Image
Liten båt med dykare i vattnet jämte.
Bild från besiktningen av vraket i Brännholmsviken. I båten syns Anders Gutehall, Visuell Arkeologi Norden, och bakom dykarmasken Staffan von Arbin, marinarkeolog från Göteborgs universitet.
Photo: Jens Lindström/Nordic Maritime Group.
Breadcrumb

Vrak utanför Styrsö daterat till 1500-tal

Published

Efter dykningar kan marinarkeologer vid Göteborgs universitet slå fast att ett vrak utanför Styrsö är
från 1500-talet.
Det innebär att skeppet nu kan kopplas ihop med den fiskebebyggelse som fanns på ön vid den här tiden.

Men så mycket mer vet vi faktiskt inte om vraket som ligger i Brännholmsviken, dolt under ett tjock täcke av sediment.

Skeppet är inte känt genom några skriftliga källor. Det är inte heller undersökt i detalj så vi kan inte uttala oss om hur det såg ut eller varför det sjönk, säger Staffan von Arbin, marinarkeolog som lett dykningarna.

Hand som håller  en mörkbrun, fyrkantig träbit
En bit av skeppsvraket, det som kallas "dendrokronologiskt prov", och som nu har analyserats.
Photo: Jens Lindström/Nordic Maritime Group.

Träprover ger svar

För första gången har Göteborgs universitet genomfört egna arkeologiska dykningar. Och nu börjar resultaten från de prover man tagit på olika vrak längst västkusten komma in.
Skeppsvraket utanför Styrsö hittades redan 1994 men har fått ligga orört tills nu.

Målet med dykningarna har varit att dokumentera vraken men också att samla in träprover.

Träproverna har sedan skickats på analys i Danmark.

Enligt dendrokronologen Aoife Daly från Köpenhamns universitet är virket från vraket utanför Styrsö västsvenskt och fällt omkring år 1540, säger Staffan von Arbin.

Har skeppet använts till sillfiske?

Det innebär att årsringsdateringen visar att vraket är samtida med bebyggelsen på Brännholmsvikens strand. Troligen kan verksamheten i Brännholmsviken kopplas till den stora sillfiskeperiod som vi vet ägde rum mellan åren 1556 och 1589.
Brännholmsviken är en fornlämningsmiljö med bland annat ett stort antal ”tomtningar”, som är grunder efter fiskebodar eller motsvarande enklare byggnader.

Skeppsvraket skulle kunna ha använts som fiskebåt eller för transport av den saltade sillen, tror Staffan von Arbin.

Tillsammans med lämningarna efter bryggor, bebyggelse och begravningsplats, har vi nu en helt unikt bevarad miljö från sillfiskets dagar, säger han och fortsätter:

Mig veterligen finns ingen så ”komplett” miljö bevarad någon annanstans.

Även mynt från 1400-talet i området

Men det är faktiskt inte första gången som arkeologer från universitetet undersöker området. År 1987 hölls en seminariegrävning, arrangerad av dåvarande Institutionen för arkeologi. Den gången hittades ett mynt som kunde dateras till mitten av 1400-talet i en av de undersökta tomtningarna. Tidigare har det hittats ett mynt från 1500-talet i området.

Vid Brännholmsviken finns också en ödekyrkogård samt uppgifter om en kapellplats, omnämnd i slutet av 1500-talet som ”Styresöö Capell”. Det har även föreslagits att Brännholmsviken skulle vara platsen för den vikingatida Brännömarknaden som finns omtalad i de isländska sagorna. En spännande miljö för den som är intresserad av historia med andra ord.

Men just nu är det inte planerat för fler dykningar vid vraket.

Inte i nuläget, men i framtiden skulle det kunna bli aktuellt med ytterligare undersökningar av vraket. Platsen är lättillgänglig och ligger på beskedligt vattendjup, vilket gör den till en utmärkt plats för en ”fältskola” för blivande marinarkeologer, säger Staffan von Arbin.

Text: Cecilia Sjöberg

Detta vet vi om vraket utanför Styrsö
  • Vraket hittades 1994 av amatörarkeologiföreningen Marinarkeologiska sällskapet Götheborgskretsen (MASG).
  • Träprover från vraket visar att det är från 1540-talet.
  • Fartyget är klinkbyggt – ett byggnadssätt som förekommit under mycket lång tid i Norden.
  • Vraket är 13,5 meter långt och 4 meter brett.
  • Skeppsvraket ligger i Brännholmsviken på Styrsö i Göteborgs södra skärgård.
  • Staffan von Arbin är marinarkeolog vid Institutionen för historiska studier. Dykningarna ingår i hans avhandlingsarbete som handlar om medeltidens maritima transportgeografi i Bohuslän.

Projektet har kunnat genomföras genom anslag från Adlerbertska forskningsstiftelsen och stiftelsen VOTO – Voice of the Ocean. Det praktiska fältarbetet har utförts i samarbete med Nordic Maritime Group och Visuell Arkeologi Norden.