Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Tidigare beviljade planeringsbidrag - sammanfattningar

Här hittar du populärvetenskapliga sammanfattningar av projekt som tidigare fått planeringsbidrag

Freight blindness: Look beyond the “click” for a sustainable lifestyle

How can understanding the origin of products change future generations’ consumption? Today, our daily decisions are resolved thanks to “invisible” global networks that aim to bring products and services closer to individuals in the shortest time possible. However, can this trend of the “quick response of logistics” occur with a more desirable sustainable lifestyle?

For this purpose, this project aims to connect education regarding sustainable development with the retail industry. Specifically, this project purposes is to communicate with young generations regarding the environmental consequences of their online purchases. Considering a qualitative research through a survey of university students, this project has the ambition to develop a simulation game considering a supply-chain process behind a retail industry through online purchasing and its environmental effects. Through this interactive platform, participants will enhance interest and knowledge on sustainable production and consumption in the retail sector.

Marta Gonzalez-Aregall, Department of Business Administration

Return to Sender 2

Returns are a key part of the circular economy. Returns, however, have increased massively with the increase in online shopping. In the clothing sector, for instance, although the average rate of returns is ’only’ 22%, this increases to over 60% for high fashion goods and over 80% for ’occasion wear’. There are many reasons for the high returns rate, but perhaps the main one is that consumer behaviour has changed making the home their changing room. Clothing returns from e-tailing pose a significant threat to the environment as previous research by the applicant has shown that they frequently travel long distances, often through several countries in the course of being processed before being resold. This project will focus on how to make the returns process more sustainable by comparing different returns options. It will include both freight and individual travel patterns. Although the main focus will be on clothing, the project will broaden to include all consumer products. The previous project, primed by CFR and subsequently funded by Energymyndighten, received considerable positive attention. Funding is now required for this follow-up research.

Sharon Cullinane, Företagsekonomiska institutionen

The impact of different returns policies on e-customers’ purchase and returns behavior in the clothing sector.

Online-shopping has seen a dramatically increase not only in sales but also in return of goods with considerably costs for businesses and the environment. The aim of the proposed research project is to find efficient return policies that reduce returns with little effect on online sales. With the agreement and assistance from a big clothing retailer in Sweden we will test the effects of different return policies on e-customers purchase behavior and their returns. By gaining a better understanding of the interaction between return policies and e-customers sociodemographic variables e-retailers will be able to adjust their return policy depending of type of goods and the socio-demographic characteristics of each individual customer.

Magnus Jansson, Gothenburg Research Institute och Sharon Cullinane, Företagsekonomiska institutionen

Strategies and business models for the transition to a circular economy in the Swedish retail industry – status quo and the road ahead

Today’s linear production and consumption systems have a growing impact on environmental degradation and resource scarcity, which is accelerated by population growth and the myth of unlimited economic growth. To stay within the limits of the planet, business needs to adopt circular strategies and business models. The retail industry is an important player in the transition towards more sustainable production and consumption systems, given its broad scope and proximity to consumers. However, the adoption of a circular way of thinking and acting has so far received little attention from the sector. The aim of this research is to investigate the retail industry’s comprehension of the circular economy and map its readiness to embrace circular economy principles and develop fitting strategies and business models. With such knowledge at hand, a joint roadmap could be established for the future development of the industry in terms of its contribution to the circular economy, safeguarding competitiveness and preserving societal relevance.

Elisabeth Karlsson och Gabriela Schaad, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Psykologiska faktorers betydelse för köpbeteenden

Syftet med planeringsbidraget är att tillsammans med handeln få till en konkurrenskraftig ansökan som undersöker psykologiska förklaringar till olika köpbeteenden. De psykologiska koncept som ansökan kommer att fokusera på är värderingar och personlighet. Genom att etablera samarbete med aktörer inom svensk handel och kombinera tillförlitliga psykologiska mätinstrument (personlighetstest och värderingsskalor) med faktiskt köpbeteende (utifrån medlemskort) kommer vi kunna analysera betydelsen av psykologiska mätinstrument på köpbeteende på ett nytt och unikt sätt. Idag är det vanligt förekommande att handeln samlar in data om sina kunders köp. Att orientera sig i den stora mängd data upplevs som svårt. Vår förhoppning är att personlighet och värderingar kan hjälpa handeln att strukturera kunders köpbeteenden och på så vis etablera bättre verktyg för handeln beträffande kommunikation och erbjudanden.

Magnus Roos och Magnus Jansson, GRI, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

The music festival as an extended store front: retail synergies through music

Within the field of retailing, music festivals is regarded as a highly beneficial space to appropriate. Festival sponsorship, in terms of having your brand logo on the festival flyer or your beer sold in festival bars, is nothing new. However, music festival now experience a shift in sponsorship, where companies appropriate the physical festival grounds, as in the case of Swedish clothing chain Weekday, who aims to create something of a symbiotic relationship to the Gothenburg music festival Way Out West. During the course of the festival, the physical stores are linked in more than one way to the festival grounds. These links consists not only by merchandise and store discounts, but by artists doing in-store performances. In what ways does a collaboration such as this affect Weekday’s brand image/identity? What are the effects in terms of sales? How does these types of collaborations affect consumer relations and the recruitment of new potential customers? Strategies such as these can also be seen in the light of digitalization and e-commerce; an attempt to – once more – make the physical store rooms interesting.

