Sommarläsning - signerat studenter

Kulturstudenter presenterar projektidéer för Frölunda Kulturhus

Vinylmarknader, generationskörer och dragworkshops — när studenter vid kandidatprogrammet Kultur fick i uppdrag att skapa nya projektidéer för Frölunda Kulturhus blev resultatet både kreativt och genomtänkt.

Under vårens sista delkurs ”Kulturoffensiven: Vision, kommunikation och projektledning” har studenterna på kandidatprogrammet Kultur vid Institutionen för kulturvetenskaper fått möjlighet att arbeta praktiskt. I samarbete med det nyrenoverade Frölunda Kulturhus har studenterna under fyra veckor arbetat fram egna projektidéer med målgrupp, budget och genomförande i åtanke.

– Det har varit ett roligt arbete, vi har samarbetat bra och lärt oss mycket om hur det fungerar under planeringsfasen i projektarbeten, säger Ester Utbult, student på kandidatprogrammet Kultur.

Kreativa förslag med lokal förankring

Studenterna har tagit sig an olika idéer – allt från generationsöverskridande körsång och vinylmarknader till konst- och dragworkshops. Syftet har varit att ta fram projekt som kan bli verklighet i Frölunda Kulturhus kommande program. En av grupperna har tagit fram en idé om en dragworkshop för ungdomar och unga vuxna, ett projekt som kombinerar drag som konstform, identitet och kreativitet i ett tryggt rum.

– Vi ville skapa en aktivitet som är både uttrycksfull och inkluderande. Drag har så mycket att ge i form av konstnärligt uttryck och gemenskap, säger studentgruppen bakom idén.
En annan grupp har föreslagit en ny körverksamhet på kulturhuset där unga och äldre kan mötas och sjunga tillsammans, på olika språk och utifrån olika teman.

”Vissa saker lär man sig bäst genom att göra!”

För Frölunda Kulturhus kan samarbetet innebära ett sätt att få in nya perspektiv och förslag till verksamheten. För studenterna har det varit en chans att pröva sina idéer i en verklig kontext och lära sig hur projekt som arbetsform fungerar.

– Projekt är en vanlig arbetsform och kursen ger grundläggande kunskaper om hur projektarbete kan gå till. Jag tror på att vissa saker lär man sig bäst genom att göra! Det finns mycket skrivet kring att arbeta i projekt men vissa saker måste man vara med om för att förstå. Offensiven är också en förberedelse för den sista kursen på programmet där hela klassen tillsammans ska anordna ett event, säger Eva Knuts, kursansvarig för kursen.

Projektet avslutades med en presentation inför producenterna på Frölunda Kulturhus den 28 maj, där grupperna fick direkt respons på sina projektidéer.

– Presentationerna och rapporten som gjordes på och för Frölunda Kulturhus var bra! Väl genomarbetade och görbara. Jag hoppas att kulturhuset genomför alla projekten! säger Eva Knuts, kursansvarig för Kulturoffensiven.

Faktaruta

Kursen Kulturoffensiven — vision, kommunikation och projektledning ingår i kandidatprogrammet Kultur vid Göteborgs universitet.

Kulturstudenter pitchar idé för flerspråkig generationskör

Studenter som läser kursen Kulturoffensiven: Vision, kommunikation och projektledning på kandidatprogrammet Kultur har fått i uppgift att presentera projektidéer till Frölunda Kulturhus. Nu har fyra studenter tagit fram förslaget “Frölundas Generationskör”.

Planera och presentera en projektidé för Frölunda Kulturhus. Det är uppgiften som kulturstudenterna, som läser sitt andra år på kandidatprogrammet Kultur på Göteborgs universitet, tilldelats.

På kursen Kulturoffensiven: Vision, kommunikation och projektledning ska studenterna öva sina färdigheter i nyssnämnda kompetensområden. Denna process sker dock inte endast i klassrummet, utan studenterna har fått möjligheten att öva på sina färdigheter i praktiken. I kursen ingår nämligen ett samarbete med Frölunda Kulturhus, som inneburit en möjlighet för studenterna att planera ett projekt som kan komma att genomföras.

En grupp, bestående av fyra studenter, har tagit fram förslaget “Frölundas Generationskör” som är tänkt att vara en plats där olika generationer möts och skapar sång tillsammans.

– Vi tycker definitivt att det finns utrymme för den här sortens kör. Det finns mängder av körer där ute och vårt förslag sticker ut lite från mängden, säger en av studenterna.

