Forskning inom kulturstudier

Kulturarv har under de senaste decennierna framträtt som ett nyckelbegrepp inom kritiska kulturvetenskapliga forskningssammanhang. Forskningsområdet Kulturarv, Bild, Berättelse kontextualiserar hur kulturarv och arkivmaterial, särskilt i muntliga, kroppsliga och visuella former, påverkar kunskapsproduktion, kollektiva och individuella identiteter, värderingar och maktrelationer. Med utgångspunkt i tvärvetenskaplig samverkan mellan Institutionen för kulturvetenskaper och Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet granskar vi demokratiska kulturarvsaspekter. Därmed inkluderas kulturella uttryck inom ett vitt spektra av materiellt och immateriellt kulturarv, allt ifrån vardagliga rutiner och traditioner till historiebruk och återkonsumtion. Mer specifikt studeras hur bilder (i bred bemärkelse), levnadsberättelser och arkiv kan möjliggöra människors förståelse av sig själva, sina gemenskaper, sina miljöer, sitt förflutna, sina strävanden och framtid på nya och konstruktiva sätt.

Staden är en plats för meningsskapande praktiker som genererar olika former av rumslighet. Inom forskningsområdet Staden: Kultur och demokrati studeras både urbana styrningsstrategier: marknadsföring, stadsbyggnadsprojekt och kulturplanering och hur invånare skapar rum och utrymme i staden. Vi intresserar oss för arkitekturens, kulturinstitutionernas, det fria kulturlivets och konstens roll i stadsutvecklingen. Men även vardagslivets kultur och geografi i staden. Styrning av städer handlar i hög grad handlar om rumslig fördelning av resurser varför frågor om demokrati har särskild relevans. Utifrån teman kring segregation, gentrifiering och det offentliga rummets funktion(-er) analyseras hur makt och inflytande förhandlas och fördelas mellan olika aktörer och intressen.

Forskargruppen studerar aktivism, feminism, queer- och trans-rörelser i lokala och transnationella kontexter. I centrum står frågor om hur politisk subjektivitet, gemenskap och motstånd blir till i aktivistisk praktik. Av särskilt intresse är dekolonialitet, rasism, kapitalism, nyliberalism samt relationerna mellan religion/sekularism och nord/syd. Sydasien, Latinamerika, Turkiet, Ryssland och Skandinavien är några geografiska utgångspunkter. Gruppen bidrar till feministisk teori och metodologi genom frågor såsom: Hur kan transnationella rörelser studeras bortom organisationer? Kan kunskap genom video-arkiv utmana och förnya akademisk kunskapsproduktion? Hur kan motstånd teoretiseras som ett utrymme för interaktioner mellan mikro- and makro-nivåer? Vad kan vi lära från de spänningar som omgärdar begrepp såsom civilsamhälle, jämställdhet och mänskliga rättigheter?

Forskningsområdet ungdoms- och populärkultur riktar intresset mot den moderna människans livsvillkor och hennes behov av mening och tillhörighet. Vår tids samhälleliga och kulturella omvandlingsprocesser - som globaliseringen och medialiseringen - har bidragit till att lösa upp traditionella identitetsmönster som en gång var knutna till klass, kön, etnicitet, nation och religion. Det centrala intresset för vår forskning rör barns, ungas och äldres upptagenhet av symboler, stilar, kulturella koder och konsumtionsmönster, samt produktionen och bruket av till exempel musik, dans, film och mode. Genom att sätta in dessa i deras sociala och historiska sammanhang kan vi undersöka deras betydelser och förstå dem som bärare av mening. Tittar vi på kulturyttringar genom dessa linser, blir de alla möjliga att se som symboliska uttryck för hur människan bearbetar olika aspekter av det senmoderna samhällets livsvillkor.