Olle Stenbäck, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet.

Concerned Fashion Markets

Contemporary fashion retail practices are often conflated with various societal interests and concerns. Today fashion retailing is not just about marketing and selling clothes and style, but also about acknowledging and handling issues like sustainability and fair production or gender and equality. In this sense contemporary retail often involves explicitly political attributes linked to various “concerns” associated with economic transactions. Fashion retail is an illustrative example of concerned markets, i.e. markets where “the economic and social writ large are intricately intertwined” (Geiger et al 2014, p. 2). The formation of concerned fashion markets signals a shift in the organization of fashion retail and in the public view of fashion retail and retail in general. These shifts have implications for industry and society and call for systematic analysis and theoretically based knowledge development. The overall aim of the proposed application is therefore to address the integration of ‘concerns’ on gender and sustainability in fashion retail and explore how this integration organize and shape fashion retail practice and subvert wider socio-material structures.

Maria Fuentes, Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet

Småskalighetens dilemma och stadens dragningskraft

Svensk och internationell detaljhandel står inför stora utmaningar under kommande år. E-handelns utveckling, förändring i städers och regioners infrastruktur och planerade tillskott av handelsytor innebär att handelns aktörer riskerar att i förekommande fall slås ut från marknaden. Samtidigt bygger vår stadsbyggandskultur på att handel medverkar till att skapa städers och platsers dragkraft. Inte sällan söker vi småskalighetens charm och mångfald. Denna tänkta studie att direkt beskriva och klargöra småskaliga verksamheters möjligheter att fortsatt utgöra en del av stadens och platsens utbud.

Avsikten är att betrakta de småskaliga verksamheternas lönsamhet men också de förväntningar som ställs på dessa enheter från fastighetsägare och stadsplanerare. I stadens presenterade visioner är aktiverandet av bottenvåningar närmast tagen för given. Handel och besöksnäring skall aktivera stråk och städer till attraktiva platser att vistas i och besöka. Samtidigt skall dessa önskemål ställas mot förutsättningarna att driva lönsam verksamhet.

Martin Öberg, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

BIDs – en lösning på vår tids största samhällsproblem

Det här projektet är tänkt att handla om på vilket sätt Business Improvement Districts (BIDs) skulle kunna användas som åtgärd för att skapa ordning i utsatta områden och stadsdelar, men även på vilka sätt BIDs kan skapa förutsättningar för en lokalt blomstrande handel. Ett BID är ett geografiskt område där handel, fastighetsägare och stadsdelens intressenter skapar en icke-vinstdrivande organisation, för att finansiera förbättringar i deras område genom att tillsammans avsätta medel för utveckling. BIDs ersätter inte de tjänster som en kommun erbjuder utan kompletterar dem snarare. Styrningen av BIDs sker lokalt av berörda
fastighets- och affärsägare, boende och offentligt valda. Fördelarna med BIDs anses vara dess lokala förankring och engagemang som snabbare och effektivare kan styra behoven av ett område. Påverkansmöjligheterna blir också större. Och resurser har visat sig användas mer effektivt då BIDs samverkar med offentliga myndigheter, för att t.ex. bekämpa brottslighet och segregation.

Eva Ossiansson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Garderobens paradox: Om mode, hållbarhet, och förändring

Hållbart mode är en utmaning. Vanliga definitioner av mode bygger på motsatsen till det som ofta förstås som hållbarhet. Satsningar på hållbart mode handlar ofta om att hitta former för att behålla modets logik. Modedetaljhanden initierar idag aktiviteter för att öka medvetenhet om modets relation till hållbarhet och söker inspirera till ändrade konsumtionsbeteenden och vanor. Samtidigt som modejättarna initierar nya hållbarhetsaktiviteter växer gräsrotsaltemativ fram som utmanar dessa på olika sätt. Modeklädbibliotek och klädbytardagar är exempel på radikala utmaningar mot modets fokus vid nyhet och nyinköp. Projektets syfte är att via jämförande fallstudier kritiskt analysera de olika strategier som återfinns hos kommersiella och icke-kommersiella förändringsinitiativ inom mode i en svensk kontext. I projektet adresseras frågor om potentiella roller för handeln, icke­ kommersiella aktörer och konsumenter i omskapandet av modedetaljhandel och konsumtion mot en hållbar modekonsumtion. Via empiriska studier analyseras ett antal hållbarhetsprogram och initiativ för att tillämpa erfarenheter vad gäller barriärer inom modedetaljhandelns hållbarhetsprogram.

Niklas Sörum, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet

Return to sender! An analysis of the sustainability of the reverse logistics of online clothes shopping in Sweden

The increasing popularity of online shopping has been accompanied by an almost inevitable increase in the number of product returns made to retailers. But how sustainable are the reverse logistics processes involved and how does sustainability vary when goods are bought online rather than instore? This project seeks to investigate the reverse logistics procedures of both pure and omnichannel clothes retailers in Sweden in order to assess the environmental sustainability of different retail formats. It also seeks to analyse the environmental impact of returns mitigation policies instigated by clothing companies. The results of the study may be used to help retailers to improve their sustainability credentials.

