Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Snow Hill
Nu kan du också besöka den välbevarade vinterstationen på Snow Hill ön där Otto Nordenskjöld och delar ur hans polarexpedition bodde och arbetade vintrarna 1902 och 1903.
Länkstig

Hundra år gammal forskningsstation i Antarktis öppnas nu för alla

Publicerad

Nu kan allmänhet och forskare ta del av Otto Nordenskjölds snart 120 år gamla Antarktisexpedition. Det är möjligt genom de virtuella 3D-miljöer forskare vid Göteborgs universitet har skapat.

Forskningsstationen på Snow Hill-ön, stenhyddan i Hoppets vik, där strandsatta forskare länge lyckades överleva, och fyrbåken i Pingvinbukten är okända platser för de flesta. Men nu finns digitala 3D-modeller, drönarfilmer och ritningar, nutida och historiska fotografier tillgängliga för forskare och allmänhet. Allt paketerat i ett visuellt tydligt gränssnitt, utvecklat av Göteborgs universitets Centrum för digital humaniora.

– Dokumentationen öppnar möjligheter för spännande visualiseringar, men också för fortsatt debatt och diskussion. Lämningarna ställer frågor om tillgänglighet och kulturhistoriskt värde på sin spets. Vems kulturarv är det här? Vem kan ta del av det? säger Gunnar Almevik, professor i kulturvård vid Göteborgs universitet.

I Nordenskjölds fotspår

I januari 2020 reste Gunnar Almevik tillsammans med forskarkollegan Jonathan Westin på en svensk-argentinsk forskningsexpedition till Antarktis. Expeditionens syfte var att samla in data till ett forskningsprojekt om kulturarvsprocesser i Antarktis, med fokus på lämningarna efter den första svenska och likaså argentinska expeditionen till Sydpolen, samt att bidra med svensk antikvarisk expertis kring förvaltningen av lämningarna. Dokumentationen blir ett viktigt underlag för förvaltningen av lämningarna, ett ansvar som Sverige delar med Argentina.

– Berättelser om expeditioner från den eran har ofta nationalistiska undertoner, så att Nordenskjölds expedition var ett internationellt samarbete gör den särskilt intressant att framhäva, säger Jonathan Westin, docent och forskningssamordnare vid Centrum för digital humaniora.

Bild
Gunnar Almevik
Gunnar Almevik

På uppdrag av Riksantikvarieämbetet genomförde de två forskarna ett omfattande fältarbete med laserskanningar och fotogrammetri. Också mer traditionella mätningar utfördes, samt video- och ljudupptagningar. Expeditionsmedlemmarna uppförde dessutom en väderstation, där Nordenskjöldexpeditionens mätningar fortsatt ska kunna följas under 25 år framåt. Arbetet är en del av forskningsprojektet CHAQ 2020, som leds av Luleå tekniska universitet och KTH i samarbete med Göteborgs universitet, Polarforskningssekretariatet och Argentine Antarctic Institute.

Allt arbete presenteras nu i en rapport och dokumentationen i 3D görs tillgänglig på webben.

– Vår dokumentation är som ett kalejdoskop över olika kulturhistoriska perspektiv. Vi hoppas att den ska väcka intresse hos andra att ta vid och fortsätta vårt arbete, säger Gunnar Almevik.

Bild
Jonathan Westin
Jonathan Westin

– Det här materialet kommer att vara grunden för vidare forskning om lämningarna på Antarktis. Förhoppningen är att det går att ställa nya frågor och bjuda in nya vetenskapsfält utan att ny dokumentation behöver göras på plats, säger Jonathan Westin.

Kulturarv som riskerar att försvinna

Lämningarna efter Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1902–1903 ingår i ett kulturarv med både svensk, norsk och argentinsk koppling. De över hundra år gamla byggnadsverken som expeditionen lämnade efter sig står ännu välbevarade i det karga landskapet. Men inom ett femtiotal år riskerar många av dem att bokstavligen försvinna ner i havet i takt med smältande permafrost.

– De kvarlämnade byggnadsverken aktualiserar även viktiga frågor om stigande temperaturer. Kulturminnena är också en indikator för de accelererande klimatförändringarna, säger Gunnar Almevik.

Kontakt:

Gunnar Almevik, professor vid institutionen för kulturvård, telefon: 031–786 9301, 076–622 9301, e-post: gunnar.almevik@conservation.gu.se

Jonathan Westin, Centrum för Digital Humaniora, e-post: jonathan.westin@lir.gu.se

Fakta om expeditionen och rapporten

Fakta om expeditionen

Under januari och februari 2020 genomfördes den svensk-argentinska expeditionen CHAQ2020, vars syfte vara att samla in data till ett forskningsprojekt om kulturarvsprocesser i Antarktis, samt bidra med svensk konserverings- och dokumentationsexpertis till förvaltningen av lämningarna från den första svenska Antarktisexpeditionen 1901-1903. Arbetet var en del av forskningsprojektet CHAQ 2020, som leds av Luleå tekniska universitet och KTH i samarbete med Göteborgs universitet, Polarforskningssekretariatet och Argentine Antarctic Institute. Expeditionen ingick i svenska Polarforskningssekretariatets Antarktisprogram och stod under operativ ledning av argentinska Antarktismyndigheter.

Fakta om rapporten

Riksantikvarieämbetet publicerar expeditionens rapport, som beskriver lämningarna från den första svenska Antarktisexpeditionen och berättar historien om expeditionen och hur lämningarna blev ett svenskt kulturarv i Antarktis. Berättelsen är rikt illustrerad med närmare 400 fotografier, ritningar och kartor. Nu är det dessutom möjligt att virtuellt besöka den lilla forskningsstationen som Otto Nordenskjöld och delar av hans polarexpedition bodde och arbetade i under närmare två år vintrarna 1902 och 1903.

Dokumentationen om lämningarna efter Nordenskiölds expedition finns fritt tillgänglig på https://antarctica.dh.gu.se/

För de som vill arbeta vidare med materialet, finns även länkar till alla rådata.

På Riksantikvarieämbetets webbplats finns forskningsrapporten om Nordenskjölds expedition, lämningarna och dokumentationen.