Från torsk till DNA-teknik i nya numret av Havsutsikt
Hur kan DNA-analyser användas i havsforskningen? Varför är det så viktigt att vi skyddar torsken? Och vad är egentligen rätt åtgärder för att komma åt fosfor-problemet i Östersjön? Om det kan du läsa i senaste numret av Havsutsikt, där flera forskare från Göteborgs universitet medverkar.
DNA-analyser har på senare tid blivit allt vanligare inom miljöövervakningen av havet. Med hjälp av mycket små mängder arvsmassa kan forskarna få en bild av den biologiska mångfalden och komma främmande arter på spåren. Metoderna har snabbt blivit både snabbare och mer effektiva. Om detta skriver Marina Panova och Per Sundberg, två av de havsforskare från Göteborgs universitet som bidragit med texter till vinternumret av Havsutsikt.
Omstridd åtgärd mot fosfor
Astrid Hylén och Per Hall, båda forskare i biogeokemi, går på djupet med fosfor-problemet i Östersjön. Trots att utsläppen av fosfor och kväve minskat i Östersjön så fortsätter nämligen effekterna av övergödningen. Ofta har konstgjord syresättning föreslagits som åtgärd, eftersom stora mängder fosfor i havet hänger ihop med syrefria bottnar. Men kommer det att hjälpa? Enligt författarna är det mycket tveksamt.
Torskens supergener
Från Östersjön förflyttar sig Havsutsikt till västkusten och Tjärnö marina laboratorium, där Simon Henriksson och Carl André delar med sig av den senaste kunskapen om torskens supergener och förmågan att anpassa sig till olika miljöer. Många har länge trott att den kustlevande torsken vid västkusten har varit helt utfiskad, men nya resultat från genetiska studier visar att det fortfarande finns ett bestånd av torsk som lever hela sitt liv vid svenska västkusten.
Mikrobernas dolda värld
DNA-teknik har för övrigt också varit viktig för att bättre förstå vilken roll havets allra minsta invånare – mikroberna – spelar. Carina Bunse, forskare i marin mikrobiell ekologi, skriver tillsammans med två kollegor vid Linnéuniversitetet om dessa mikroskopiskt små organismer som funnits på jorden i över tre miljarder år. Trots att de utgör ungefär sjuttio procent av havets biomassa har deras undervattensvärld länge varit okänd för oss. Och den nya kunskapen kan ha stor betydelse, inte minst när det gäller att förstå hur klimatförändringar kommer att påverka haven i framtiden.
Om allt detta går att läsa i Havsutsikt, som dessutom tar upp effekterna av fiskefria områden, kvicksilver i havet, och historiska miljöåtgärder som gett resultat.
Läs hela numret här.
Text: Per Adolfsson
Havsutsikt är en populärvetenskaplig tidskrift om aktuell havsforskning som kommer ut två gånger om året i både tryckt och digital form. Artiklarna skrivs huvudsakligen av havsforskare från Sveriges olika lärosäten och fungerar som en brygga mellan akademin och övriga samhället. Havsutsikt ges ut av Göteborgs universitet, Umeå universitet, Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet inom samarbetet Havsmiljöinstitutet.