Kören ska inte bara föra samman olika generationer, utan den är även tänkt att vara flerspråkig, det vill säga att det ska sjungas sånger från olika delar av världen.

– Frölunda är en mångkulturell stadsdel och har människor från världens alla hörn. Vi ser det som en jättefin möjlighet att ta vara på de olika språken som talas i området och göra dem centrala i körverksamheten, säger en av studenterna.

“Vi får äntligen jobba kreativt”

De flesta kurserna på programmet tar plats i klassrummet, med föreläsningar och seminarier. Den här gången skiljer det sig en aning, då studenterna spenderar mycket tid utanför universitetets salar.

– Det har varit jättekul att få komma ut och testa på vad kulturarbete innebär i praktiken. Det är inte så lätt att föreställa sig hur det ser ut när man ägnar så mycket tid åt läsning och teori, säger en av studenterna.

Projektarbetet har öppnat upp studenternas ögon för hur varierat kulturarbete kan vara. Frölunda Kulturhus och de olika aktiviteterna som äger rum i huset har bidragit till denna insikt.

– Jag hade ingen aning om att arbete inom det här området kan innebära i princip vad som helst. Allting är ju kultur, så det gäller bara att hitta något som är roligt och möjligt att genomföra, säger en av studenterna.

Studenterna ser kursen och dess upplägg som en höjdpunkt på programmet och understryker de positiva lärdomar de kommer att ta med sig i framtida projektarbeten.

– Det har varit väldigt lärorikt att få doppa tårna i något som vi kanske kommer jobba med i framtiden, det är nog viktigt att få testa på hur det kan se ut. Men framförallt så får vi äntligen jobba kreativt, säger en av studenterna.

FAKTARUTA – Om kursen

Studenterna ska under kursen få kunskap om och praktisk övning i grupp- och projektarbete i samverkan med Frölunda Kulturhus. Studenterna ska i praktik omsätta sina teoretiska kunskaper från de två första åren på kandidatprogrammet Kultur.

Memes kan vara ett vapen mot det iranska patriarkatet

Sama Khosravi-Ooryad analyserar “meme-feminismen” som har växt fram på iranska sociala medier som ett motstånd mot det intensifierade hatet mot kvinnor online. Genom att analysera ett urval av memes visar hon hur metoden “memeing-back” effektivt exponerar hur absurda anti-feministers kritik är.

– Jag ville undersöka hur memes i en Iransk kontext kan användas som ett politiskt redskap för att kritisera den anti-feminism och ojämlikhet som drabbar kvinnor och andra marginaliserade grupper i Iran, säger Sama Khosravi-Ooryad forskare inom film- och mediavetenskap på Göteborgs Universitet.

Kontona som memesen kommer ifrån är @zanan_memes och @women_memes1 vilka har varit aktiva sedan 2021 och är bland de första feministiska memekontona på iranska sociala medier. De postar memes nästan varje dag för att bekämpa antifeminism och för att exponera de patriarkala strukturerna i Iran. Sama Khosravi-Ooryad belyser den visuella, kollektiva och anonyma digitala feminismen i ett Iranskt kontext som det inte forskats mycket på tidigare.

– Att vara anonym är en nödvändighet för att motståndet ska kunna fortgå eftersom iranska feminister annars riskerar arrestering, fängelse och trakasserier, säger hon.

“Memeing back” eller memea tillbaka fungerar som ett motstånd mot kvinnohat och misogyna idéer online

Sama Khosravi-Ooryad förklarar att det är en unik taktik och passande koncept för att förstå en global och lokal humoristisk jargong uttryckt via feministiska tolkningar av media. De humoristiska memesen är lättillgängliga och hjälper feminister online att inte anklagas för att vara glädjedödare. Khosravi-Ooryad visar exempelvis hur en meme med en bild av det populära iranska kexmärket Mother visar bristen på innehåll i anti-feministernas argument genom texten: “Varför har vi inte ett kex som heter far? Det här är manshat!”

Khosravi-Ooryad visar hur en Spider Man-meme kan illustrera den onda cirkeln som uppstår för iranska kvinnor som försöker hitta jobb utanför hemmet. Tre Spider Man-karaktärer pekar på varandra. Den ena ekar anti-feministerna på internet och säger åt kvinnor att arbeta och ha jobb om de vill ha jämställdhet; en annan Spider Man representerar kvinnorna som begär jämställda löner; och den sista Spider Man representerar en arbetsgivare som säger att han bara anställer män.

