Bild
Viktoria Strandberg
Foto: Karin Wenzelberg
Länkstig

Doktorandporträtt: Viktoria Strandberg

Hur fungerar egentligen ordföljden i svenskan när vi pratar – och varför bryter vi ibland mot grammatikbokens regler? I sitt doktorandprojekt i ämnet Nordiska språk undersöker Viktoria Strandberg ett språkligt mönster där verbet hamnar på tredje plats, ett fenomen som visar sig vara vanligare än man tror.

Vad handlar ditt doktorandprojekt om?

Bild
Viktoria Strandberg
Viktoria Strandberg doktorerar i Nordiska språk.
Foto: Karin Wenzelberg

Mitt projekt handlar om ordföljd i talspråk. Jag undersöker en ordföljd där verbet kommer på tredje plats, till exempel Sen vi gick hem. Här står verbet gick på tredje plats i stället för på andra plats efter sen. De flesta skulle nog anse att ordföljder som Sen vi gick hem är ogrammatiska i standardsvenska, och något som bara förekommer i inlärares svenska eller i förortsindexerad svenska. I mitt doktorandprojekt undersöker jag den här ordföljden i förstaspråkstalares svenska, där den faktiskt förekommer – trots att de flesta grammatikböckerna dömer ut den som ogrammatisk.

Varför valde du att söka en doktorandtjänst nordiska språk?

Jag kände att det fanns mycket mer att veta om de ordföljdsmönster jag skrev om i min magisteruppsats och ville fortsätta undersöka dem. Innan jag fick en doktorandtjänst jobbade jag som universitetsadjunkt, och ville doktorera för att kunna undervisa i fler kurser i mina ämnen svenska och svenska som andraspråk.

Vad är det bästa med doktorandlivet?

Allt man får lära sig! Man får en riktigt bra utbildning och blir expert i sitt eget ämne. Eftersom man är sin egen projektledare under så lång tid, lär man sig också att ta ansvar för större projekt och se till att de följer tidsramarna. Man får också möjlighet att resa en del och besöka andra universitet i olika städer och länder.

Har du några tips till den som vill söka en doktorandtjänst? Vad ska man tänka på?

Ge inte upp! För mig tog det många år att bli antagen, men det var helt klart värt det när jag väl lyckades. När jag blev antagen märkte jag också att det var en fördel att ha skrivit många ansökningar, eftersom man då får mycket träning i att motivera fram sitt forskningsprojekt – något som jag haft stor nytta av genom forskarutbildningen. Ett annat tips är att försöka samla andra erfarenheter som är bra att ha som doktorand. Det är bra att ha undervisningserfarenhet och söka anställningar som projektassistent i forskningsprojekt. Att ha deltagit i någon konferens och till och med kanske skrivit någon artikel kan också vara en nyttig uppvärmning och en bra merit.

FAKTA

Doktorerar i: nordiska språk

Påbörjade forskarutbildningen: 2023

Utbildning: magisterexamen i svenska språket, kandidatexamen i tyska och svenska