Arbetslivsforskning

Forskningsområdet omfattar arbetsmarknadens institutioner, aktörer och politik i ett nationellt, europeiskt och globalt perspektiv. Ett område som studeras är förändrade former och förutsättningar för flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden, såsom hur regleringen av tidsbegränsade anställningar och anställningar via uthyrningsföretag har förändrats över tid. Vad gäller arbetsmarknadspolitik som politikområde studeras dess omvandling under de senaste årtiondena, i en tid av massarbetslöshet och välfärdsstatlig åtstramningspolitik. Ett annat område fokuserar på ålder och arbete, såsom ungas inträde på arbetsmarknaden liksom äldres utträde från arbetsmarknaden i och med pensionering. Det senare berör till exempel frågan om möjligheter och hinder för ett förlängt arbetsliv bland olika grupper på arbetsmarknaden. Det finns även en tradition på institutionen att studera arbetsmarknadens parter, till exempel genom att analysera förutsättningar och hinder för fackligt samarbete i Europa. Ett globaliseringsperspektiv är även relevant, såsom i relation till nya former av migrationsströmmar till Sverige.

Forskningsområdet innefattar studier om arbetsvillkor och arbetsmiljöer på individ-, grupp-, organisations- och branschnivåer. Vi studerar hur arbetsvillkor samspelar med samhällstrender, organisering, ledarskapspraktiker och arbetsmarknad - och hur detta påverkar arbetsvillkor och arbetsmiljöer. Vår forskning har ofta ett hållbarhetsperspektiv och rör både risker och resurser, framförallt i den psykosociala arbetsmiljön och ibland i interaktion med fysiska arbetsmiljöförhållanden. Ett område rör hur hälsa, välbefinnande, sjukskrivning och övergångar in och ut ur arbetslivet påverkas genom arbetsvillkor och arbetsmiljö. Detta studeras bland annat kopplat till genusfrågor, socioekonomisk status, utvecklingsfrågor och åldrande. Ett näraliggande område rör hur lärande, attityder och engagemang påverkas av arbetsvillkor och arbetsmiljön. Ytterligare ett område omfattar hur olika former av delaktighet och styrning påverkar våra arbetsvillkor, exempelvis vid utformningen av nya organisationsformer, inom ramen för olika yrkesgruppers löpande organisering eller i samband med politisk reformer.

Forskningsområdet innefattar studier om metodik och kompetenser för att hantera konflikter, samverkan kring svårlösta och komplexa frågor, förändringsledarskap och angränsande teman. Ett delområde gäller studier av konflikter, kränkande särbehandling och konflikthantering på arbetsplatser. I detta område ingår studier om organisationskonsulters arbetssätt och om utredningar av kränkande särbehandling. Vi har också byggt upp kunskap och modeller kring strategier för att bygga robusta samarbetskulturer vid olika typer av arbetsplatser. Ett andra delområde gäller metoder och faciliteringsrollen när företrädare för olika intressen och funktioner ska samverka om hanteringen av komplexa frågor av olika slag. Ett tredje delområde vi studerar är förändringsteorier och implementeringsarbete bland verksamhetsledare, bl.a. vad gäller lokala integrationsprojekt och implementering av nya arbetssätt.

Forskningsområdet innefattar studier om arbetets organisering, ledning och styrning på olika nivåer och hur detta påverkar anställda. Här ingår studier som rör förutsättningar för och utveckling av hållbara arbetsorganisationer och hållbart ledarskap, både i offentlig och privat sektor. I våra studier har vi ofta fokus på praktiker för styrning, organisering, chefs- och ledarskap samt hur samhällstrender såsom globalisering, digitalisering och granskningskultur påverkar ledning och organisering av arbetet. Dessa ger ofta komplexa organisatoriska förutsättningar vilket studeras både i vidare mening och kopplat till mer specifika frågor och områden. Ett sådant område rör organisationers strategier för flexibilitet och stabilitet i bemanning. Andra områden rör praktiker för organisationsutveckling, human resource management, lönesättning, standardisering, employer branding och värdebaserad styrning samt hur organisationer kan bygga kapacitet för att möta behov av att arbeta i högre åldrar (age management).

Forskningsområdet undersöker betydelsen av yrken och professioner på såväl samhälls-, organisations- och individnivå. Studier av yrken ger kunskap om hur arbetsdelningen i samhället och i organisationer återskapas och utvecklas. Yrken positionerar individer i samhället och i organisationer och förser dem med kulturella, ekonomiska och sociala resurser och berör frågor om uppväxt, utbildning, erfarenheter och identitet. Professionsforskning är ett område som riktar särskilt uppmärksamhet mot yrkesgruppers professionaliseringsprojekt, professioners och professionellas villkor och professioners ageranden för att vidmakthålla inflytande över det specifika kunskapsområdet. Inom området studeras även socialisations- och identitetsprocesser inkluderat karriärer, införlivande och utövande av kunskap, kompetens och färdigheter i yrken. Frågor om allmänhetens förtroende för, tillit till och uppfattningar om status för olika yrken och professioner är av intresse – liksom hur yrkesutövare i olika yrken upplever dylika erkännandeformer.