Världen förändras och så även både efterfrågan och tillgången på mat. En av de stora utmaningarna som påverkar klimatet är just vår matproduktion, ett problem som också kommer att öka i takt med att jordens befolkning växer. Enligt FN behöver den globala matproduktionen öka med 70 procent till år 2050. Samtidigt medför klimatförändringen att det i vissa länder blir fuktigare och i andra länder torrare, vilket gör det allt svårare att odla. Flera av FN:s globala mål för en hållbar utveckling har fokus på utrotning av hunger och en jämnare global distribution av mat.
Nyckeln till en hållbar matproduktion innebär att vi behöver undersöka nya lösningar. I havet finns en enorm resurs med stora, outnyttjade ytor för odling av mat. Det går att odla både fisk, andra djur från havet och alger – även här i Sverige. Mat från vatten, även kallad sjömat, är en viktig källa till proteiner, andra näringsämnen och vitaminer. Men hur vi kan odla hållbart i havet, och är det möjligt att samtidigt minska vårt ekologiska fotavtryck?
Även på land finns det nya möjligheter. Ett stort problem i många kustnära länder i torra klimat är den stigande havsnivån, där odlingslandskap översvämmas eller vattnas med havsvatten i brist på sötvatten. Odlingsmarkerna blir salta och till slut går det inte att odla de traditionella grödorna längre. Hur anpassar man ett jordbruk till en förändrad miljö, och hur kan forskningen bidra till ett mer hållbart jordbruk?
Medverkande
Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Snuttan har forskat på fiskar och deras fysiologi, hälsa och välmående och hur forskningen kan stötta utveckling av vattenbruk för hållbar produktion av näringsriktig mat i Sverige. Snuttan är även föreståndare för Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning, SWEMARC samt för Blå mat, centrum för framtidens sjömat.
Henrik Aronsson, professor i växtfysiologi vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet. Henrik forskar inom växtmolekylärbiologi och fokuserar på molekylär förädling för skapandet av salt-toleranta vetesorter. Henrik samarbetar med en rad internationella forskare och organisationer samt även jordbrukare i bland annat Bangladesh.
Moderator
Karin Klingenstierna. Karin är professionell moderator sedan 25 år och leder svenska och internationella seminarier, konferenser, kongresser och panelsamtal i en mängd olika ämnen. Hon är gymnasielärare i språk och dramatik i grunden. Förutom egna uppdrag undervisar hon i moderatorskap.
Om samtalsserien
"Hur vet vi det? Forskare diskuterar." är en populärvetenskaplig samtalsserie online som anordnas av Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Folkuniversitetet. Här kommer vi att diskutera frågor som är aktuella och viktiga i vårt samhälle. Vi kommer också att prata om hur forskarna arbetar med att ta fram de fakta som ligger till grund för olika forskningsrön.