Sharon Cullinane, Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet

Att förändra spelets regler – om digitalisering av handeln inom dataspelsindustrin

Datorspel är idag en del av vår dagliga mediekonsumtion. Enligt mediebarometern konsumerar runt 30 % av oss i Sverige dagligen datorspel. Till skillnad från nidbilden av denna konsument är medelåldern runt 34 år, och könsfördelningen relativt jämn.

Marknadsplatsen för datorspel har sedan slutet av 1990-­‐talet genomgått en kraftig digitalisering. Från att industrin under 1970-­‐talet och framåt byggde på en fysisk marknadsplats där datorspel såldes både på dedikerade spelbutiker, men även andra generiska affärskedjor, är idag plattformar som AppStore, Android Store, Steam, Xbox Live m.fl. de största distributionskanalerna för datorspel. Idag är denna industri ledande i att skapa innovative affärsmodeller för digitala marknadsplatser.

En digitalisering av marknadsplatser innebär även förändrade konsumtionsmönster. Det projekt som jag föreslår här har till avsikt att studera hur digitaliseringen av marknaden för datorspel har förändrat hur vi konsumerar datorspel. Resultatet från denna studie har möjligheten att bidra med kunskap om en typ av konsumtion som växter årligen, samt även överföra kunskap från denna framåtriktade digitala marknadsplats till andra branscher som idag står för samma utveckling.

Peter Zackariasson, Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet

Rekyleffekter i fallet e-handel med dagligvaror

Syftet med detta projekt är att undersöka huruvida e-handel med dagligvaror leder till rekyleffekter eller inte. Rekyleffekter (rebound effects på engelska) är något som ofta nämns i energieffektiviseringssammanhang, och avser då den effekts som uppstår till följd av den initiala effektiviseringsåtgärden men som leder till ett förändrat beteende som i sig leder till en minskning av den potentiella effektiviseringen. Exempelvis kan mer bränsleeffektiva fordon leda till lägre kostnader för hushållen, som därigenom får råd att använda bilen mer än tidigare – ett förändrat beteende som motverkar den tänkta effektiviseringen. Inom e-handel råder oklarhet huruvida e-handeln ger upphov till rekyleffekter. Det finns studier som pekar i olika riktningar beträffande e-handelns effekter på transportsträckan. Å ena sidan ligger det i sakens natur att om ett flertal hushålls inköp, som tidigare utfördes med bil ersätts med ett distributionsfordon med effektiv ruttplanering, så leder detta till färre fordonkilometer. Å andra sidan är det fortfarande oklart hur de hushåll, som övergått till e-handel använder den tidsbesparing de gör genom att slippa åka till butiken och plocka ihop sina varor. Under förutsättning att de förblir i bostaden leder e-handel till färre fordonkilometer, men är det så att hushållen företar sig bilresor i exempelvis rekreationssyfte under denna insparade tid är det mer oklart om e-handel leder till färre fordonkilometer eller inte. Projektet är tänkt att med hjälp av kvantitativa mätningar (GPS och resedagböcker) samt kvalitativa intervjuer kartlägga dessa eventuella rekyleffekter till följd av e-handel med dagligvaror.

Elisabeth Karlsson, Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet
 

It’s in the bag! The marketing and consumption of Recipe bags.

Begreppet Matkasse är känt för många svenskar. Ofta starkt förknippat med vardagens hektiska leverne där tiden (eller brisen på tid) är en viktig faktor. Att lösa matfrågan med hjälp av Matkassar är ett modernt svenskt fenomen som uppkom i mitten av 2000-talet, men som idag vuxit och expanderat till flera länder, främst i Europa och Nordamerika.

Matkassekonceptet innebär att hushållet via e-butikens hemsida prenumererar på planerade matkassar innehållande recept och råvaror för vanligtvis fem middagar åt fyra personer. Genom att anlita ett matkasseföretag kan hushållen ägna sig åt andra aktiviteter än att handla mat. Enligt företagens egna hemsidor erbjuds hushållen smakrika och hälsosamma rätter som är näringsberäknade och väl sammansatta.

Syftet med forskningsprojektet är att studera hur matkassen påverkar hushållens vardagsliv. Vad händer när vi lämnar vardagsmaten på ”entreprenad”? Vilka vardagliga praktiker synliggörs? Hur fångar butikerna upp hushållens behov? Vilket budskap förmedlas genom butikernas hemsidor?

Undersökningen fokuserar på två grupper: hushållen och e-butikerna (Matkasseföretag). Vi kommer att undersöka fenomenet Matkassen genom att kombinera ett antal välkända metoder, såsom att intervjua hushållens medlemmar samt observera hur man i hushållet ”tar sig an” Matkassen. Representanter för matkasseföretagen kommer att intervjuas, likaså kommer butikernas hemsidor att undersökas.