Memes utnyttjar visuella medel som många känner igen

Det kan vara bilder på det kända kakmärket eller en populär film, samt meme-mallar som känns igen på internet för att på ett enkelt sätt föra sitt argument. Men memesen är inte bara retoriska hjälpmedel utan är också terapeutiska eftersom man använder humor för att kritisera orättvisor utan att nödvändigtvis förmedla en endimensionell synvinkel.

Khosravi-Ooryad skriver att den här typen av estetiska ingripanden skulle kunna användas på fler sätt för att slåss mot det förtryckande hatet online och offline samt för att mobilisera feminister på gräsrotsnivå. Enligt henne har sociala medier och meme-aktivism visat sig vara avgörande för fortsatt feministiskt motstånd i Iran.

Länk till artikeln

https://www.tandfonline.com/doi/epdf/10.1080/14680777.2024.2319423?needAccess=tru

När skräckfilmen blir ett vapen

Skräckfilm kan vara mycket mer än bara underhållning – den kan också vara ett verktyg för motstånd. Det visar filmforskaren Valeria Villegas Lindvall i en ny artikel, där hon undersöker den mexikanska regissören Michelle Garza Cerveras kompromisslösa sätt att skildra kvinnlig ilska, kroppslighet och kamp på vita duken.

Skräck som feministiskt språk

Skrik, blod och brutna ben – men också en vass protest mot patriarkala normer. Michelle Garza Cervera använder skräckfilm för att visa hur kvinnors kroppar kontrolleras i ett samhälle där moderskap och lydnad ofta ses som självklara ideal. Enligt Valeria Villegas Lindvall blir skräcken här ett språk för motstånd. I sin artikel, publicerad i den feministiska tidskriften MAI: Feminism & Visual Culture (2024), visar hon hur Cerveras filmer kan tolkas som visuellt uppror.

Ett blodigt uppbrott från normen

Garza Cervera är en av få kvinnor i Mexiko som fått möjlighet att göra skräckfilm med offentligt stöd. Hennes långfilm Huesera (2022) och kortfilmer som Vitriol och The Original sticker ut – inte bara för sina visuella effekter, utan för sitt tydliga feministiska budskap. I Huesera skildras graviditet inte som något stillsamt och vackert, utan som en form av fångenskap. Huvudpersonen Valeria kämpar mot kroppsliga förändringar, mardrömmar och ett allt mer påträngande behov av att bryta sig fri.

Villegas Lindvall menar att filmerna gestaltar något djupt politiskt: kampen för rätten till den egna kroppen, och friheten att själv definiera sitt liv. Skräcken blir här inte bara en stämning – utan en spegel av det tryck många kvinnor känner inför samhällsnormer.

Samarbete och motstånd

Enligt Villegas Lindvall är det centralt att Garza Cervera arbetar nära manusförfattaren Abia Castillo. I deras samarbete skapas berättelser som vågar gå emot förväntningar – som inte väjer för det obekväma. I kortfilmen Vitriol, till exempel, återtar de kvinnliga karaktärerna kontrollen: över sina kroppar, sina handlingar – och över själva berättelsen. Som Villegas Lindvall uttrycker det i sin artikel: "Filmen visar sår – och vägrar tiga om dem."

Punkig energi i varje ruta

Garza Cervera är också aktiv i ett punkband, och den rebelliska energin hörs och känns i hennes filmer. Den finns i musiken, i kamerans rörelser och i vad som väljs att visas – och vad som inte döljs. Varje bildruta bär en känsla av att det är nog nu. Villegas Lindvall tolkar denna estetik som en medveten strategi: skräcken får inte bara skrämma, den ska också skava, ruska om, väcka.

Mer än bara rysningar

I sin avslutning understryker Villegas Lindvall att skräckfilm, i rätt händer, kan bli ett medel för att formulera ilska, motstånd och krav på förändring. Hos Garza Cervera handlar det inte om rysningar för nöjes skull – utan om att gestalta den tystnad och det tryck många kvinnor lever under. Kanske är det därför hennes filmer känns – inte bara i magen, utan också i samvetet.

Länk till artikeln

https://maifeminism.com/she-wants-revenge-michelle-garza-cerveras-scalpel-sharp-filmmaking/