I ett internationellt perspektiv kännetecknas Sverige av en mycket hög facklig organisationsgrad men sedan mitten av 1990-talet har denna stadigt sjunkit; 2008 var organisationsgraden på samma nivå som i början på 1970-talet. Till detta kommer att organisationsgraden bland unga anställda har sjunkit mycket kraftigt. Syftet med detta projekt är just att förklara nedgången i facklig organisering bland unga löntagare. Kan förklaringen sökas i ett samhälleligt attitydskifte; är yngre löntagare idag mer individualistiskt inriktade eller organiserar de sig på andra sätt jämfört med äldre generationer av löntagare? Ska vi söka förklaringen i arbetsmarknadens strukturförändring, i betydelsen att andelen jobb eller arbetsplatser med en traditionellt svag facklig förankring ökar?

Eller är det flexibiliseringen och individualiseringen av arbets- och anställningsvillkor som motverkar en facklig anslutning? Dessa och andra frågor kommer att undersökas för att förklara ”medlemsraset” bland de unga. Vid sidan av tillgänglig arbetsmarknadsstatistik ska enkätdata analyseras. För det första, en enkät från 2006 med frågebatterier om anställdas syn på facket, t.ex. vilka frågor som det är viktigt att facket jobbar med. Enkäten möjliggör jämförelser mellan unga och gamla och fackföreningsfunktionärer, fackligt organiserade och oorganiserade. För det andra, en SOM-undersökning från 2008 (”Klass-SOM”) genom vilken fackligt organiserades respektive oorganiserades förhållningssätt till olika typer av politiskt engagemang och livsstils- och identitetsfrågor kommer att studeras. Det ges även möjlighet att jämföra organiserade och oorganiserade vad gäller sådant som individualiserade arbetsvillkor och medlemskap i a-kassan, dvs. faktorer som kan påverka anställdas fackliga anslutning. Dessutom kommer en intervjuundersökning med unga löntagare att genomföras.

Senast ändrad

22 september 2020