Detta projekt kommer att ge värdefull kunskap om relationen mellan hushållen och butikerna och hur och vad de kommunicerar men också ökad förståelse för hushållens vardagliga praktiker när det gäller mat och måltider och hur denna eventuellt förändrats med Matkassens påverkan.

Medverkande i projektet:
Anna Post, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet

Retail consumers as ‘freight carriers’: improving the environmental and social consequences of consumer freight movements.

People have always acted as freight carriers by carrying purchases from shop to home by car, cycle or on foot. In Sweden, 65% of these shopping journeys are made by car. In many countries, the amount of freight carried by individuals between shop and home is unknown, but associated environmental emissions are considerable.

Internet shopping, however, is changing shopping practices; freight movements that previously would have been made by individuals are now being made by delivery vans. Online shopping is influencing car ownership and physical mobility, with some evidence suggesting that online shopping is leading young people to postpone purchasing their first car and persuading households that a second car is unnecessary.

This study aims to determine how much freight is currently transported by individuals, how this will change as online shopping develops and to suggest policies which might improve the environmental and social footprints of this activity.

Medverkande i projektet:
Kevin Cullinane
, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan

The show must go on: The role of leaders and organizations on retail employees’ service delivery.

The retail industry has grown in size and importance and today, on average, a country’s employement consists of 10-15 percent service employees.

This industry has a unique qualifier in that service delivered by an employee may influence whether a customer decides to become a repeat customer. Consequently, frontline employees have great impact on a retail organization’s bottomline. Service delivery, in turn, is impacted by many factors.

Given this, the proposed project will utilize a quantitative research design with data collected from retail employees and their managers in order to uncover the impact of leaders and organizations on retail employees' service delivery. The results are anticipated to be useful to management scholars as well as to retail organizations.

Concrete outcomes include scientific dissemination (international peer-reviewed journals and conference presentations) and practical dissemination (such as training and ”white paper” which translates the research findings into practical and workable knowledge for retail organizations and their managers).

Medverkande i projektet:
Jessica Bagger, Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan

Andrew Li, West Texas A/M University, USA.
Ping (Tyra) Shao, California State University, Sacramento, USA

Detaljhandelns finansialisering

Detaljhandeln har under de senaste tjugo åren genomgått stora förändringar – i termer ägande, affärsmodeller och marknadsföring – som kan tolkas i ljuset av en större förändring där samhället i allt högre grad genomsyras av finansiell ekonomi. Denna övergripande förändring har främst studerats som globala processer där finansmarknadens aktörer har tillskrivits ökat inflytande över marknader, politik och ekonomi. Detta projekt tar ett annat grepp genom att utgå från människors vardagsliv.

Vi ser detaljhandeln som en betydelsefull bransch och ett viktigt gränssnitt för att studera vardagslivet i termer av nya relationer mellan sparande, lånande och konsumtion. Branschen är också viktig för att förstå nya affärsmodeller och finansiella innovationer inom en expanderande privat tjänstesektor.

Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar historiska och etnografiska metoder i syfte att skildra detaljhandelns strukturomvandling från 1980-talet och framåt, med fokus på det allt tätare samspelet mellan detaljhandeln, finansmarknadens aktörer och människors vardagsliv.

Deltagare i projektet är Oskar Broberg och Marcus Gianneschi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Motiv och emotioner som påverkar konsumenter att köpa ekologiska produkter på internet

Allt fler konsumenter väljer att handla på Internet. Allt fler konsumenter väljer också att köpa ekologiska produkter. Huruvida den kraftiga ökningen av internethandeln kommer att bidra till en mer ekologiska och etisk medveten handel kvarstår att undersöka. Detta projekt syftar till att primärt undersöka hur köpbetingelserna på nätet påverkar konsumenter ekologiska och etiska köpbeteende. Det sekundära syftet är att undersöka vilken betydelse olika emotioner har för e-konsumenters preferenser av ekologiska produkter samt i vilken grad inköp av ekologiska produkter medför kvalitativt och kvantitativt andra känslor än inköp av icke-miljömärkta produkter.

Projektet genomförs med intervjuer och enkäter. Projektet ämnar öka kunskaperna om vilka motiv och känslor som påverkar individens ekologiska val på nätet. Detta bidrar till en bättre förståelse av hur olika internettjänster för detaljhandel bör utformas för att göra konsumenter mer benägna att göra medvetna ekologiska val.

Deltagare i projektet är Sven Hemlin och Magnus Jansson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Den svenska modellen för en stark lärandekultur.
Sambandet mellan interna och externa faktorer för en långsiktig och hållbar framgång inom detaljhandeln

Svenska detaljhandelsföretag står inför stora utmaningar. Globaliseringens effekter innebär ökade krav på effektivitet och innovationsförmåga. För att bättre möta en ökad konkurrens är frågan om kunskapsöverföring viktig. Utgångspunkt för projektidén är mina tidigare studier av IKEA och Mannheimer Swartling, två framgångsrika företag med starka varumärken, och deras förmåga att överföra kunskap. Förmågan grundar sig i en stark lärandekultur med individens motivation i centrum där svenskt ledarskap vägleder genom konsensus och delaktighet. Men är detta unikt för IKEA och Mannheimer Swartling? Vår förståelse för vad som skapar starka varumärken är god men vi vet mindre om deras betydelse för kunskapsöverföring och hur effektiv kunskapsöverföring kan bidra till att stärka ett varumärke. Jag vill tillsammans med kollegor med erfarenheter om detaljhandeln och varumärken utveckla förståelsen detta.

