Doktorandporträtt: Xurui Zhang

Bild

Varför valde du att söka en doktorandtjänst inom flerspråkighet?

Min främsta motivation att söka doktorandutbildning var att många av de frågor jag ville besvara i min masteruppsats fortfarande stod öppna när jag lämnade in den vid Universitetet i Oslo 2022. I masterprojektet undersökte jag hur norskkunskaper hos kinesisktalande – både hos dem som behärskade engelska och hos dem som inte gjorde det – påverkades av kinesiska och/eller engelska. Studien gav flera intressanta resultat, men väckte samtidigt nya och mer komplexa frågor: inte bara ”om”, utan också ”vad”, ”hur” och, inte minst, ”varför”. Jag insåg att jag inte ville nöja mig med att låta dessa frågor förbli obesvarade (det hade varit mycket frustrerande att leva med dessa obesvarade frågor resten av mitt liv) – och det var just därför jag ville fortsätta med en forskarutbildning.

Jag tog min masterexamen i norska som andraspråk. Att jag sökte doktorandutbildning i Sverige hade två skäl. För det första är norska och svenska nära besläktade språk, och de syntaktiska fenomen som jag är intresserad av finns i båda språken. Detta ger en stark grund för vidare forskning (och dessutom är det ju Göteborg! Det är helt okej att prata norska här). För det andra har Sverige en längre och bredare tradition av forskning om flerspråkighet i Norden. Denna solida forskningskontext var också en viktig anledning till att jag sökte just detta doktorandprojekt här.

Vad handlar ditt doktorandprojekt om?

Mitt doktorandprojekt undersöker hur första- och andraspråk påverkar inledningsskedet i inlärningen av ett tredjespråk – det vi kallar ”the initial state of third language acquisition”. Jag är särskilt intresserad av syntax. Idag är flerspråkighet nästan en självklarhet, och det är mycket viktigt att förstå hur människor lär sig nya språk – både för undervisningen och för samhället i stort. Forskningen om så kallad ”transfer” i inlärningen av ett tredje språk har ökat sedan 2000-talet, men forskarna är fortfarande oeniga: Är det modersmålet som har störst inflytande? Är det andraspråket? Är det det språk som liknar det nya språket mest? Eller spelar båda språken en roll – och i så fall, hur fungerar detta inflytande?

Min forskning baseras på experiment. För detta ändamål har jag konstruerat två semi-artificiella språk: ett med svenskt ordförråd (med formella drag som liknar engelskan) och ett med japanskt ordförråd (med kanji som liknar kinesiskan). På detta sätt kan jag undersöka hur modersmålstalare av kinesiska med hög nivå i engelska som andraspråk uppfattar och producerar syntaxen i meningar på nya språk som delar formella drag med antingen deras första- eller andraspråk.

Här kan du se min första poster (jag är otroligt glad över att få presentera den!), där jag redovisar några av resultaten från en av studierna i projektet.

Vad är det bästa med att vara doktorand?

Jag tror att den största fördelen med att vara doktorand är att jag får stöd för att utforska de frågor som jag själv är mest nyfiken på. Under masterstudierna handlade mycket om att ta del av andras teorier och forskning, medan doktorandtiden ger mig möjlighet att själv fördjupa mig i frågorna och bidra med ny kunskap.

Det stöd jag får är mångfacetterat. Först och främst är det akademiskt: jag har (ganska) gott om tid att läsa, skriva och diskutera frågor med kollegor – och jämfört med mitt masterutbildningen, där jag bara hade två år på mig, känns det lyxigt att ha dubbelt så mycket tid. Mina handledare har också alltid varit mycket positiva till de idéer jag kommer med, och de uppmuntrar mig att vara modig och prova nya forskningsmetoder.

Dessutom får jag ekonomiskt stöd. Jag har möjlighet att söka olika stipendier för att delta i konferenser och många av dessa medel är särskilt riktade till doktorander. Doktorandstudierna innebär dessutom en anställning, vilket ger en relativt stabil inkomst. Att få kombinera rollerna som student och anställd på detta sätt upplever jag som ett privilegium.

Har du några tips till den som vill söka en doktorandtjänst? Vad bör man tänka på?

För att bli doktorand är det avgörande att ha ett genuint intresse för forskning. Att skriva en doktorsavhandling är ingen enkel uppgift – det kräver uthållighet och förmåga att arbeta under långvarig press. Just därför är det viktigt att bevara engagemanget för projektet genom hela processen. Innan du ansöker är det klokt att läsa jobbannonsen noggrant och bekanta dig med den akademiska miljön och expertisen vid institutionen. Men det viktigaste är faktiskt att skicka in ansökan. Om du hittar en tjänst som verkligen väcker ditt intresse, tveka inte – klicka på ”ansök”!