Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Att vara snabb och korrekt - dilemma för journalister i kristid (2020-03-31)

När krisen slår till brottas journalisterna med att både vara snabba och samtidigt korrekta. Ofta publiceras nyheter med formuleringar som ”enligt obekräftade (eller osäkra) uppgifter”. Forskarna Jacob Sohlberg och Bengt Johansson vid Göteborgs universitet har undersökt om allmänheten förstår de här så kallade journalistiska osäkerhetsmarkörerna.

Pandemin som brutit ut av det nya coronaviruset visar med all tydlighet att nyheter är hårdvaluta i en kris. Behovet av information är nästan oändligt, och kriskommunikatörer och journalister jobbar intensivt med att ta fram och skicka ut information. Men snabbhet och sanning är inte alltid samma sak.

Forskning vid JMG om kriskommunikation

Vid JMG pågår sedan länge forskningsprojektet KRISAMS (Kriskommunikation och samhällsförtroende i det multipublika samhället) som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Nu har en helt ny studie publicerats där forskare studerat hur journalister använder olika uttryck för att markera att en nyhet ännu inte är helt tillförlitlig och bekräftad av myndigheter.

Snabb och korrekt

– I kriser sprids det rykten, halvsanningar och många uppgifter är svåra att verifiera, åtminstone på kort sikt. Snabbheten är viktig och det är lätt att kritisera att uppgifter sprids som inte är tillräckligt kontrollerade, men å andra sidan skulle kritiken vara stenhård mot journalister och kommunikatörer om de höll inne med information som kunde räddat liv. Dilemmat att både vara snabb och samtidigt korrekt är centralt i kriskommunikation, förklarar Bengt Johansson, professor vid JMG.

Förstår allmänheten?

Ofta använder därför journalister uttrycken ”osäkra" eller "obekräftade" uppgifter. Journalisterna själva förstår innebörden av begreppen. Men gäller detsamma för vanliga nyhetskonsumenter? Kanske behöver allmänheten ytterligare information om vad osäkerhetsmarkörerna innebär för att faktiskt kunna bedöma vad det betyder för hur tillförlitlig nyheten faktiskt är?

Terrordådet i Stockholm

I samband med terroristattentatet i Stockholm 2017 gjorde forskarna ett experiment för att testa om människor uppfattar osäkerhetsmarkörerna.

Det visade sig att publiken har svårt att uppfatta dem, särskilt i en stressad situation. Resultaten finns publicerade i boken ”Allt tyder på ett terrordåd” – Stockholmsattentatet i medier och opinion (Institutet för Mediestudier, 2018) och i artikeln Did it really happen? How the Public Inteprets Journalistic Disclaimers” (Journalism & Mass Communication Quaterly, 2020).

Helt ny undersökning

– Nu har vi gjort en ny studie i samverkan med SVT som överväger om deras journalister kan använda andra osäkerhetsmarkörer i sin rapportering, berättar Jacob Sohlberg. 

I studien använder forskarna ett experiment med en fiktiv nyhetssändning om en knivattack på Riksbron i Stockholm. 2 627 personer fick ta del av nyheten som utformades på olika sätt. Forskarna ville undersöka om det spelade någon roll vilka ord som användes, ”obekräftad” eller ”osäker”, samt om publikens syn på hur tillförlitlig nyheten var påverkades av om nyhetsuppläsaren förklarade vad osäkerhetsmarkörerna innebar. 

Det verkar fungera

Den nya studien visar liksom den tidigare, att osäkerhetsmarkörer verkar fungera, dvs. de gör att nyheten framstår som mindre tillförlitlig, om det är en väldigt tydlig markering av att nyheten är obekräftad/osäker. Annars går den läsaren/tittaren förbi.

Däremot spelar det ingen roll vilka ord – obekräftad eller osäker – journalisterna använder för att markera att en uppgift inte är helt tillförlitlig.

Råd till journalister i exceptionellt läge

­– Men en så omfattande kris som det nya coronaviruset utlöst, är förstås exceptionell, betonar Bengt Johansson. I ett så här uppstressat läge läser, hör eller ser vi nyheten snabbare och missar lätt nyanser som att uppgifterna är osäkra eller obekräftade.

Hans råd till journalister idag är att helst undvika att publicera nyheter som behöver omgärdas av osäkerhetsmarkörer. Men om de ändå väljer att göra det är det viktigt att vara mycket tydlig och förklara om en nyhet är osäker/obekräftad och vad det betyder. De kan till exempel uppge som det sägs i experimentet i den nya studien ”att uppgifterna om det här misstänkta knivdådet är ännu osäkra, vi har alltså inte fått uppgifterna från någon officiell myndighetskälla”.

Den senaste studien har just publicerats i rapporten ”Uppgifterna om det misstänkta knivdådet är ännu osäkra….”. Ett experiment om användandet av journalistiska osäkerhetsmarkörer (JMG, Göteborgs universitet, 2020).

Samarbete med Medborgarpanalen (LORE) vid SOM-institutet

Datainsamlingen för båda experimenten är gjord av Medborgarpanelen (LORE) vid SOM-institutet, Göteborgs universitet under hösten 2017 och våren 2019. https://www.gu.se/som

Läs mer