Deltagare i projektet är Anna Jonsson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Risky retailing - how risk is constructed and negotiated by retailers, consumers and the media

I dagens risksamhälle har produktsäkerhet blivit en viktig fråga för många konsumenter. Dagens konsumenter är medvetna om och hanterar en rad olika risker kopplade till sin konsumtion. Via media och andra informationskanaler gör myndigheter, intresseorganisationer och företag konsumenter medvetna om risker kopplade till mat (t ex salt, fett, tillsatser), till föremål (t ex plaster, kemikalier), men också miljörisker och risker som de människor som tillverkar produkterna utsätts för. Tidigare studier visar att konsumenter upplever dessa olika risker som svåra att hantera. Det finns också studier som visar att konsumenter tilldelas ett stort ansvar för hanteringen av risker, t ex vid matlarm. I detta sammanhang spelar handelns arbete med att hantera risker och skapa säkerhet en viktig roll för att hjälpa konsumenter att konsumera säkert. Genom att använda olika kommersiella och icke kommersiella verktyg (tex varumärken, butiksimage, märkning kopplade till certifikat, codes of conduct) kan handeln minska komplexiteten och hjälpa konsumenter att hantera olika konsumtions risker. Resultat från tidigare studier visar emellertid att handelns arbete med risk och säkerhet är sammanflätat med och beroende av konsumenters praktiker och medias berättelser om specifika konsumtionsrisker. Syftet med detta projekt är därför att visa hur risk förhandlas mellan handeln, konsumenter och media för att på så sätt generera en bredare kunskap om vilka konsekvenser handelns arbete får och hur detta arbete kan förbättras.

Deltagare i projektet är Maria Fuentes, Ulrika Holmberg och Christian Fuentes, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Att arbeta i den digitala modedetaljhandeln: en studie om nya teknologier och förändrade arbetspraktiker

Digitaliseringen av detaljhandeln har förändrat arbetet för handelsanställda och ställer krav på nya kompetenser och kunskaper inte minst kring teknologi och digitala medier. Mötet med kunden förändras också drastiskt när anställda inte längre möter kunderna fysiskt i butik utan istället på nätet genom digitala gränssnitt. Servicebranschen ställer ofta krav på hur deras anställda ska se ut och bete sig i sitt arbete, inte minst hur de ska bemöta kunder, vilket involverar både emotionellt och estetiskt arbete. Detta är väldigt tydligt inom detaljhandeln och gäller inte minst för modebutiksanställda. Projektet syftar till att undersöka hur detta arbete förändras och vilka nya krav som ställs bland anställda när digitaliseringen inom detaljhandeln ökar med uppstart av web shops etc. Projektet ämnar bidra till ökad kunskap kring hur den digitala utvecklingen i branschen påverkar de anställdas arbetspraktiker.

Deltagare i projektet är Magdalena Petersson McIntyre, Niklas Hansson och Lena Hansson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

E-handel: En rättvisare och grönare handel?

Distributionssystemet för dagligvaruhandel genomgår sedan en längre tid en strukturomvandling, vilket bl.a. lett till fortlöpande nedläggningar av butiker och ökade externetableringar. Detta har lett till försämrad tillgänglighet för boende i drabbade områden i såväl glesbygd som städer och är något som föranlett forskarvärlden att börja tala om s.k. food deserts. Vid utvärdering av distributionssystem fokuseras ofta kostnadseffektivitet och miljöeffektivitet (hållbarhet). Begreppet distributions-ekonomisk effektivitet tillför emellertid en rättvisedimension vid utvärdering av olika distributionssystem, vilket innebär att vinsterna i systemet ska fördelas rättvist samt att inga konsumentgrupper (särskilt resurssvaga) får missgynnas till följd av systemets utformning. Syftet med projektet är att undersöka e handelns roll som möjliggörare för ökad tillgänglighet och därmed även ökad rättvisa i distributionssystemet för dagligvaror.

Deltagare i projektet är Elisabeth Karlsson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Politisk handel

I dagens konsumtionskultur har människors vardagliga konsumtion politiserats. Konsumenter förväntas t ex tänka på miljön och hålla sig informerade om produktionsvillkor för att kunna utforma sin konsumtion på ett ansvarsfullt sätt. Handeln har varit lyhörd för denna utveckling och gjort politiska frågor till en del av sina kommersiella erbjudanden. På så sätt har också handeln politiserats och politik gjorts till en kommersiell vara. Syftet med det här projektet är att undersöka och begreppsliggöra de sociala och kulturella mekanismer och de möjligheter och problem som politisk handel innebär. Genom en etnografisk studie av Världsbutikerna (fair trade), Polarn och Pyret (genus) och Ekobutikens (miljö) söker vi svar på frågorna: Hur görs produkter politiska? Vilken politik byggs in i produkterna? Vilka funktioner och vilken mening har dessa produkter för konsumenters praktiker och livsprojekt? Målsättningen är att generera kunskap som gör det möjligt för forskare och praktiker att 1) förstå hur politisk handel kan göras mer attraktiv/meningsfull för konsumenter 2) kritiskt diskutera den politiska handelns hållbarhet och konsekvenser.

Deltagare i projektet är Christian Fuentes, Maria Fuentes och Lena Hansson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt Richard Ek, Institutionen för Service Management vid Lunds universitet.

Shoppingturism från ett hållbart perspektiv

Turism och shopping är två konsumtionsrelaterade fenomen som växer i takt med att hushållens inkomster ökar både som separata företeelser och i form av s.k. shoppingturism. Kännetecknande för så väl turism som shopping är en mängd motsättningar mellan å ena sidan positiva konsekvenser för regioner och städer som ökat antal arbetstillfällen och inkomster samt upplevelser för den enskilde konsumenten och å andra sidan negativ påverkan på miljön i termer av resurs- och energiförbrukning, på social hållbarhet relaterat till arbetsförhållanden och på konsumentens välbefinnande.

Mot bakgrund av dessa motsägelser är det viktigt att undersöka hur fenomenet shoppingturism förhåller sig till ett hållbart samhälle och hållbara konsumtionsmönster. Detta projekt handlar om att beskriva och definiera hållbar shoppingturism. Projektet är relevant för en rad samhällsaktörer inte minst för företrädare för turismbranschen och handeln då det kommer att utveckla kunskap om hur shoppingturism kan bli mer ”hållbar”, vilket anses öka dessa branscher legitimitet.

Deltagare i projektet är Cecilia Solér, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Shopping och staden: En studie om turisters och bofastas shoppingpraktiker

Göteborg är en av många städer som satsar på att bli en shoppingdestination. Kommun och näringsliv arbetar gemensamt för att staden skall bli mer shoppingvänlig för både turister och bofasta. Det finns en uttalad ambition om att omvandlingen skall ske med hänsyn till hållbarhet. Men hur kan denna omfattande förvandling ske?

Syftet med forskningsprojektet är att beskriva och analysera vilka shoppingpraktiker som utförs i Göteborg, varför de utförs och vilken roll olika handelsplatser spelar för att möjliggöra och att forma dessa praktiker. Undersökningen fokuserar på tre konsumentgrupper – utländska turister, inhemska turister och boende i Göteborg – och hur de använder olika platser i staden när de handlar – shoppingcentrum, shoppinggator, köpcentrum och specifika butiker. Med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys ämnar vi undersöka hur shoppingen i Göteborg faktiskt går till och vad som krävs för att möjliggöra dessa praktiker.

Deltagare i projektet är Ulrika Holmberg och Christian Fuentes, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Organisatorisk och institutionell riskhantering - en jämförelse av två branscher

Detaljhandelns speciellt utsatta läge i allmänhetens medvetande och massmedias uppmärksamhet gör att riskbegreppet blir mer strategiskt relevant för detaljhandeln än för många andra sektorer i ekonomin. Man skulle därför kunna förmoda att det där tidigare och mer konsekvens uppstår kompetens, uppmärksamhet, rutiner och egenheter i hanteringen av sådana hot eller störningar som riskbegreppet omfattar. Skandaler rörande livsmedelshygien eller påstådda terrordåd mot kycklingar varvas med rapporter om missförhållanden vid produktionsanläggningar i tredje världen. Möjligen kan små butiker vara mindre utsatta, men säkert är det inte. Nyligen rapporterades om hälsokostpreparat som innehåller andra komponenter än vad som anges på varudeklarationen. Små hälsokostbutiker kan på det sättet bli indragna i stora processer ¿ eller åtminstone påverkade. Här intresserar vi oss för de stora detaljhandelsföretagen då de på grund av sin storlek kan förväntas uppleva fler dimensioner av risk. De frågeställningar vi fokuserar rör

  • hur de bygger upp beredskap för att hantera potentiella hot
  • hur de reagerar på signaler som kan tyda på att nya eller kända risker aktualiseras
  • hur de interagerar med eller responderar på uppgifter i massmedia eller i ryktesspridning

Vi avser att med studier av detaljhandelns och sjukvårdens hantering av risk som grund och med hjälp av komparativa analyser mellan dessa sektorer öka och fördjupa kunskaperna om risksamhällets dynamik. Vi är särskilt intresserade av att bidra med insikter om hur organisationer - företag och förvaltningar - genom sitt sätt att hantera risker bidrar till att risker skapas, vidmakthålls eller avvecklas.

Deltagare i projektet:
Östen Ohlsson, Ulla Eriksson-Zetterqvist, Nicklas Egels Zandén och Rebecka Arman. Ulla Eriksson-Zetterqvist är verksam vid Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Övriga är verksamma vid Handelshögskolan i Göteborg.

