Pressfrihetens dag

Pressfrihetens dag 2025 

Tema: Vem bär ansvar för de hårda orden?

Medverkande:

• Linnea Ullman, student
• Åsa Wikforss, professor
• Jonas Hinnfors, professor
• Emanuel Karlsten, medieexpert
• Cecilia Malmström, fd EU-kommissionär
• Britt-Marie Mattsson, GP:s USA-kommentator
• Mathilda Åkerlund, forskare vid JMG.
• Moderator: Kristian Wedel från GP.

Referat av journalisten Kenny Genborg.: ”Brandlarmet har gått i USA – och röken sprider sig hit” | Patreon

Pressfrihetens dag 2024 

Tema: Framtidens public service – vad ska ingå i uppdraget efter 2026?

Medverkande:

• Lars Leijonborg (L)
• Christina Jutterström, Föreningen Oberoende Public Service
• Christer Mattsson, föreståndare Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet
• Håkan Boström, ledarskribent GP
• Emanuel Karlsten, journalist, debattör och sociala medier-expert.

Moderator Kristian Wedel, journalist GP.

Pressfrihetens dag 2023

Tema: Ska allt vara tillåtet

Medverkande: 

• Orla Vigsö, professor, JMG
• Messiah Hallberg, programledare för Svenska Nyheter SVT
• Johan Wanloo, serietecknare
• Britt-Marie Mattsson, reporter Göteborgs-Posten
• Header Abbas, Muslimska samverkansgruppen
• Britt Börjesson, universitetsadjunkt JMG
• Kristian Wedel, moderator, redaktör Göteborgs-Posten
• Monica Löfgren Nilsson, moderator, prefekt JMG

En specialskriven text inför Världspressfrihetsdagen 2023 av UNESCO-professor Ulla Carlsson vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet: Inför världspressfrihetsdagen 2023 | Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet

Pressfrihetens dag 2022

Tema: Hot och hat mot journalister

Medverkande, bland andra:

• Janne Josefsson, journalist
• Josefine Freje, journalist

Pressfrihetens dag 2021

Tema: Tyck till på Pressfrihetens dag

Medverkande:

• Ulla Carlsson (UNESCO-professor)
• Martin Jönsson (redaktionell utvecklingschef, Dagens Nyheter),
• Nils Funcke (journalist och författare)
• Anna Skarhed (ordförande i Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne och f.d. justitiekansler)
• Björn Tunbäck (journalist, SVT)
• Kristian Wedel (journalist på GP och styrelseledamot i Vänföreningen till Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne)
• Monica Löfgren Nilsson (prefekt, JMG).

Genomfördes som ett webbinarium. Se inspelningen här: Pressfrihetens dag 2021

Världsdagen för pressfrihet firas den 3 maj varje år sedan 1993, bland annat för att påminna regeringar om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten som återfinns i artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Ulla Carlsson vid JMG, UNESCO-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik, har i ett halvt sekel arbetat med kommunikations- och mediefrågor och deras betydelse för demokrati och mänskliga rättigheter. Inför Pressfrihetens dag 2020, mitt under coronapandemin, skrev hon om vikten av yttrandefrihet och medier i den krissituation som världen då befann sig i.

Corona och yttrandefrihet (2020-04-28) | Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet

En specialskriven text inför Världspressfrihetsdagen 2023 av UNESCO-professor Ulla Carlsson vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.

Inför världspressfrihetsdagen 2023 | Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet

Ulla Carlsson, UNESCO-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik, har skrivit en artikel om Windhoek-deklarationen som antogs 1991 i Namibias huvudstad Windhoek.

Ur texten: "Artikel 19 om yttrandefrihet i deklarationen om universella mänskliga rättigheter utgör utgångspunkt för Windhoek-deklarationen. Redan i deklarationens första paragraf fastslås att en oberoende och pluralistisk press är grundläggande i utvecklingen och upprätthållandet av demokrati och ekonomisk utveckling. Den klassiska liberala uppfattningen om pressfrihet kompletteras på så sätt med institutionella och ekonomiska faktorer."

Läs mer: Från Windhoek 1991 till Windhoek 2021 – Pressfrihet i ett globalt perspektiv | Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet