undervisningen ska också bedrivas med ett vetenskapligt förhållningssätt.

Enligt examensordningen för varje lärarexamen ska studenten ”visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som lärare/förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser”.

Progressionen från nyantagen lärarstudent till färdig lärare bör vara tydlig inom VFU-kurserna där studenten successivt tränas i ett allt större eget ansvarstagande. Ovanstående centrala förmågor kan fungera som utgångspunkter då man efter hand följer upp studentens utveckling under VFU. De bör diskuteras och stå i fokus under hela utbildningen och kan alltså inte “betas av” och betraktas som avklarade.

Bedömningen av studentens prestationer under VFU har flera fokus under alla VFU-kurser för att skapa och stödja progressionen:

• Undersökande VFU: Tyngdpunkt på observation, analys och reflektion
• Genomförande VFU: Tyngdpunkt på att planera och genomföra/leda undervisning och annan pedagogisk verksamhet.
• Syntetiserande VFU: Förmågor och kunskaper från både HFU- och VFU-delen av programmet vävs samman till en helhet där studenten allt mer självständigt kan planera och leda verksamheten, hantera situationer som uppkommer, bedöma och följa upp samt allt annat som ingår i den komplexa lärarrollen.

• VFU-kurser kan innehålla praxisseminarium. VFU-kursledaren ansvarar för att praxisseminarium genomförs.
• Det övergripande målet med praxisseminarierna är att studenten utvecklar sin förmåga att reflektera över erfarenheterna från VFU för att lära av situationer och dilemman. Seminarierna erbjuder en arena för reflektion över praktiken. Varken teoretiska kunskaper eller praktisk handlingskompetens är var för sig tillräckliga i lärarens yrkesutövning. Det är syntesen av dessa båda som är själva kärnan i yrket.
• Studenterna ges vid praxisseminariet tillfälle att öva sin förmåga att sätta ord på sina egna erfarenheter, att lära av andras erfarenheter och att använda olika teoretiska perspektiv och begrepp för att förklara och förstå händelser under VFU.

De utbildningsvetenskapliga kärnkurserna samt VFU-kurserna är gemensamma för de flesta lärarprogram. De är dock innehållsmässigt anpassade efter program och inriktning.

Utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) omfattar följande delområden:

• skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna
• läroplansteori och didaktik
• vetenskapsteori och forskningsmetodik
• utveckling, lärande och specialpedagogik
• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap
• bedömning och betygssättning
• utvärdering och utvecklingsarbete

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) omfattar alltid 30 hp, oavsett hur långt det enskilda programmet är. Vid GU genomförs VFU i särskilda kurser, med egna kursplaner. Kurserna omfattar oftast 7,5 hp och har ca fem sammanhållna veckor.

Mer information om programmens övergripande uppläggning finner du i utbildningsplanen för respektive program. 

Utbildningsplaner

Enligt VFU-samverkansavtal mellan Göteborgs universitet och skolhuvudman ska student som blivit VFU-placerad ha möjlighet att få tillgång till sin VFU-plats för genomförande av fältstudier, utöver VFU-kurser.  

Syftet med fältstudier är att utveckla studenternas yrkeskompetens och läraridentitet. Fältstudier kan också stimulera till skolrelevanta utbildnings- och forskningsarbeten. Innehållet i fältstudier ska framgå av kursplan. Det ska finnas dokumenterade rutiner kring fältstudier som tas fram av Samverkansutskottet för respektive program.   

Fältstudier kan exempelvis innebära besök i skolverksamhet som organiseras av lärare vid universitetet i samråd med VFU-samordnare. För fältstudier krävs inget stöd från VFU-handledare och ingen ersättning betalas ut.  

På webbsidan för VFU-samordnare finns en klickbar bild som leder till information om innevarande termins VFU-kursperioder i de olika lärarprogrammen, samt till kommande termins VFU-kursperioder.  

Om grund- och gymnasieskolor är stängda för lov och du som lärare är ledig, arbetar studenten med andra kursuppgifter. Förskolor och fritidshem är vanligtvis öppna under skollov och student följer dig som vanligt. 

Rektor ansvarar för skolans arbetsmiljö. Under VFU ansvarar rektor även för studentens arbetsmiljö. 

Nej, student placeras i samarbete mellan VFU-handläggare och VFU-samordnare. Om en student hör av sig till dig om VFU-placering ska du hänvisa till VFU-handläggare vid Göteborgs universitet. 

Alla VFU-dagar är obligatoriska och vikariat räknas inte som VFU. Det innebär att om studenten vikarierar under VFU-perioden uppnås inte full närvaro.

Det är upp till varje skola/förskola att bestämma.

Alla som ska göra VFU i skola eller förskola måste uppvisa ett utdrag från belastningsregistret. Utdraget är giltigt i ett år. Det finns olika rutiner gällande när och för vem studenten ska visa utdraget. Ta reda på vad som gäller på din skola. 

Om studenten har ett digitalt utdrag finns en Kontrolltjänst för digitala registerutdrag där utdragets äkthet kan kontrolleras, Kontrolltjänst för digitala registerutdrag - Polismyndigheten. 

Ja, utdraget tillhör studenten och kan användas hos olika skolor/arbetsgivarare så länge det är giltigt. 

Studenten omfattas av samma sekretess som övrig personal i skolan/förskolan och ska skriva på eventuella sekretessavtal.

Rektor är ytterst ansvarig för att det finns en lösning för studenten om du blir sjuk. Vid behov kan VFU-samordnaren kontaktas. 

Vid frånvaro ska studenten informera dig. All frånvaro ska tas igen i så nära anslutning till VFU-perioden som möjligt. För mer information om vad som krävs vid komplettering, se närvaro- och bedömningsblankett för respektive program. 