Handelns avbildning, bildning och ombildning

Avbildningar av priser och prisnivåer inom dagligvaruhandeln finns i många olika former: för specifika produkter, varukorgar, butiker, kedjor, butiksformer, orter, regioner eller länder. Att kunna åstadkomma jämförelser mellan sådana enheter är förenat med varierande grad av komplexitet. Den relativt stora heterogenitet som karaktäriserar detaljhandeln (såväl när det gäller sortiment och detaljhandelsformer) är en av flera intressanta utmaningar i avbildningstekniskt hänseende. Parallellt med framväxten av nya tekniker och praktiker som underlättar prisjämförelser (t.ex. via datorer eller mobiltelefoner) sker det också framväxt av tekniker och praktiker som försvårar prisjämförelser (t.ex. egna märkesvaror, bonussystem, rabatter och medlemserbjudanden). Avbildning av dagligvaruhandelns priser involverar också en mängd olika aktörer: detaljhandelsföretag, utredningsföretag, fackliga organisationer, media, konsulter, fastighetsbolat etc. Centrala frågor för oss blir också på vilket sätt teorier, modeller mätinstrument och mått utformas och används i avbildningen av priser och prisnivåer och vilka konsekvenser det får. Syftet med studien är att undersöka hur avbildning a dagligvaruhandelns priser går till: de effekter avbildningar har för dagligvaruhandelns utformning; samt hur de inverkar på utvärderingar av dagligvaruhandeln.

Deltagare i projektet:
Hans Kjellberg verksam vid Handelshögskolan i Stockholm och Johan Hagberg, verksam vid Handelshögskolan i Göteborg och Högskolan i Borås.

The internal internationalization process of Swedish retail firms

Research has shown that the dynamics of the firm as a whole are likely to change rather dramatically as it seeks to expand internationally thereby facing new challenges and opportunities. In particular, interatcions with other firms and organizations in the international arena and adaptions to the changing environment present challenges for the firms, implying that internationalization is considered a major strategic decision, and for it to become successful, it requires the firms to go through a learning and change process to handle and adapt to the new situation. Using retail firms' internationalization processes as an extreme case, and attempting to contribute, the research questions addressed are: 1) What internal organizational changes occur during firms' internationalization process; and 2) How are the required processes for organizational change implemented?

Deltagare i projektet:
Katarina Hamberg Lagerström och Roger Schweizer, verksamma vid Handelshögskolan i Göteborg.

Etisk konsumtion i svensk detaljhandel: fairtrade i 2000-talets Sverige

För att förstå de förändringar i värderingar som skett vad gäller etisk konsumtion så behöver vi studera relationer mellan marknadsaktörer. Vår utgångspunkt är att konsumenter, i likhet med andra aktörer, agerar på marknaden som en politisk arena där olika intressen hela tiden interagerar och söker skapa hållbara relationer. Marknadsteorier influerar handelspraktiker och etik blir till i företagspraktiker. Syftet med forskningsprojektet är att studera hur fairtrade skapar relationer mellan marknadsaktörer. Fairtrade antas här utgöra en egen marknad som konstrueras i samarbete mellan olika marknadsaktörer såsom producenter, återförsäljare och konsumenter men också etiska produkter, varumärken och marknadsföringsstrategier. Vi avser analysera forskningsdata från tre överlappande fält: 1) dagligvaruhandeln; 2) marknadsföring och; 3) vardagskonsumtion.

Deltagare i projektet:
Lena Hansson och Niklas Hansson, båda verksamma vid Centrum för Konsumtionsvetenskap (CFK) vid Handelshögskolan i Göteborg.

Macken - glesbygdens sista utpost eller en ny hyperheterogen butiksarena?

Planeringsbidraget kommer att användas till att skriva forskningsansökningar för projekt som syftar till att genomföra etnografiska fallstudier av bensinstationen som vidgar kunskapen om bensin, livsmedel, mat och tjänster vid bensinstationen. Sökande kommer att fokusera på arenans heterogenitet och köpsituationens inverkan där konsumenternas beteende i stor grad präglas av komparativ ansats där fallstudierna är uppdelade på att både studera central placerade stationer och glesbygdsmackar. Meningen är att belysa vilka skillnader ¿ och inte minst likheter - som förekommer mellan de stationer som drillar ett modernt, vältrafikerat transportsystem och de som servar glesbygdens utkanter. En annan frågeställning som är aktuell är hur stationer påverkas av dess tillgänglighet - kundernas resvanor och stationens geografiska placering.

Deltagare i projektet:
Daniel Normark, verksam vid Karolinska Institutet

Butiker och konsumenter i det hållbara matlandskapet

Vi har fått en mångfald av aktörer som på olika sätt tycks främja hållbarhet och verka som "hållbara butiker". Butikerna har emellertid fått en ny karaktär och kan sakna en lokal att besöka (hemleverans - butiken är en låda eller virtuell) eller vara väldigt påtaglig med en "retrokänsla" (marknad eller specialbutik). De traditionella dagligvarubutikerna i sin tur skapar egna "hållbarhetsrum" i butikerna där de ekologiska, rättvisemärkta och hållbara produkterna exponeras. Eller så skapas en känsla av hållbarhet genom att enbart låta varumärkena symbolisera och visa på hållbarhet. För konsumenten utgör därmed den "hållbara butiken" en del av ett komplext matlandskap med många valmöjligheter.  Syftet är att beskriva och analysera hur hållbarhet kommer till uttryck i olika köpsituationer och handelsformer; hur konsumenter resonerar och agerar i fröhållande till hållbarhet; samt på vilket sätt handelns formar och formas av denna hållbarhetsorientering. Vi kommer bland annat att undersöka vilken roll aspekter som närhet, äkthet, tidsåtgång, resursanvändning, ursprung och retrospektion spelar i denna orientering.

