Image
Bokomslag
Breadcrumb

Politiker satte agendan i valrörelsen – inte journalister

Att journalisternas makt inte är så stor som många tror framgår av den nya medievalsundersökning som nu presenterats av Institutet för Mediestudier.
Frågor om sjukvård, som väljarna prioriterade högst, hamnade närmast i medieskugga. Istället rapporterade medierna om brott och straff, ekonomi samt energifrågor.

De traditionella nyhetsmedierna tycks ha tagit ett steg tillbaka under valrörelsen 2022. Istället var det politikerna som bestämde vad som skulle styra nyheterna.

Det framgår av rapporten Politiken, medierna och nyhetsagendan som Institutet för Mediestudier nu har släppt. Rapporten bygger på den senaste Medievalsundersökningen som sedan 1979 genomförts av forskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.

Professorerna Bengt Johansson och Jesper Strömbäck, som undersökt och analyserat bevakningen av det senaste valet, konstaterar att journalisternas makt är inte alls så stor som många tror eller vill hävda. I själva verket är bilden av journalisternas makt under den senaste valrörelsen över­driven.

Tillsammans med Ulla Beck-Friis, föreståndare för Institutet för mediestudier, lyfter de i en debattartikel i DN frågan om journalisterna brustit i sin uppgift då de inte rapporterade om sånt som de största partierna inte heller ville prata om:

"Om partierna väljer att ducka för frågor som väljarna prioriterar, är det journalistikens uppgift att lyfta fram dessa och granska politiken. Så blev det inte 2022."

Trots att sjukvård, miljö och utbildning låg högt på väljarnas dagordning riktades mediernas uppmärksamhet mot andra frågor. Istället fick brott och straff, ekonomi samt energifrågorna allra mest uppmärksamhet och tillsammans mer än 40 procent av allt medieutrymme.

Mer information

Text: Cajsa Malmström