Psykisk hälsa, skolprestationer och Covid-19 – långsiktiga konsekvenser och skyddsfaktorer

Bakgrund och fokus

Från läsåret 2012/2013 får elever i grundskolan betyg redan i årskurs 6. Syftet med denna och andra reformer som introducerades 2011 var att förbättra elevernas kunskaper och uppmärksamma elever i behov av stöd tidigare i skolgången, öka likvärdigheten i utbildning och betygssättning. 

Parallellt med sjunkande skolprestationer från början av 2000-talet och framåt och särskilt inom vissa elevgrupper har barn och ungdomars psykiska hälsa successivt försämrats i Sverige. Psykisk ohälsa så som ökningen av stress, psykosomatiska besvär och depressioner, i synnerhet bland flickor, är idag internationellt sett de främsta orsakerna till sämre villkor och livsmöjligheter för unga människor mellan 10 och 24 år. 

Outforskade områden 

Forskning som undersöker relationerna mellan olika aspekter av skola och psykisk hälsa är ytterst begränsad i Sverige. Detta gäller i synnerhet forskning som undersöker organisations- och undervisningsfaktorer, extra anpassningar och specialpedagogiskt stöd och olika former av betyg och bedömning.
 
Konsekvenserna av de tidigarelagda betygen är också ett outforskat område. Det finns fortfarande inga studier på de tidiga betygens inverkan på elevers psykiska hälsa eller de mer långsiktiga konsekvenserna för olika elevgruppers framtida villkor och livsmöjligheter.

Elevers vilja eller motivation att lära och självkänsla framkommer i forskningen som aspekter som kan påverkas negativt om elever misslyckas tidigt i sin studiegång och över längre tid. Elever i behov av extra anpassningar och specialpedagogiskt stöd kan vara en särskilt utsatt elevgrupp. Det framkommer att flickor upplever högre nivåer av stress inför betygsättningen i årskurs 6 än pojkar. Lärare upplever generellt sett en ökad stress hos eleverna efter att de tidiga betygen infördes 2012-2013. Forskning om hur en ökad stress inför betygsättningen i årskurs 6 skulle kunna bidra till en ökning av stressnivåerna och ökad psykisk ohälsa, i synnerhet bland flickor, saknas idag. 

Oklara konsekvenser av pandemin

Samtidigt riskerar nu ungdomars psykiska ohälsa och skolprestationer att förvärras av olika konsekvenser av covid-19-pandemin och förändrade psykosociala faktorer och undervisningsvillkor. Vi vet lite om hur ungdomars skol- och livssituation påverkades av förändrade undervisningsvillkor med distansundervisning i gymnasieskolan och förändrade lärar- och kamratrelationer under covid-19-utbrottet 2020/2021.

Ett fåtal studier visar att övergången till distansundervisning har fungerat sämre för vissa elevgrupper såsom de med funktionsnedsättning, och de i behov av individuellt stöd, elever som saknar digital kompetens och elever från resurssvaga hem. Skolors förutsättningar att identifiera elever i behov av särskilt stöd och möjligheten till extra anpassningar och särskild stöd av god kvalitet har påverkats negativt under utbrottet. Vilken inverkan covid-19 har haft på olika elevgruppers kunskapsutveckling, deras livssituation och psykiska mående samt vilka långsiktiga konsekvenser detta för med sig är idag fortfarande okänt.

Situationen kring covid-19-spridningen är samtidigt fortfarande inte löst. Frågan kräver omedelbar uppmärksamhet både för att kunna erbjuda stöd och hjälp åt dem som drabbas, men också för att generera evidensbaserad forskning för politiska förebyggande och hälsofrämjande åtgärder.   

Empiriskt underlag

Det planerade projektet ämnar fylla kunskapsluckor inom samtliga frågeområden. Empiriskt kommer projektet att använda sig av longitudinella och kohortsekventiella data från två källor: en registerbaserad populationsdatabas (GOLD); och en kohortsekventiell databas (UGU) med representativa elevurval från sju födelsekohorter (elever födda 1967 till 2004).

Elever inom samtliga kohorter kommer att följas från grundskolan genom sina gymnasiestudier och i vidare studier eller sysselssysselsättning efter gymnasieskolan. Specifika forskningsfrågor såsom de om psykisk hälsa och tidiga betyg kommer att riktas till särskilda kohorter medan frågor om stöd berör samtliga kohorter. 

