En av de största utmaningarna för dagens välfärdsstater utgörs av ”det åldrande samhället”, det vill säga en kontinuerligt växande andel äldre i befolkningen. Denna utveckling innebär stora ekonomiska påfrestningar på moderna samhällen då en äldre befolkning konsumerar mer välfärdstjänster jämfört med en yngre och detta samtidigt som de i lägre grad är delaktiga på arbetsmarknaden. Eftersom levnadsåldern har ökat i befolkningen bedömer pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25) det som oundgängligt att förlänga arbetslivet. Detta för att pensionerna inte ska bli för låga och för att välfär-den fortsättningsvis kan bibehållas. En vanlig strategi för att hantera konsekvenserna av ett åldrande samhälle är idag att höja pensionsåldern och att stimulera människor till att arbeta längre.

Även om arbetskraftsdeltagandet i hög ålder har ökat, är det emellertid känt att vissa personer inte kan eller har svårt att kunna arbeta högre upp i ålder. Att från riksdagens håll höja pensionsåldern är därför endast ett av flera steg som är nödvändiga för att nå målet om ett förlängt arbetsliv. En betydande del av det konkreta arbetet för att realisera detta för fler grupper av anställda behöver ske på arbetsplatser och i organisationer. Här finns det stora kunskapsluckor och detta forskningsprojekt ämnar förbättra kunskapen om arbetsplatsspecifika insatser för att skapa bättre förutsättningar för ett långt och hållbart arbetsliv.

Syftet med projektet är att analysera betydelser av strategier och metoder för att behålla äldre medarbetare längre i arbete. Projektet analyserar förekomst av, individuella arbetsöverenskommelser mellan medarbetare och arbetsgivare och hur dessa påverkar anställdas pensionspreferenser. Mer specifikt studerar projektet a) förekomst av individanpassade åtgärder för äldre medarbetare b) om individanpassade åtgärder har någon betydelse för medarbetares pensionspreferens c) vilka (kön, yrkeskategorier, hälsa mm) medarbetare erhåller individspecifika anpassningar d) hur påverkar individuella förutsättningar (såsom, kön, hälsa, ekonomi, etc.,) och arbetsförhållanden (såsom fysiska, kognitiva, mentala och emotionella krav) betydelsen av individuellt anpassade arbetsvillkor?

Senast ändrad

25 september 2020