VFU-handledaren är en behörig lärare/förskollärare på VFU-skolan/förskolan som handleder studenten främst i sin egen verksamhet, men också i allmänna frågor som rör yrket. Lärarstudentens utveckling följs successivt upp under VFU:n. Det är viktigt att tänka på var i utbildningen studenten befinner sig då studenten ska delta i verksamheten med stigande grad av eget ansvar. Under sista VFU-kursen ska studenten självständigt kunna utföra de arbetsuppgifter som ingår i yrket och successivt ha vuxit in i lärarrollen.

VFU-handledaren är tillsammans med VFU-kursläraren på universitetet återkommande personer för studenten. Det gemensamma uppdraget består i att stödja studentens utveckling under VFU så att hen ges möjlighet att nå kursens mål.

Läs mer om VFU-handledarens ansvarsområden

Inför varje VFU-kurs skickar Göteborgs universitet ut information om VFU-kursens innehåll såsom studentens VFU-uppgifter och bedömnings- och närvarounderlag. I många fall bjuds handledare också in till ett digitalt möte innan kursstart. Om något är oklart, kontakta VFU-kursläraren/VFU-kursledaren.

Studenten ska göra VFU på heltid. Om handledaren arbetar deltid behöver skolan/VFU-samordnaren därför hitta en lösning för att möjliggöra detta. Studenten kan exempelvis ha två handledare alternativt ingå i ett arbetslag där en lärare är huvudansvarig, men där studenten gör VFU med flera. 

Nej, VFU-uppgifterna ska vara av generell karaktär för att kunna fungera i befintlig verksamhet.

Kontakta VFU-områdets VFU-samordnare så fort som möjligt. 

• “Introduktion för VFU-handledare, del 1 och 2” förbereder och introducerar dig till uppdraget som handledare. Del 1 genomförs digitalt medan del 2 genomförs digitalt eller på plats beroende på program. Läs om Introduktion för VFU-handledare  
• “Professionshandledning för VFU-handledare" är en kurs på 7,5 hp. Den ger kunskap om att handleda lärarstudenter under verksamhetsförlagd utbildning relaterat till de olika programmens kurs- och examensmål. 
  Läs om Handledarutbildning - Professionshandledning för VFU-handledare 7,5 hp
• Korsvägen är Göteborgs universitets webbplats med fortbildning för lärare och förskollärare. Här samlas universitetets utbud med allt från lunchföreläsningar och kurser till fortbildningsdagar och vägar framåt i yrket. Till webbsidan Korsvägen

• Hur ditt schema ser ut
• Tid för handledning
• Det som händer på skolan just nu, till exempel utvecklingsarbeten, teman eller liknande
• Diskutera roller och ansvar samt dina och studentens förväntningar
• Aktuella VFU-uppgifter  
• Hur mycket studenten ska undervisa och i vilka ämnen
• Vem studenten ska kontakta vid frånvaro t.ex. vid sjukdom
• Vem studenten ska vända sig till om du blir sjuk
• Regler gällande sekretess
• Hur studenten får tillgång till nycklar, wifi, lärplattformar med mera
• Rutiner på skolan gällande måltider och raster 

Handledning är en viktig del av studentens VFU. Du ska vara en reflektionspartner, handleda och stödja studenten. Handledningen ska bestå av både inplanerande, sammanhängande samtal (ett riktmärke är ca 1 timme i veckan) och löpande återkoppling. Om du har svårt att hitta tid för handledning, lyft frågan med din skolledare.

Här kan du läsa mer om bedömning och examination

I flera VFU-kurser får studenten besök av en VFU-kurslärare från aktuellt program. Innan besöket ska studenten skicka sin planering till kursläraren samt ha fyllt i en självvärdering. Besöket planeras i samverkan mellan kurslärare, student och handledare. Besöket följs upp av ett trepartssamtal, som syftar till att stödja studentens utveckling genom att diskutera studentens styrkor och utvecklingsområden och möjliga vägar framåt inom professionen. Betyget grundar sig på en sammanvägd bedömning på kursens samtliga moment och sätts först när hela VFU-kursen är genomförd. 

Hur mycket studenten ska undervisa/leda ska framgå av VFU-information/kursplan för varje kurs. Läs VFU-informationen från kursledaren. Generellt gäller att studenten ska leda i relation till var studenten befinner sig i utbildningen. Ansvarsnivån höjs för varje VFU-kurs.

Studenten följer dig i det du gör som lärare och ska vara så delaktig som möjligt. Undantag för detta ska framgå av VFU-information för respektive kurs. 

Under VFU-perioden möter studenten läraryrkets komplexitet och medverkar i olika typer av möten och konferenser, schemabrytande verksamhet (t.ex. friluftsdag), elevsamtal med mentor, samtal med vårdnadshavare osv.

Under de första VFU-kurserna bör studenten se så mycket som möjligt av skolans verksamhet och undervisning, alltså även de lektioner handledaren har som inte stämmer överens med studentens andraämne. Senare i utbildningen läggs större fokus på studentens egna ämnen eventuellt i samverkan med andra handledare/lärare på skolan.

Ja, studenten ska ha minst ett undervisningstillfälle per vecka i sitt andraämne under VFU3 och VFU4. Studenten blir dock bara bedömd i sitt förstaämne.

Om student avbryter en VFU-kurs ska hen informera dig, VFU-samordnare, VFU-kurslärare samt VFU-handläggare. 

Kontakta VFU-samordnare alternativt VFU-handläggare så fort som möjligt. Rutiner vid problem under VFU

Kontakta direkt VFU-kursläraren för samråd. Därefter följs handläggningsordning vid underkänd VFU-kurs.

Om studenten blir underkänd efter avslutad VFU-kurs följer universitetet handläggningsordning vid underkänd VFU-kurs.