Tidigare forskningsprojekt och resultat 

Föreliggande projekt bygger på resultat av tre tidigare forskningsprojekt: ett Forte-finansierat, ”The impacts of changed living conditions on child and adolescent mental health” (2013-2019) med Curt Hagquist som projektledare; och två VR-finansierade, ”Individualiserad undervisning, Motivation och skolprestationer i 50 år” (IMP; 2015-2021) och ”Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan – omfattning, former och effekter” (STOFF; 2008-2012) med Joanna Giota som projektledare.

Goda relationer skyddar

Resultatet av FORTE-projektet visar att ökningen av den psykiska ohälsan i form av psykosomatiska besvär och depressioner i slutet av grundskolan förklarades nästan uteslutande av självupplevda ökade skolkrav och stress mellan årskurs 6 och 9, i synnerhet bland flickor (Giota & Gustafsson, 2017). Andra resultat visar att goda sociala relationer med lärare och klasskamrater i årskurs 6 som 9 verkar skyddande mot stress och oro samt psykisk ohälsa. 

Samband mellan prestationsinriktning och stress

Resultatet av det första VR-projektet (IMP) visar att en inre motivation eller lärandeinriktning i skolarbetet (lära för att förstå och utveckla sin kompetens) verkar skyddande för alla elever, medan en hög prestationsinriktning (lära för prov och höga betyg) bidrar till höga betyg i årskurs 9, samtidigt som den ökar risken för psykosomatiska besvär, i synnerhet bland flickor (Bergh & Giota, 2020). Dessa resultat gäller UGU-elever födda 1998. Denna forskning är ytterst begränsad i Sverige.

Flickor tar större socialt ansvar

I en nationell representativ studie (Giota & Bergh, 2020) framkom att årskurs 9 elevers högsta studieprestationer 2008 och 2014 förklarades av ett starkt personligt socialt ansvar i lärandet, i synnerhet bland flickor. Att flickor lägger ner mer ansträngningar på skolarbetet och tar ett större socialt ansvar i lärandet tycks samtidigt bidra till en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av depressioner och psykosomatiska besvär (Giota & Gustafsson, 2017). Samtidigt som lusten att lära lyfts fram i forskning och policy dokument såsom Agenda 2030 som en förutsättning för ett livslångt lärande och psykisk hälsa visar Skolverket (Rask, 2019) att den inre motivationen har sjunkit mellan 2000 och 2018 och att både pojkar och flickor upplever höga krav och stress över läxor och prov i skolan. Kunskap om i vilken mån betydelsen av dessa risk- och skyddsfaktorer har förändrats med införandet av de tidigarelagda betygen i årskurs 6 och förändringar i undervisningspraktikerna (Giota, Bergh & Emanuelsson, 2019; Giota & Emanuelsson, 2018) saknas idag, vilket föreliggande projekt ämnar bidra med.

Specialpedagogiska stödinsatser

Skolans specialpedagogiska stödinsatser är bland de faktorer som har betydelse för elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen och förebygga psykisk ohälsa, men tycks inte fungera optimalt. Resultat av det tidigare STOFF-projektet visar att stödinsatser sätts ofta in för sent i grundskolan (Giota, Lundborg & Emanuelsson, 2009). Resultat av enkätstudien (Giota & Emanuelsson, 2011) bland 1100 rektorer i kommunala och fristående skolor visar sju av tio rektorer att diagnoser har en avgörande betydelse för att få stödåtgärder, samtidigt som cirka 280 skolor inte satsade tillräckligt med resurser för att ge särskilt stöd åt alla som bedömdes vara i behov av ett sådant. I en nyligen publicerad studie (Giota, Lace & Emanuelsson, 2022) inom IMP-projektet med cirka 65 tusen elever framkommer att särskiljande specialpedagogiska stödinsatser ökade efter 2000-talet både för elever med en kognitiv funktionsnedsättning och elever med andra svårigheter i behov av stöd. Sådana insatser var negativt relaterade till elevernas skolprestationer i årskurs 9 medan inkluderande stöd visade positiva utfall för samtliga elevgrupper.

Föreliggande projekt kommer utifrån dessa resultat att utvidgas till att undersöka skyddsfaktorer för dessa elevgruppers kunskapsutveckling och psykisk hälsa i utbildningssystemet och arbetsmarknaden samt vilka konsekvenser covid-19-pandemin 2020/2021 har haft för deras framtida livsmöjligheter.