Deltagare i projektet:
Eva Ossiansson verksam vid Handelshögskolan i Göteborg, Johan Hagberg, verksam vid Handelshögskolan i Göteborg och Högskolan i Borås och Barbro Johansson, verksam vid Centrum för Konsumtionsvetenskap (CFK) vid Handelshögskolan i Göteborg.

Marknad, entreprenörskap och praktik: En studie av apotek i omvandling

Den svenska apoteksmarknaden är under omvandling och andra aktörer än Apoteket AB kommer inom kort att få bedriva detaljhandel med läkemedel till konsument. Det huvudsakliga argumentet för en omreglering är att det förväntas leda till ökad tillgängligheten till läkemedel och att läkemedelspriserna pressas. Vilka aktörer som kommer att dominera marknaden är emellertid en öppen fråga. Företrädare för olika, ibland motstridiga, intressen agerar för att stärka sina positioner och flera viktiga politiska frågor står på spel: Kommer vi att få se en utveckling med stora kedjor som äger apoteken eller med mindre företag som äger lokala apotek? Kommer apotekarnas professionella status att stärkas eller kommer en konkurrensinriktad detaljhandel att vara de som formar den framtida apoteksmarknaden och dess praktik?

I projektet kommer tre apotek med olika ägarförhållanden att studeras; ett apotek som ägs av en internationell kedja, ett apotek som ägs av en entreprenör som inte är apotekare (till exempel en ICA-handlare) samt ett apotek som ägs av en enskild apotekare. Genom ett etablerat samarbete med forskare vid Warwick Business School, Bergamo University, University of Alberta och Florida Atlantic University görs dessutom jämförelser med apotekssystemen i Italien, Storbritannien och USA.

Deltagare i projektet:
Kajsa Lindberg är ekonomie dr och Petra Adolfsson är filosofie dr i företagsekonomi.
Båda är verksamma vid Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Estetiskt arbete och intersektionalitet i detaljhandeln: En studie av anställdas upplevelser av krav på utseende

I detaljhandeln har många anställda krav på sig att uppfylla ett visst utseende. Det kan vara skönhetsnormer eller förväntningar på etniska, klasspecifika och åldersmässiga utseenden. Dessa krav ingår i arbetet och kan kallas estetiskt arbete. Genom att behålla kontroll över anställdas estetiska framtoning, försöker arbetsgivare skapa en överensstämmelse mellan personalens utseende och organisationens identitet.

Projektet är en studie av estetiskt arbete och intersektionalitet i servicebranschen, med detaljhandeln som exempel. Intersektionalitet är ett relativt nytt begrepp och innebär att genus studeras i samspel med andra sociala kategorier som klass, ålder, etnicitet och nationalitet.

Detaljhandeln är en växande bransch med låg utbildningsnivå som fungerar som en ingång till arbetsmarknaden. Estetiska krav medför en specifik slags diskriminering. Kraven som oftast är genusspecifika, är starkare för kvinnor samt ser olika ut för män och kvinnor. Projektet kommer bland annat att bidra med ny kunskap om de erfarenheter av estetiskt arbete anställda i detaljhandeln har och hur de upplever krav på estetiskt arbete som arbetsgivare ställer på dem.

Deltagare i projektet:
Magdalena Petersson är etnologie dr och Marcus Gianneschi är doktorand företagsekonomi
Båda är verksamma vid Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Hur samverkar butikschefer och deras medarbetare för att bli framgångsrika?

Framgången för en butik hänger ihop med hur butikspersonalen lyckas förmå kunderna att bli intresserade av och att köpa en vara. Många gånger handlar det om hur personalen bemöter och påverkar kunden och hennes köpbeteende på ett framgångsrikt sätt. Det handlar också om att personalen är kreativ i sitt arbetssätt för att hitta nya lösningar i bemötande och påverkan av kunderna - med andra ord skapa innovationer i arbetet. För att detta ska bli verklighet måste en butikschef ha valt ut bra personal, skapat goda relationer med personalen och lett verksamheten på ett sätt som gynnar innovationer i butiksarbetet. Ett sådant ledarskap kräver att ledare och medarbetare och medarbetare sinsemellan samverkar på ett väl fungerande sätt. I studien kommer forskarna att titta närmare på relationerna mellan butikschefer och deras medarbetare med hjälp av LMX-teorin i olika detaljhandelsbranscher.

Deltagare i projektet:
Sven Hemlin är docent i psykologi, Lisa Olsson är doktorand i psykologi och Lisa Rudolfsson är fil mag i psykologi .  De två förstnämnda är verksamma vid Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan samt Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet och Lisa Rudolfsson vid Högskolan i Borås