Ämnen och studieplaner

Flerspråkighet

Utbildningen på forskarnivå i flerspråkighet, tidigare ämnet svenska som andraspråk, ger fördjupade metodiska och teoretiska kunskaper i språkvetenskap samt gedigen erfarenhet av att analysera och behandla språkvetenskapliga problem med anknytning till flerspråkighet och svenska som andraspråk.

Den speciella kompetens som forskarutbildningen i flerspråkighet ger efterfrågas inom allt fler områden. Doktorsexamen i ämnet ger ämneslärare i svenska som andraspråk ämnesteoretisk behörighet för lektorstjänst i gymnasieskolan och är relevant även för yrkesgrupper såsom språkkonsulenter, skolledare, utbildningsplanerare och andra utbildningsansvariga. Även för till exempel  bibliotek, förlag och massmedier är kompetens om flerspråkighetsfältet värdefull.

Vid vår institution kan doktorander i flerspråkighet bland annat fördjupa sig i svenskan ur ett jämförande perspektiv, språkpsykologiska faktorer för bearbetning av andra- och främmandespråk, samt sociolingvistiska, samhälleliga och utbildningsvetenskapliga aspekter av flerspråkighet.

För anställning som lektor vid universitet och högskolor krävs doktorsexamen.

Nordiska språk

Utbildningen på forskarnivå i nordiska språk ger fördjupade metodiska och teoretiska kunskaper i språkvetenskap samt gedigen erfarenhet av att analysera och behandla språkvetenskapliga problem med anknytning till nordiska språk.

Doktorsexamen krävs för anställning som lektor vid universitet och högskolor. En examen i nordiska språk meriterar också för anställning i gymnasieskolan och vid vetenskapliga arkiv och bibliotek. Andra arbetsområden är exempelvis förlag och massmedier.

Språkteknologi

Forskarutbildningen i språkteknologi, tidigare benämnd språkvetenskaplig databehandling, ger fördjupade metodiska och teoretiska kunskaper inom det tvärvetenskapliga forskningsområdet språkteknologi. Ämnet omfattar utveckling och analys av dator- och AI-baserade metoder för bearbetning av mänskligt språk, såsom maskinöversättning, taligenkänning, språklig modellering och textanalys. Utbildningen kombinerar lingvistisk teori med metoder från datavetenskap, maskininlärning och modern AI-forskning. Fokus inom ämnet ligger på utveckling och användning av lingvistiska resurser samt avancerade språkteknologiska verktyg för att formulera och besvara forskningsfrågor, både inom språkteknologi och i angränsande discipliner. Detta innefattar arbete med text- och taldatabaser, annoteringsramverk, språkliga modeller samt infrastrukturer för datahantering och experimentell utvärdering.

Utbildningen ger fördjupad kunskap i befintliga nationella och internationella språkresurser, metodologisk kompetens i deras tillämpning och kritiska granskning, samt självständig förmåga att designa, implementera och utvärdera nya resurser och verktyg. Därigenom utvecklas doktorandernas kapacitet att bedriva empiriskt förankrad, tekniskt avancerad och teoretiskt informerad forskning.

Förmågan att med hjälp av AI-baserade och språkteknologiska metoder analysera, strukturera och generera språklig information är central i system för informationsåtkomst, kunskapsutvinning och avancerad textbehandling, såsom översättningstjänster, sökplattformar och datorstödd språkinlärning. Dessa tekniker är även grundläggande inom korpusbaserad språkforskning och utveckling av digitala språkresurser, där de möjliggör storskalig, systematisk och empiriskt förankrad analys av språkliga data. Mot denna bakgrund har språkteknologisk forskningskompetens en strategiskt viktig roll i det digitaliserade informationssamhället och efterfrågas i ökande grad såväl inom akademin som i offentlig och privat sektor.

Humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap

Vår forskarutbildning i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap ger sådana kunskaper och färdigheter samt den kritiska förmåga som behövs för att kunna planlägga, genomföra och redovisa vetenskapliga studier av lärande, undervisning, utbildning och socialisation utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv. Utbildningen ger fördjupade kunskaper och färdigheter i teorier och metoder som är relevanta för lärarprofessionen.

Skolans utbildning ska enligt skollagen bedrivas på vetenskaplig grund. Inom ämnet humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap byggs sådan kunskap. Ämnet riktar sig till dig som har lärarexamen och utbildningen är kopplad till den fakultetsgemensamma forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL). 

Vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi finns möjligheter att knyta avhandlingsprojekt till institutionens profilområden.

• Inom området svenskämnenas didaktik finns många möjliga forskningsuppgifter både vad gäller ämnet svenska och ämnet svenska som andraspråk. Flera av områdets forskare är intresserade av elevers litteracitet, av skrivande och ämnesspråk. En sak man fortfarande vet väldigt lite om är vad som händer i skolans undervisning med svenskämnets språkliga delar, såsom grannspråk, språkhistoria och språksociologi.
• Inom området text och interaktion kan man ta sig an forskningsuppgifter kring olika slags texter eller former för interaktion som elever möter eller förväntas producera.
• Inom området flerspråkighet och svenska som andraspråk kan man studera skolans språkpolitik, andraspråksdidaktik eller språkbruk i flerspråkiga skolmiljöer.
• Inom området grammatik kan man exempelvis arbeta med att utveckla och pröva grammatikdidaktiska modeller.
• Inom området för lexikologi, lexikografi och fraseologi kan man undersöka skolans arbete med elevers ordkunskap och användning av ordboksresurser.
• Inom området språkteknologi kan man studera hur språkteknologiska resurser kan stödja undervisning och lärande.